En ganska typisk svensk sommardag i juli med lite temperaturväxling åt det svalare hållet. Fast solen skiner och vinden för prasslande björkar åt det håll den vill.
Det skimrar i björkens alla blad och molnen som alltid drar förbi skänker tillfällig och vilsam skugga till den som så önskar.
Tänk så livet kan gnistra och blänka av solstrålar, vi har sorg i familjen, en stark solstråle har lämnat oss, ungarnas farmor i Skåne släppte taget imorse.
Så många tankar som far runt, lättnaden över att hon släpptes fri från det fängelse demensen innebar.
Samtidigt tankar om allt trevligt vi har haft tillsamman, allt vi gjorde och hur varm Lenas själ alltid var mot oss, vi Stockholmare som plötsligt dök upp i hennes liv.
Plötsligt fick maken två halvbröder och Lena tog emot maken som sin egen son. Det var verkligen en lycka av stora mått, många blev turerna ner till Skåne, vi till och med funderade på att flytta dit.
Men nu sitter vi här med hjärtat fullt av minnen och ett svart stråk drar genom min familjs hjärta. Vi minns alla så mycket trevliga, kärleksfulla stunder med Lena.
Vila nu ut och få din kraftfulla själ i form igen, du har många axlar att sitta på framöver, många att hålla ett öga på.
🌷💛🌷💛🌷
❤
❤
Alltid sorgligt när någon går bort och saknaden över ett liv som var är allt man har kvar. /Kram
🌹❤️🌹
Jag beklagar er sorg för en fin och viktig person fattas er ❤ Vi är just hemkomna från en begravning. Min systers svärfar dog för några veckor sedan. Även om vi inte är så nära har vi träffat dem mycket och visst kommer det att kännas tomhet och saknad.
Kram
🌹💛🌹 Vi vet ju att alla dör, men lik förbenat är det svårt att fatta ”det här med döden.” Värre är det desto närmare den döde har varit så klart. Kram