Efter ett flängande runt i bilen har jag nu landat i soffan. Det skulle handlas mat, hämtas paket på posten, handlas presenter till sonens 6-åring, kalas imorgon och bröd på bageriet, jag har inte haft lust att baka matbröd på ett tag.
Satt i bilen och väntade när maken handlade, vi delade upp oss, jag hade rullatorn med för mina turer. Tog fram mobilen, tänkte se om det fanns något att ta del av på nätet. Den var urladdad och helt svart, nu laddar den ut så snabbt att jag inte hinner med. Verkar vara inne i en sån period när allt går sönder.
Ny, dammsugare, tvättmaskin, padda, mobil … sen ny luftvärmepump till landet, vi har verkligen inte legat lågt under Coronatiden utan konsumerat mera, duktiga idioter.
Ikväll ska vi äta höstens första krabba och så köpte jag 400 gr färska räkor, hovmästarsås gott bröd från bageriet, så överlever vi denna kväll.
Jag har tänkt en massa om uppväxt och vad som påverkade mig mest, det jag i den mån det går, att var självmedveten om, vad som påverkade mitt sätt att tänka. Egentligen är det nog många tankar också om hur många flickor, kvinnor det verkar vara nu för tiden som är psykiskt sjuka på olika vis. Ok, det har alltid funnits själsligt sjuka, känsliga personer, men i min generation tror jag att de flesta jobbade så gott de kunde. Det var nog bara de sämst sjuka som bodde på institution eller hölls hemma. Sen institutionerna togs bort på gott och ont, verkar inte psykiska hälsan ha blivit starkare precis. Jag har ju mött en hel del med problem, när jag redan som ung jobbade som hemvårdarinna och hemsamarit, som det så fint hette då.
Det har ju hela tiden funnits psyksjuka människor omkring oss i samhället, men med mina barns generation har det hänt något med flickorna, kvinnorna. Jag har på ytterst nära håll fått uppleva hur det är när psyksjuka får barn, vilket är ett stort trauma för barnen och dem de lever med. Det går ju inte, finns inte en chans i världen att barn och de anhöriga närmast skulle må bra av den kombinationen.
Har hört om så många män som nu sitter ensamstående med sina barn för kvinnorna/mammorna har fullt upp med sig själva, är för sjuka för att orka ta hand om sina barn. Det är väl dock ok, de barnen har det oftast bra. Värre är det med alla dessa kvinnor som strider med soc vid sin sida, för att till varje pris ha kvar vårdnaden om barnen, fast de inte bryr sig ett dugg när det kommer till kritan pga sin psyksjukdom. Pappan får akut hämta och lämna barn, se till att de får mat och allt det som barn behöver. För mödrarna är inget att lita på, så synd om alla runt dessa kvinnor. Barnens bästa, är mest något som låter fint att påstå, men soc är ännu på kvinnors sida i ur och skur. Tänker på Lilla Hjärtat, kvinnors rätt till sina barn är något som är viktigare än barns välmående.
Jag vill inte såra folk med klent psyke, men nog borde man se till barns bästa i dessa lägen och helst/bäst vore om de aldrig skaffade sig barn. Lika självklart som att utvecklingsstörda inte ska få barn, barn ska inte ha barn. Så där ja, nu har jag tänkt högt igen och det finns säkert anledning för en del att ta illa upp, vi är ju så lättkränkta nu för tiden att vanlig rakhet, ärlighet är snudd på förbjuden.
Nu ska vi duka upp vår delade krabba och ta fram räkorna och allt som hör till.
Trevlig helg 🌺🔆🌺
Livsglimtar 
Här kommer en till haka! 😉
Håller med i ditt tänk helt o hållet!
Tack, skönt att höra, känsliga saker och man får inte tänka högt om vad som helst. 🌷
Håller också med
👍 ⭐️
Något som än så länge döljs pga integritetens skyddande hölje.
Om 10 – 15 år har vi något nytt att ta hänsyn till. Då behövs större utbyggnad till ”vanföra barn”, som kommer att ingå i vårt samhälle som är uppbyggt sedan 1300-talet.
Eftersom vi nu åter anammar klansamhället bredvid vårt eget där inte månggifte eller barnafödande mellan släktingar får förekomma, kommer vi att stå inför ytterligare åtaganden till utbyggnad och omsorg. Eller blir det en ”klan”-angelägenhet som blir en inkomstbringande fullträff att utnyttja?
Detta är en filosofi med utgångspunkt av vad som redan uppdagats men, som sagt, integritet står över allt. Hemlighetsmakeri för att skydda den enskilde så inte någon/t speciell/t behöver dras upp i känsliga näsor.
I en framtid synes en härlig kompott av allehanda ingredienser. Antingen en välsmakande blandning som gått i symbios eller en kompott som skär sig. Ingen vet idag – alla tror sig veta bäst.
Har som du ser, gått helt utanför ramarna som vanligt men vidhåller att även min haka kan vara vass. Tydligen har den med åren blivit ännu vassare och just för stunden retar jag mig på en intervju från en som uttalade sig om svenskarnas flathet. Precis som om jag vore en idiot, för att jag råkar vara svensk.
Näpp! 😉
Fram för fler vasshakade käringar! Finns det något samhället behöver så är det väl rediga tanter/kvinnor, lägger till det sista, för nu för tiden tror eller vill en del inte bli/kallas för tanter. Som för mig är ett hedersomnämnande, att vara tant, livets salt och lycka för egna barnbarn och andras, japp för hela samhället. Fram med oss med mål i mun och sunt förnuft!
Nu drar vi på kalas, hinner inte skriva mer. 🌺⭐️🌺