I strålande sol men kylig vind

far jag med scootern med ett av barnbarnet Leo 6 år stående mellan min ben. Han får vara med och gasa, det är en stor stund för honom. Efter en stund byter jag unge till Wilma 4 år, hon njuter en tag, men verkar inte riktigt lika intresserad, det viktigaste är att det är hennes tur. Sen är det T:s tur, jag frågar om han vill och var beredd på ett nej, när man är lite cooool och elva år är det kanske inte ballast i stan att stå mellan farmors ben och åka. Men klart han ville, han fick gasa själv, jag sa till honom att ”jag ser inte ett skvatt, så ta det lugnt.” Men det gick så bra, lärde honom hur man tar trottoarkanter och hur man slipper dem ifall man passar på att köra upp och ner där kantstenen är nedfasad.

Vi var på väg mot äventyret på Agabryggan, hela sonens familj och så vi två med Frasse. Vid kajen fanns dykare, kranbil, containers, här döks det för fullt, upp hissades skrot i mängd. Det var spännande när de drog upp gamla kassaskåp, mängder av däck och 30 bilbatterier, cyklar, en modern fast rostig moped, många sopcontainers, burar som de har i affärer osv osv. Hur sjutton ska vi få slut på allt dumpande av skräp i vatten och vår natur. Inte blir det bättre av att snö dumpas ner i vattnet från bryggor, mängder av grus och skräp från det dumpandet, plast från däck, metaller och från avgaser. Hur kan man påstå att man tänker på naturen när man tillåter sånt?

Efter en stund tog vi oss till en fin ny lekplats där de minsta lekte en stund, vi vuxna satt på en vacker plats vid vattnet med fina bänkar och en marfastgrill. Så fint att se hela området efter stranden så omtänksamt omgjort. Breda bryggor, planteringar, grillar några fik och restauranger, på tal om grillen jag först pratade om så invigdes den av någon genom att skita i den, lämna efter sig en bajshög och toapapper. Sånt förakt många har för oss i vårt land, en sån sak skulle aldrig hänt under den tid jag växte upp.

Sen bar det av hem igen, vi var genomblåsta och nöjda med dagens spännande input. T körde stående framför mig hem, när han klev av sa han ”jag älskar dig” och jag svarar samma, min fina grabb som ska till Göteborg under sportlovet med en släkting som har hus där.

14 kommentarer på “I strålande sol men kylig vind

  1. Känner igen det där när barnbarnen får vara med och styra/ratta och gasa. Våra brukade få sitta i knät och styra när vi åkte bil på vår egen grusväg där det inte var någon trafik. Mycket spännande och uppskattat. 🙂

  2. Bilden / texten i den fick mig att le😀 mindre besvär har man ju av barnbarnen i varje fall!
    Man undrar ju nog vad folk tänker, de som slänger allt möjligt i sjön och i synnerhet det ljushuvud som bajsar i någons grill (och hade tom toapapper till hands…). Men antagligen är det som jag brukar säga, har man försetts med ett skedmått kan man ej förvänta sig med en skopa (gäller förstånd)….

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s