Barnvakt 🎠

Så sitter vi där ute i plötsliga lagomvädret, proppmätta efter Dans fantastiska asiatiska födelsedagsmiddag till Emma som fyller år. Vi pratar och ungarna far omkring som vanligt, så pratas det om syrsorna som låter överallt … Va?

Nog har jag hört att gamla inte hör syrsorna, men det var ju gamla det, är det gammal jag har blivit i ett nafs? Så märkligt, maken ”hör” säger han, men det var väl tusan att han hör syrsorna, mig hör han inte alls vissa dagar. Maken säger att vi redan har konstaterat att jag inte hör syrsorna, minns jag inte. Det är ju inte som om man blir påmind om dem när jag inte hör dem. Hörs de inte, finns de inte eller?

I fredags blev vi barnvakter till sonens tre ungar, de var uppspelta att komma till landet och vara hos oss. Det var ju en evighet sedan vi hade alla tre på en gång. T och L var så himla nöjda och till och med W sa ”det är cool att vara med farmor och farfar”, vilket hon nog hört L säga, låter precis som något han skulle säga.

Men är man minst och ovan att vara utan sina päron, så rinner det lite saknadens tårar då och då. Evigheten låg mellan W och mötet med mamma igen. Men det fixade jag första kvällen, pratade och körde till slut utmattningstaktiken, när det var mer tårar än insomning. Upp och hoppa, sen satt hon uppe tills hon somnade sittandes. Sen var det inga problem att sova i sängen.

Men så vi pratar, vi letar fakta på paddan, boaormar och annat stort slingrande Farligt! Farfar stegar upp längden på ormarna på golvet. Med skräckblandad förtjusning förstår de hur stora de kan vara, finns de här? Nej, tack och lov.

Hur låter egentligen en Skallerorm? Jag letade och letade, hittade ingen. Men sonen hittade ljudet när vi hade ätit klart hans asieninspirerade middag. Jag ser ännu för mitt inre L:s stora ögon när han lyssnar på ljudet från Skallerormen, nästan så öronen står ut, totalt koncentrerad.

Dessa barnvaktsdagar har varit intensiva, men helt underbara. Maken har kört uteaktiviteter, det har badats och badats, inte så svårt att roa när värmen vibrerar och badringarna är fyllda med farfars andedräkt. Själv har jag mer tagit hand om hemmafronten, jag är ett säkert kort för barn och hund, alltid på plats, sittande eller liggande i soffan. Redo med berättande, att se dem förstå är nog det allra bästa jag vet. Aha uttrycket i deras ansikten är för mig högsta vinsten. Förste glassutdelare och fixare här hemma, det är min lott.

I farmors kök har det lagats mat som ligger på barnmenyn, fiskbullar gör succé varje gång, grillspett där de fick välja vad som skulle vara på, farfar handlade prinskorv och köttbullar enligt önskemål. Sen på med härligheten, tränga på paprika och champinjoner mellan köttbullar och prinsar. Sen att äta sina egengjorda spett, får alla ungar att äta upp allt. Så snälla och mysiga barnbarn kan vara, det lilla groll som hördes var inget, en gång sa jag ifrån på tre dagar.

Förstår inte vad päron klagar över? En bra fostrad unge är trevlig borta och hopplös hemma. Det brukar vara ett bra mått på att man har lyckats med sin fostran. Idag städar de kåken, tvättmaskinen går, allt för att syrran med familj som kommer senare i veckan ska ta över kåken några dagar. Familjen ska vidare på äventyr i sommarlandet Sverige.Själv tänker jag passa på att boa i soffan till nästa gäng kommer.

Fridens ⛵️