Självklart fick jag en redig förkylning efter veckans barnbarnspassning, som gick rakt ner i lungorna och satte igång astman, piper, väser och knäpper i lungorna. Så det är en inte pigg Maggan som stadigt sprayar kortison i luftrören och näsdroppar i näsan. Startade en kortisondos med fler extratabletter för att hjälpa luftrören.
Min läkare svarade inte på sin telefontid eller på inlägg via 1177, så idag ringde jag mottagningen för att höra om jag kunde få komma och sitta med en ansiktsmask och andas in medicin. Men i coronatider gör de inte sånt … klart jag testade mig för Corona, men det var det inte som tur var. Även maken fick en släng och den lille boven i dramat som bjöd på bacillen, han har också varit hemma från fritids några dagar. Jäkla ungar, de är giftiga, men härliga att umgås med. Att min läkare inte hörde av sig berodde på att hennes mamma har dött, tråkigt för min läkare och jag förstår att det inte blev någon ordning på de vanliga rutinerna.
Maken har fått ett ryck, fast jag bara tittar på, han har flyttat köksbord och stolar till balkongrummet, så det blir som ett matsalsrum, inte nog med det han torkar golv och lister. Äntligen börjar det ta sig här hemma, tanken var ju att vi tillsammans skulle fixa här hemma, med start veckan efter passningen av barnbarnen, deras sista lediga sommarlovsvecka. Men host och snörvel kom i vägen, men maken han kämpar på, fast jag sagt att han borde tex gå kortare turer med Frasse, inte städa, möblera om här hemma. Men han gör som vanligt, kör sitt race. Vilket jag likväl är tacksam över, han lyssnar ju ändå inte på mig.
Våren, sommaren vart tog ni vägen? Känns som om jag inte hann med någon av er riktigt detta år. Ute regnar det och regnet rinner efter alla fönster, så skönt med svalare väder, när hälsan inte är på topp. Jag har ännu inte kommit in i min vanliga läslust, större delen av sommaren har jag inte läst böcker. Så märkligt, kanske en mättnad på allt läsande, skrivande i paddan och på mobilen. Böcker finns i travar, men lusten har gömt sig.
Det här var sommaren jag har kommit mina barnbarn närmare, det är verkligen en lisa för själen med dessa ungar. Mamma min ringde mig igår med hjälp av en av de fina tjejerna på boendet. Inga besök på ett bra tag nu och så förkylning på det. Mamma har blivit så virrig och jag känner så starkt med hennes frustration och förtvivlan över hur rörigt det känns för henne. Minnet är så kort och inte förstår hon heller allt när jag pratar och berättar.
Jag känner mig själv virrig rätt ofta och undrar om jag håller på att bli dement redan nu? Undrar om andra står som mig som fån halvvägs på väg mot, ja just det vad då? Skulle jag hämta, lämna det är ofta den förvirrade frågan för mig.
Men jag vill inte klaga, har haft det så bra nu när maken är hemma varje dag, han pysslar med sitt och jag med mitt. Vi pratar om mycket, men njuter ofta av tystnaden tillsammans, han läser mycket och jag stickar, läser eller skriver.
Nu ska jag ta tag i dagen, fridens på er alla!
Livsglimtar 
Ja di där gulliganerna har med sig ettriga baciller ibland. Hoppas att du kryar på dig snabbt.
Vi är nog lite förvirrade till mans 🙂 Speciellt efter corona-isoleringen, jag börjar så smått vänja mig vid att träffa folk utanför familjen, men nog längtar man till tystnade emellanåt igen, går ju an när man kan välja själv. Ska få starta upp zumban igen 3 sept så nu känns det mer än bra.
Ta hand om dig nu! Kramiz
Men så skönt att du får köra gång Zumban igen, du har väl kondis för två som du har traskat runt. Kram 🍓
Hoppas du blir återställd med det snaraste!
👍🩹👍
Små barns baciller är verkligen inte att leka med och det är så lätt att bli smittad. Peppar, peppar så tror jag dock att jag har ett visst skydd eftersom jag arbetar på en skola. Hoppas den envisa bacillen snart släpper taget om dig i alla fall.
Kram och ha det gott!
Segt är det, tycker det går åt rätt håll med lungorna, men slaget är inte vunnet än. En läkare ringde från min vårdcentral idag, min vanliga läkares mamma dog i helgen, så hon är ledig. De är så himla bra på att höra av sig och göra det jag behöver. Så jag fick hjälp med medicinering och kan ringa om jag behöver mer hjälp.
Japp ditt arbete har nog gjort dig mer immun än vanligt. Hörde att sonens 7-åring varit hemma från fritids till idag, med förkylningen både jag och maken fick, plus att han lyckades smitta ner dotterns ena dotter som är hemma från skola, de var ju här i fredags, träffade maken med ungarna ute, när jag låg hemma sur och besviken att jag inte kunde vara med. 😻