Alltid redo

Visste att sonens yngsta var febrig och vissen sedan flera dagar, när hon bara sov och blev helt tyst, åkte de till sjukhuset. Vi lovade att hämta grabbarna vid skolan, bjuda på middag och övernattning. Var ju lika bra de stannade kvar, för på sjukhus nu för tiden är det en evig väntan på sin tur. Så behövde inte päronen oroa sig för grabbarna, utan sköta om sjukhusbesöket i lugn och ro.

Två överlyckliga grabbat kastade sig i min famn, både middag och sova över var toppen, jösses en får suga på karamellen så länge den varar. Sexåringen sa ”Här är jag trygg” underbar kommentar som fick mig att småfnissa för mig själv. Sonens ungar är så lätta och trevliga att ha att göra med, pappa deras är lite tuff i fostran, han lärde sig nog av mig 😀 inga konstigheter, men ett nej är ett nej osv. då vet ungar var gränserna går och blir trevliga besökare i samhället och med andra människor. Sen att man hemma vissa gånger kunde sålt dem billigt, hör liksom till för föräldrar med barns uppväxt.

Det hela var i tisdags, nu ligger Leo i samma feber som syrran hade och Tim är också vissen … undrar hur många dagars inkubationstid det är på bacillen. Ännu ingen av oss som har tagit åt oss något sjukt.

Det är väder ute, skönt att sitta inne. Som vanligt blir det lilla vita som kom ner bara smält, ett evigt grått slask, men hoppas för ungarnas skull att det blir vitt under jullovet. Idag har jag haft en trött dag, sovit bort en del timmar.

11 kommentarer på “Alltid redo

  1. Inte roligt när ”småttingarna” blir sjuka, men de brukar repa sej fort. Som farmor o mormor får man nog skämma bort dem litetgranna och överösa dem med massor av kärlek – det är ju så kort stund man får rå om dem. Jag har nog gränser med de mina, men bättre tid och tålamod, så det går så bra att ”förhandla”. Trevlig Helg o hoppas det inte är så elaka basilusker så de biter på Er vuxna.

    1. Jag hade min mormor som var min stora kärlek. Hon och jag trivdes med varandra tills hon dog, saknar henne än i dag. Anders brukade hämta henne och köra henne till vårt hem över helgerna, jag var ju idrottsänka mest hela tiden, så det var perfekt för mormor och mig.

Lämna ett svar till mycketyck Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s