hade jag inte förväntat mig, så här tidigt på måndagens förmiddag, sitta här och se barnTV.
Efter en intensivt underbar helg som började i lördags med 10-års kalas för T. Jag var fullständigt väck på fredagen och trodde inte jag skulle orka gå på kalaset, men ibland har jag tur och vaknade med en helt ok kropp på lördagen.
Ett kaffebord fullt med hembakt, ”kom och ta kaffe ropade sonen” och jag gjorde som han sa, men fick på skallen att jag var för snabb. Det skulle blåsas ljus och sjunga, hurra så klart. Klart jag inget sa, men jag blev sur som en tillrättavisad barnunge. Ljusen tändes, blåstes, det sjöngs och alla försåg sig och jag tänkte vänta tills alla tagit. Sonen sa så klart att ”jag var som en tillrättavisad barnunge” och så klart jag var.
Inte kan jag skylla ifrån mig, men jag ville bara ta min kaffekopp med dopp och sätta mig, var trött i kroppen. Ibland orkar jag inte stå och stå, knepigt detta med kroppfan, som får mig att bli som en barnunge. Jag var inte sur på det viset att andra såg eller mådde dåligt av mig, bara min son som väl är mer lik mig, än sig själv om jag säger så.
Sen var det massa prat och skratt, galna ungar som lekte och for runt, när alla hade gått hem kom 10-åringen och kröp upp hos mig. Efterlängtad kramstund och bara för mig att vara världens bästa ryggkliare, ”jag har bästa naglarna” säger min gounge.
I söndags var vi barnvakt hos dotterns yngsta, den äldsta ungen skulle på Disney on ice med föräldrarna. Jag var halvskaplig, oroade mig inte så mycket för själva barnvaktandet, hon sov när vi kom och det fortsatte hon med ett bra tag. Så hörde jag ”mamma” från hennes rum och gick ner för att hämta henne.
Jag smög fram och sa ”Hej!”
”mamma, pappa, syrran borta, mormor”
Då skrattade hon och lyfte armarna mot mig och vill upp i famnen. Men den ungen är ju bara för underbar, hon var ett under av glädje hela eftermiddagen. Låg i min famn och nöp mig kärleksfullt i armbågarna, hon gör så när hon myser. Haha, vilken sköning till unge! Så mycket kärlek, så mycket kramar, närhet rent av kärleksbombad i timmar. Av en unge jag inte träffar så ofta, äldst 10 och yngst 2-år i februari, de är nog mina speciella trollungar.
På vägen hem in på McDonald, det är ju inte ofta vi äter där, det var vi och den delen av stans alla invandrare. Jag vet att många gillar kulturutbudet i vårt land, jag känner mer att det är ett byte av befolkning än något annat och faktiskt tycker jag att det är skrämmande. Jag kunde svurit på att vi inte var i Sverige.
Jag var helt slut igår när vi kom hem, somnade i soffan, fullproppad av kärlek och hamburgare.
Idag välkomnade jag vardagens första dag, maken jobbar igen och jag skulle ha en lugn och skön dag. Vaknar och får ett mail om att 10-åringen kom till en skola som var stängd med sin kompis, inget fritids, ingen skola. Lärarna och fritidsledarna har planeringsdag.
Tänk jag blir förbannad bara jag hör sånt trams, inte själva planeringen, men att deras långa ledighet inte kunde innebära en dag av arbete med planerandet. Skulle ni kunna tänka er ett privat företag vara ledig i julhelgen och sen när vardagen börjar igen, så fortsätter de att ha ledigt för planering. Skillnad mellan privat, statligt och komunalt är väl känslan för service till sina kunder.
Minns när jag jobbade i skolans bespisning, när våra barn var små. När det var ledigt i skolan, då skulle vi storstäda hela köket och salen ungarna åt i, skura golven, bakom elementen osv. Men lärarna väntade tills det var skoldags igen, då skulle de ta ledigt för studiedag, planering. Samma håller de på med på dagis och fritids, hur mycket tror ni det kostar för alla föräldrar att ta ännu en dag ledigt och vad kostar det företagen, samhället? Är det aldrig någon i kommunledningen som tänker på sånt? Ensamstående som ska ta ledigt ännu fler dagar de inte har eller har råd med.
Som barnbarnets skola idag, varför håller inte fritids öppet när lärarna har sin planering, de kan ju ha en frutidspersonal som hänger med på lärarna planering, med fritidsavdelningen öppen för ungarna. Att nu sonen och även en kompis förälder missade denna icke skoldag är ju slarv från föräldrarna. Men det ursäktar inte lärarnas och fritids smitande, för så ser jag det.
Men jag har sån tur, nu fick jag en oväntad dag med T. Han berättade nyss att kompisarna tycker det är konstigt att han vill gå hit, farmor är inget roligt att vara hos tycker de, men, Jooo det är roligt berättar T för dem. ”Så du har en rolig farmor”, säger de. Hahaha! Mysigt att höra, rätt vad det är blir så mycket annat mer spännande och då kanske han inte har tid att komma.
Nu har jag inte tid att hänga här längre, vi ska leta upp en film att se tillsammans, nu efter två korvar me brö äter han kladdkaka. Tror han överlever.
