I höstens ljumma sol

på landet snickrar 7-åriga barnbarnet och farfar gräver ner vårlökar. Idag har det varit städdag här på landet, så maken och barnbarnet har gjort sin insatts.

Själv ställde jag precis in en porchetta (fläsksida utan svål ihoprullad med massor av kryddor) i ugnen och vi kommer inte träffas igen förrän tre till fyra timmar har gått. Funderar på ugnsbakad potatis och jordärtskockor till och kanske gele.

Maken klipper av de mest spretiga grenarna på hasseln, den vill vi ha kvar, men inte ha den in i huset. Det är så spännande att studera ekorrarna när de varje höst tömmer trädet på hasselnötter. Vi har också satt upp en ekorrmatare, ser för roligt ut när ekorren lyfter på locket och stoppar in huvudet och förser sig med nötter.

Efter några vissna dagar är jag på väg att bli piggare igen, ser fram emot nästa veckas varande som nästan normal mänska.

Visade nyss en bild för barnbarnet över hur mycket socker det är i en cocacolaburk. Usch, vi förfasade oss och sen stoppade jag en marmeladbit i munnen, vilket hycklande 😉 Jag är så svag för marmelad …

Nu hör jag hur de sparkar fotboll farfar och gossen, glada rop och skratt. Vi väntar barnbarn sonens familj, det fjärde barnbarnet vilken dag som helst och vi är de som ska ringas in och ta hand om de andra två ungarna.
Hoppas vi slipper åka hem nu i helgen, den fjärde är det uträknat, men det vet vi alla att det sällan stämmer.
Sen kommer femte barnbarnet i februari till dotterns familj. Tänkte på att jag en period tänkte ”undrar om jag får något barnbarn”? På åtta år fem stycken, hade jag aldrig trott.

Fast jag kan se vissa likheter med barnbarnen och mig själv, så är jag mest häpen över att de alla är så olika. Det är riktigt spännande när de börjar bli lite större och en personlighet tittar fram. Vissa drag anar man tidig och andra sent.
Nu gillar jag alla mina barnbarn, men olika tycker jag om dem, det första har en egen plats och om folk är ärliga så är det nog ofta så. Nr 1 är ett under på många vis och får man då mycket och efterlängtad kontakt så är man ju salig.
Jag var själv nr 1 i vår släkt, mormor och jag satt alltid ihop. Hon gillade självklar alla de andra barnbarnen men vi visste att det var hon och jag.
Samma med vår dotter som var nr 1, hon och min mamma har haft mest av det där speciella kärleksfulla förhållandet till hennes barnbarn.
Nu vet jag att vissa tänker och gärna vill säga att ”Jag älskar alla mina barnbarn lika mycket”. Nää, man vill inte förfördela något barn, vilket man inte alls behöver, men olika känslor skapas av olika människor/barn i mig och så är jag, lever nära och i känslan och vill vara ärlig i den.

Så knäpper det från altanen och segerropen skallar och jag funderar på vad de gör, farfar och vår nr 1? De tävlar och knäpper plastgrodor i en burk. 🙂
Själv tänker jag spraya lite mer kortison i näsan och astmaspray ner i lungorna, vill bli frisk helst i förrgår.
Tar fram stickningen, trevlig helg på er alla.

Lika vimsig som vanligt

Klev upp tidigt för att ta mig iväg och lämna blodprov … redan kvällen innan kollade jag busstiden.

 Grejen var att maken hade tidig tid hos först tandläkaren och direkt därpå en tid till husläkaren där jag skulle lämna prov. Med en gnutt flax skulle han kunna köra mig hem.

Men jag är ju som en idiot tidigt på morgnarna så jag klev på fel buss och fick hjärtsnurp när jag upptäckte det hela. Tursamt nog satt det en tjej bredvid mig som talade om vilken hållplats jag skulle kliva av på för bussen skulle gå direkt till Ropsten efter den hållplatsen. Jag blev så nervös … att gå så passa långt var inget jag var ett dugg inställd på vid den tiden, sen blev jag stressad för att maken och jag eventuellt skulle träffas. Av klev jag och gick och gick … längre än på väldigt länge … kom till ännu en busshållplats där andra bussar gick förbi så att jag kunde hoppa på en och åka några hållplatser.

Maken var klar sedan länge och hade åkt iväg till sitt jobb, han är friskförklarad nu men han har dock ännu problem med värk och svullnad i ben och fötter, men det ska ge sig med tiden.

Jag köpte en nybakt fralla på vägen hem … gjorde en god smörgås med brie och salami till latten, sen somnade jag i soffan vid 11-tiden och sov till 13.30 då var jag tvungen att gå upp då C skulle komma över och plocka med sig många av alla de ”andliga” böcker jag har sorterat ut.

När jag gick här hemma och försökte vakna till ringde sonen och undrade om Tim kunde vara hos mig några timmar, han är pigg igen och ska på dagis imorgon. Så klart han fick komma … så efter att C och jag hade fikat och pratat så kom gullungen, snorig som vanligt höll jag på att skriva … men pigg så in i norden.

Vi har läst böcker och lekt massor av olika lekar, lagade middag gjorde jag åt både sonen, Tim och maken … mysigt.

Raff som Tim säger

Något har hänt i min kropp sedan jag fick byta en medicin och sluta med en .. jag mår bättre, orkar lite mer men har svårt att ännu känna in rytmen i det hela.

Trådrullar, smörgåstårtsgarnering, och annat som klämt sig mellan

Pratade med Suatilla´s make igår och hon mår bra men var väldigt trött vilket inte är konstigt. Nu väntar jag tills hon orkar ringa själv och berätta hur hon mår och hur allt har gått. Donatorn, svägerskan ska må väldigt bra och promenerar runt lite och det är ju kanonbra.

Idag drog vi in till stan för jag behövde köpa tråd till overlocken, det används bamserullar med tråd, men går även med vanliga trådrullar.

Naturligtvis råkade vi välja en sån där liten affär där innehavaren lagar alla slags maskiner, men just Brothers sålde han inte, så spolar får jag väl leta upp en annan dag, sådana behöver man ha ett gäng av. Dum som ett spån kom jag på att jag naturligtvis skulle tagit med mig små bitar av de tyger jag skulle ha tråd till … så blir det när man drar iväg med mig för tidigt på förmiddagen. Maken skulle iväg sen och hjälpa sonen inför dagens flytt.

Väl hemma igen så åt jag lite och somnade i soffan, värken i kroppen är bara för j*vlig … undrar om man kan ta fler Alvedon per dag? Så när maken kom hem många timmar senare så sov jag ännu, så frisk är jag inte som kan sova bort en halv dag.

Nu ikväll ska vi garnera smörgåstårtan till sonen och hans flytthjälp. Sen tänker jag ta min overlockmaskin och ställa bredvid datorn så att jag kan titta på DVD-filmen med instruktioner om hur man trär maskinen, fyra rullar ska träs för söm både uppe och nere.  Så här ser den ut …. 

Lika bra att jag sätter in en bild på min nya fina symaskin när jag ändå håller på …

                                                                            Mycket instruktioner … nu kom sonen och några grabbar upp och hämtade källarnyckeln, prylar att hämta både här och där.

Så bra, nu blev jag av med 8 flata tallrikar och 8 assietter, en av sonens polare behövde dem. Vi köpte nya så jag blev glad över att han ville ha dem.

Igår var Tim här och sken som en sol hela kvällen. Jag lagade kycklingklubbor, potatisklyftor i ugnen, sallad och en sås på yogurt, vitlök och mild Ajvar relish. Skrattade gott åt Tim som såg ut som den lilla grottkille han är när han äter då med ett kycklingben i handen och röd sås runt hela truten. Sås det är grejen det för Tim han älskar sås …

Efter maten var han helt inställd på att få godis … jag dum som ett nöt tänkte göra nege … chokladbollar, men han hade inte riktigt ork att vänta tills de var klara så jag kastade ut en näve russin på köksbordet, då blev han tyst och så nöjd. Synd att inte jag blir lika lycklig för russin och kallar dem för godis som kvällens höjdare. Så gulligt det var godis för honom …

Jag byggde en koja till Tim i vardagsrummet, klämde fast filten i lådan som hör till vardagsrumsbordet och så en massa kuddar på filtens andra sida i soffan. Tim skrek av lycka och boade runt med kuddar och leksaker … han såg så kul ut för håret blev helt elektriskt när han drog skallen mot filten. Nu kommer det med all säkerhet bli kojbygge av varje gång han kommer hit.

Nu ska jag ut i köket och fylla en fläskfilé med något, har funderat på fetaost och tomater i olja … kanske lite oliver … är inte färdig med menyn ännu.

Ha det gott alla goa vänner i helgen …

Vinglar upp, muttrar mitt namn i luren

Egentligen avskyr jag när telefonen ringer och väcker mig på morgonen, men idag blev jag inte bara yr utan glad. Sonen har fått en andrahandslägenhet som jag hoppas att han kan ta över så småningom. Så nu blir det flytt lite längre ner på gatan i helgen. Han och sonen får egen lägenhet så underbart att det inte är sant.

Igår beställde jag en ny symaskin och en overlock av märket Brother. Den overlock jag först tänkte köpa kostade 10´kronor och det verkade lite galet när man inte har det som jobb. Min nuvarande symaskin är det dags att lämna in på service och det kostar säkert flera tusen, så det var lika bra att köpa ett paket med både en ny vanlig symaskin och en overlock, slutsumma 8020 kr.

För er som undrar vad en overlock är så sys det mesta mjuka kläder, T-shirts osv med den typen av maskin. Den syr raksöm, kastar om och skär av kanten samtidigt, så sömmarna blir platta och snygga.

Tyg har jag köpt, dottern var på symässan och handlade interlock tyg (är tyg som inte rullar sig i kanterna) tyg som jag ska sy överdelar till Tim av, det lustiga var att dotterna lyckades bli kär i samma djungelmotiv som jag redan hade köpt, så nu kan Tim få många djungeltröjor ha ha. Vi får se när jag väl fattar hur man gör med den där overlocken, blir det fint kan jag sätta ut tröjorna här om det är någon som vill köpa.

Igår lämnade jag ett par torgvantar till en kompis vars bekant var i behov av ett par sådana men inte hittade några att köpa. Kompisen som tog emot dem blev eld och lågor … vill ha, vill ha … så nu stickar jag ett par till även henne. Jag som hade tänkt avsluta mina två vantarpar som väntar på tummar, men det får bli senare.

I söndags hämtade sonen och vi barnbarnet och åkte hem till oss … vilken underbar eftermiddag, maken körde då sonen varit på fest kvällen innan, sonen är noga med att inte köra ev påverkad dagen efter, det är jag så glad över. Tim lekte runt oss och det var så mysigt när även vår son var med, han var lite trött efter kvällen innan, så jag kastade filt på honom i soffan och sa åt honom att sova. Men inte sov vi inte, låg där i varsin del och hade det skönt. Farfar läste bok efter bok för Tim och det syntes att Tim verkligen gillar tillvaron.

Idag ska Watson och jag ut och gå om en stund … dagen kommer säkert bli konstig som alltid när jag blir väckt av telefonen, som om den aldrig kommer på rätt köl.

Glädje ger kraft

Så där ja, nu har jag med makens hjälp fått ordning på bilderna. Nu först börjar jag fatta att det är första advent, hur skulle det bli om inte min man höll ordning på allt.

Så nu lyser ljusslingan på balkongen och i alla fönster står julstakarna och skänker tröst i mörkret. Till och med adventljusstaken har fått mossa precis i rätt tid.

Idag är det tredje dagen som jag och Watson går en längre sväng i solskenet, det har gått bra och jag känner mig lite på gång. Men får ta det lungt på eftermiddagen, igår dök min vän C upp med en present hon köpt till mig på Canarieöarna.  En långklänning utan ärm hur enkel som helst och underbar att ha på sig när det är varmt ute. Blir så glad över hennes värme och omsorg, snart ska hon in och göra en gastrobypas (osäker på stavningen). De ska förminska magsäcken så att hon går ner i vikt … är glad att hon får göra den operationen men oroar mig också för allt som kan gå fel.

På spisen puttrar chili con carne som vi ska bjuda sonen och Marsipangrisen på när de kommer. Det ska bli så underbart att få se honom igen och få krama lite och gosa med den lille gullungen.

Läste en artikel om en kvinna som också lider av fibromyalgi, det kan faktiskt vara en tröst ibland att läsa om andras lidanden av samma orsak. Både att känna igen sig och att tänka vilken tur att jag inte har det där som hon mår så dåligt av. Fibromyalgi är ju så många olika symtom, det var inte utan anledning läkarna förr i journalerna skrev SVBK= sveda, värk, bränn, kärring om mig och mina olyckssystrar och bröder för visst finns det även män med fibromyalgi. Det går upp och det går ner men just nu går jag på glädje och förväntanspiller och är i lite bättre form inför träffen med Tim. För visst är det så att man stundtals orkar lite mer och mår bättre rent psykiskt/fysiskt för att man är glad och längtar till något.

Julen … firas hos dottern och det ska bli så kul i deras nya hus. Jag planerar med julklappar och har nog börjat få ordning på vad som ska ges bort. Vi brukar köra lite knytkalas aktigt så i år ska jag göra sillsallad, den vill alla ha just min, sen ska jag lägga in en sill vars recept heter Långbro sill efter Värdshuset Långbro. Det lär vara en absolut favorit där, så det borde den kunna bli även hemma hos oss.

Nu ska jag ut och duka och fixa lite i köket ….

Han lindar mig om sitt lilla finger

Han sitter i sin barnstol vid vårt köksbord och pekar mot vattenkranen och säger vatten, sen pekar han på sitt glas med vatten och säger vatten, sen går fingret ut mot fönstret och pekar på havet och så säger han vatten … imponerande av en liten kille på 1 år och 8 månader.

Han har sinne för detaljer och väldigt bra minne … i legolådan med de stora bitarna ligger även legodjur. Varje gång han tar upp legohästen så pekar han på en dalmålning vi har med hästar på, inget fel på minnet precis. Han har en legoklocka i lådan som han nu säger klocka om och sen pekas det på alla klockor han ser i vårt vardagsrum. Det är stort med barnbarn i utveckling annat kan jag inte säga. Ingen kan imponera på en farmor så stort som han gör 😉

Idag har vi lekt och kelat, läst sagor och varit ute och inspekterat nya lekparken. Han har ätit fiskbullar som jag gjorde en sås med ketchupsmak på för att locka honom att äta och det gjorde han, morotspinnarna tuggade han länge på men tomatbitarna de fick ligga kvar. Sen har det ätits mellis med yoghurt och små bitar av smörgås med olika pålägg på, skrattande ko osten naggade han lite i kanterna. Hembakade bullarna gillade han, då var det inget naggande i kanten inte.

Häromdagen skulle jag koka ärtsoppa, upptäckte för sent att paketet inte var på ½ kilo utan 1 kilo så det blev väldigt mycket soppa. Har fryst och även delat med mig till sonen. Men ikväll passade det så fint med soppan och så stekte jag pannkakorna jag har längtat efter länge. Sen bara dog jag i soffan, har under dagens lyftande och lekande lyckats stuka en fot och det går säkert över till imorgon, men så förbaskat ont det kan göra med en sån liten stukning.

Vilken tur att jag insåg att jag behövde äta penicillin före måndag, hela helgen blev ju bra och jag inser att jag har mått dåligt länge, säkert tre veckor sa jag till maken … då tittade han på mig och sa att ”du har mått dåligt av det här i 6 veckor”. Va, är det så länge sedan jag började känna av urinvägsinfektionen? Det stämmer, men jag tror att man liksom vänjer sig vid att det hela tiden är något som man inte mår bra av.

Ska bli skönt att få rätt penicillin dos imorgon så att jag blir av med den här bacillen som nu bara hålls i chack utan att slås ut av det penicillin jag nu äter.

Grodprinsen samlar i haklappen

                                               

Har haft grodprinsen på besök och det är alltid lika mysigt. Denna gång fick vi bjuda på farfars gryta till lunch och det är så kul att se honom äta mest med händerna och hur paprikabitarna som jag skar till honom snabbare än snabbt sorterades ut ur truten på honom ner i facket på haklappen. Han och Watson ligger i samma klass, har sett Watson sortera ut en grön ärta och floppa ut den ur truten. De är nog i samma ålder hunden och barnbarnet, båda går ännu att locka med ”godis” Watson gör vad som helst för lite levergodis och Tim han går på russin, säkert skulle även han äta levergodis om han fick en chans.

Jag vet inte vart helgen tog vägen, vi handlade och pysslade lite här hemma, igår kväll kom dottern över och blev kvar tills det var dags att gå och lägga sig. Sonen kom idag som jag skrev, han läser min blogg då och då, sa att det var ”mycket sjukdom” i mitt skrivande och att han inte känner den biten av mig som jag skriver om. Han vet ju att jag är sjuk och allt runt om det hela, men han känner en annan Mamma som jag inte visar så mycket av just nu. Jag vet att jag har gnölat väldigt mycket på senaste tiden, men det är där jag är just nu, inte har jag tänkt på att ni inte får se  de andra sidorna av mig. Utgår väl ifrån att ni på något mirakulöst vis ska förstå att det finns en annan Maggan också, en som skrattar  och är kraftfull om än svag jämfört med den jag en gång var.

Idag har vi haft både regn och lappvantar dalande ner på den blöta marken, inte blir det något kvar mer än just det blöta.

Nu ska vi snart värma lite rester till middag, det är alltid så skönt när man kan smita ifrån matlagning då och då.

Twitter på svenska hur hittar jag dit?

Hmm se så lagom nöjd ut du fågelskrälle

Så är jag på det där med twitter igen, senast var det i augusti, men då fattade jag inte alls hur det hela skulle gå till. Nu har jag lyckats med allt dvs till och med fått in den längst ner i bloggen. Men fattar jag bättre denna gång? Nej och åter nej.

Jag vill ju ha den svenskatalande delen, men det finns inte svenska att klicka i bara andra språk så jag fattar inte hur jag ska hitta de som skriver på svenska. Äh, tekniskt skit, det är alltid så när jag ska försöka med något nytt på datan. Blir jätteförbannad över alla fåniga svårigheter de hittar på. Sen att allt alltid är på engelska, det är inte min grej att läsa teknik på engelska och det retar mig att allt ska säljas in här i vårt land, men de orkar aldrig översätta så att man lätt kan ta till sig nya saker.

Idag är det vila som gäller, besöket igår av sonen och Tim var så mysigt och lilla grisen sken som sola när han fick syn på mig och då blir ju jag så himla glad. Han är en glad skit inte tu tal om saken, han lekte intensivt i många timmar så nog är han snäll, fast han är rätt busig och vill gärna peta på sånt han inte får.

Jag var totalt slut när de åkte hem, burit honom hade jag gjort så jag fick lite känningar i operationsområdet, men det gick bra. Jag var mest fysiskt slut av att röra mig så pass snabbt som jag får lov att göra när han är här, åla omkring på golvet och hoppa upp och ner hit och dit.  Jag går ju mer i snigeltakt när jag är för mig själv, på tal om att röra sig så bokade jag in maken och mig på SATS igår. Vi ska dit den 4 januari på introduktion, ”orkar du det frågar maken” som för det mesta är klokare än mig när det kommer till vissa saker. Nä, sa jag, men det kommer att vara lika trögt och jätte jobbigt när än jag startar så det är lika bra att komma igång. Det lär väl gå månader när jag bara får futta omkring och mer titta och klappa på alla maskiner, men jag längtar efter deras roddmaskin den har jag prövat tidigare och drömt om sedan dess. Där kan man sitta och bli meditativ i den upprepande rörelsen, det tror jag kan bli en bra start.

Imorgon är det en sån där dag som jag nog vill kalla mardröm, jag ska ta prov på morgonen så jag dricker som en galning idag för att få så bra provsvar som möjligt. Sen ska jag gå till frissan efter lunch och efter det hämta Watson som den dagen ska få vara hos hundvakten. På kvällen åker nog maken och jag iväg och handlar lite klappar om jag orkar.

Gud vilket liv det är inne från min granne, de har nu tvättat av tapeter och allt de gör efter brand. Igår slog de ut allt i köket och idag låter det som om de slår in allt i köket. Watson får spader och skäller när de kommer ur hissen med alla saker, det dundrar när de ställer ner och flyttar runt. Det kanske kan vara något att elda upp köket så man får renoverat och fint till jul?

Nu ska jag ut med Watte …. morsning korsning!

Nu kommer han på besök

1635959zfv2q8wczj

inte är det Jesus som kommer på besök … vem kan det vara som får farmor att bli till sig?

Inte viftar jag på svansen fast jag vill, är så trött igen, sover och sover. Fick svar på proverna och det såg bra ut vilket betyder att det är stabilt och det är precis vad jag ber om för att klarar mig fram till ev transplantation. Det får bara inte rasa ner nu för snabbt på slutet. Järnet låg i underkant,  jag funderar på om jag kan köpta något flytande med extra järn i och klara mig ett tag till, det räcker med två järntabletter om dagen. För er som någon gång ätit järnmedicin så är det ingen nyhet att man blir i stort sätt förstoppad av skiten. Känns ibland som om jag ska ha allt på en gång, men jag lever och hankar mig fram rätt bra.

Åhh, jag blev så glad sonen, fästmön och lille plutt kommer på eftermiddagen på besök. Just nu vill jag baka men jag orkar inte och jag orkar inte gå ner och handla något till kaffet heller, har precis kommit in efter promenad med Watson. Strålande sol och vi pinnade på tills några idioter började skjuta häxpipor från en balkong. Watson blir så rädd och skakade och drog allt han kunde för att gå hem. Men jag hör ju att ljudet kommer ifrån det hållet vi går bort ifrån så jag drar honom med mig. Där gick all min energi, jag orkade nästan inte ta mig runt vår lilla runda.

Just i denna stund önskar jag så hett att jag var mig själv och orkade det som förr var naturligt. Jag skulle så gärna baka en rulltårta till kaffet men det känns omöjligt just idag, hittade två hallongrottor i skafferiet vilken lycka då så att jag har något att bjuda på.

Lite hopplös känner jag mig när jag genast lägger den lilla energi jag har på att torka av och piffa till det här hemma och det är inte lätt när solen skiner så obarmhärtigt starkt och dammet dansar runt i hela lägenheten. Just januari solen ger mest dåligt samvete om man inte har vett/ork att hålla sig ute så länge den skiner. Hemmet ser ut som om det aldrig har städats eller iallafall väldigt länge sedan. Men min make han torkade överallt i söndags, slet med dammsugaren och torkade alla golv. Så var kommer dammet i från och de skitiga fönstren? Nu blundar jag…