En regnig dag

16852191Upp som en sol och ner som en pannkaka … vädret alltså, igår strålande sol och 20 grader varmt, idag regn och jämngrått dis.

Vi ska åka och fika hos dotterns fästman, få se hur hans radhus ser ut innan det säljs, efter påsk kommer det att vara till försäljning. De ska bo i dotterns lägenhet under tiden de söker ett större gemensamt boende.

Maken har målat det sista på balkongen och jag får lite astma känning av färgdoften … kände samma när han strök första gången. Det blev inget åkande till Plantagen efter självvattnande blomlådor för vi blev sittandes som barnvakt i fem timmar. Vi hann äta välling två gånger, göra både nummer 1 och nummer 2 allt är ett äventyr för valhänta farföräldrar. På 5 timmar hinner man verkligen titta och gosa med den lille så pass att jag inte orkade utan var tvungen att sova när han sov.

Jag skulle inte orka ha honom om inte maken hela tiden fanns här och delade ansvaret med mig. En sån liten skitunge kan ta så mycket energi, det tror man inte men han kräver uppmärksamhet, joller och en massa pluttande och tutande ljud som vi fåniga farföräldrar gör oss till med för att behaga den lille. Han får all min energi och jag blir helt slut, får lägga mig tidigt efter besöket. Men klaga vill jag inte för han är så go.

Idag ringde sonen och sa att den lille har vänt på sig för första gången, han såg när det hände och det betyder ännu ett utvecklingsstadie, ett stort kliv.

Så inget blev gjort här igår mer än barnpassningen, var väl inte vad vi hade planerat. Jag hade nog tänkt att maken skulle springa runt med dammsugare och lite till och inget blir det av idag heller, han har ju målat i stället.

Nu ska vi åka iväg …

Nya prover måste tas

Så irriterande det är att vakna av att telefonen ringer … inte hinner jag upp och svara och inget säger de på bandspelaren om vem de är som ringer.  Masade mig upp och satte mig i soffan med en kopp te, tar ett tag att vakna.

Ringde min ev donator, hon satt med två veckors postgenomgång efter sin semesterresa. I alla papper låg kallelse till några fler undersökningar eftersom de hade hittat något som inte behövde vara ett dugg på binjuren, som de ska kolla lite extra, så en månad till lär vi få vänta på svar. Hon skulle störta iväg idag på en gång och ta fler prover och resten senare i veckan.

Nu siktar vi på maj månad för operation, ja, jag tänker vara optimist hela vägen fast jag kanske inte borde. Men maj är ju en perfekt månad att bli opererad i, våren, ljuset den ljumma luften, fåglarna, blommorna och allt det gröna. Att få födas på nytt samtidigt som våren tar nya tag det är väl något att drömma om?

Igår var jag salig, satt här med barnbarnet i famnen, barnvakt i tre timmar igen. Åhh det är så mysigt, min mamma dök upp och maken han stod i köket och lagade mat, nu har sonen sagt att det är sista veckan vi ska laga mat till honom, han vill klara sig själv igen. Men jag tror att det var helt rätt av oss att erbjuda den här ”favören” till honom för en period. Nu sover den lille nästan hela nätterna, så det blir väl mindre slitningar när man får sova mer normalt kan jag tänka mig.

Jag skrattar lite för mig själv, på mitt bord ligger mina att göra listor. En för varje rum här hemma inklusive balkongen, det är egentligen inte mina listor längre för jag orkar inte göra något av det där, orkar bara skriva ner som förr vad som bör göras. Jag har visat dem för min man och tror nog att balkongen kommer att bli som vi har tänk, lite målat, ny heltäck på golvet och ut med en träskänk som står där ute, den är mest ivägen. Resten får vi väl ta om jag får något nytt liv framöver. Ibland när jag skriver sånt så gungar det till i mig av all ovisshet, måtte nu min ev donator vara frisk så att vi kan få göra det här tillsammans som det är tänkt.

Idag ska jag gå ner till vårt lilla centrum och få fotvård, det ser jag fram emot. Handla lite på vägen hem sen är min dag förbrukad.

Drömmar och verkliga tankar

Farmors längtan
Farmors längtan

Ikväll ska vi vara barnvakt … än har jag inte hört att det inte blir av, men man vet ju aldrig.

I natt har jag drömt så konstiga saker, vaknade med ett ryck, trodde att jag var jättesvullen i ansiktet, näsan såg inte klok ut värsta svullna snoken. Jag vaknade med ett ryck och för bråkdelen av en sekund trodde jag att jag hade förändrats, kände hastigt i mitt ansikte och pustade ut, det var en mardröm. Så verkliga drömmar kan vara.

Läste igår någonstans om cystor på levern att någon oroade sig över hur det skulle bli med dem med tiden. Åhh fy, inte har jag tänkt en sån tanke att min lever som redan nu har lite cystor skulle invaderas av så pass många att man kanske behöver en levertransplantation. Näää, orkar inte med att höra sånt, vill inte ta del. Den här sjukdomen är fan i mig inte klok, jag har nu genom åren läst och hört om så många som har föräldrar och syskon som har dött rätt tidigt i cystnjure. Det är ingen läkare som har informerat mig om att dödligheten i denna skitsjukdom som verkar vara så hög.

Ett tag tänkte jag; vad är det de dör av? Om man får en njure, vad är det som då tar död på en? Kanske låter det som en fånig fråga för alla dör vi ju till slut, men jag undrar varför de med cystnjure dör så tidigt. Det händer att jag blir skakig inombords om jag låter tankarna vandra iväg för mycket i de här frågorna. Jag blir rädd helt enkelt. Jag vill ju så mycket med resten av mitt liv.

Men nu ska jag leva i nuet och nuet är barnbarnet som ska vara här några timmar ikväll, min mamma kommer också över för att få se den lille. Jag bakade en sockerkaka igår så vi har till kaffet.

Yes tjoho!

Ligger i soffan och tittar på min make som blir mer och mer gul för varje timme, överdriver lite, men nog är han gul så det räcker och blir över. Sa till honom att han nog inte ska träffa några nya människor på jobbet imorgon.

Ser man ut som gula faran får man nog hålla sig med ”känt” folk. Han har inte haft ont sedan han fick sina nya suppar och tabletter och tror nu att han ska vara smärtfri till sin operation, när det nu blir av. Han har varit trött både igår och idag vilket inte är så vanligt, för att vara han.

Vi vilar och vilar, som två vrak i varsin soffa.

Jag fick ett lyckorus idag när sonen ringde och frågade försynt om vi var lediga fredag eller lördag som kommer? Ja, tror jag väl sa jag, som snabbt tänkte att nu blir vi kanske bjudna hem till dem på middag, men det hela var ännu bättre. Vi ska vara barnvakt till den lille grodprinsen, åhhh sån lycka!

Klart att vi tar honom de timmar de går på restaurang och firar sin ettårsdag. När jag stolt som jag vet inte vad, jag ringde dottern och sa ”att hon kunde komma då hon också, om hon är hemma,” då avbröt hon mig med att säga ”att vi, maken och jag har bröllopsdag den 4 februari.” Ops tack för tipset sa jag, som hade glömt det och maken med, vi är lika på den punkten. Hela 31 år som gifta, undrar hur det är med skaldjur för magen när man har gallproblem? Måste jag kolla upp för firar vi så vill vi ha mycket skaldjur.

Men vilken fest det blir nästan helg för oss, tänk att vi får förtroendet att passa grabben, det ska bli så njutbart, han kan få ligga på mig så länge han är här om han gillar det. Jag ska viska alla kärleksord jag kan i hans lilla öra och lägga till en liten saga om hur välkommen han är i mitt liv. Jag vill vara hans tant Brun, tant Blå, tant Grön och allt annat en farmor har att erbjuda.

Tänk så mycket drömmar man har när man själv får sina barn och tänk att man blir likadan när man får barnbarn. Skallen går i reafart med alla kreativa saker som jag och lille prinsen ska roa oss med när han blir större och jag friskare.