Etikett: blommor

Lite nya foton

~ livsglimtar ~ 6 kommentarer

Idag efter att maken och jag hade vinkat och pratat med marsipangrisen med webbkamerans hjälp så dog musen. Jag var glad att maken satt bredvid mig när det hände för om jag hade ringt honom på jobbet och undrat vad som blivit fel så hade han utgått ifrån att det just var ”mitt fel”. Så nu sitter jag här med nytt tangentbord och mus.

I köket väntar vår nya grönsakssvarv på våra första trevande försök att göra spiraler av grönsaker.

Maken håller på att rensa ut allt från husbilen, den ska in i sitt vinteride nästa helg. Jag ska ner sen och torka ur skåp och lådor.

I veckan stal någon makens cykel, han hade ett kraftigt lås, men de slog av det helt med något. Jag antar att de inte var en impulshandling utan väl förberett. Cykeln var så där 6-7 år gammal och lite rostig, fanns mycket finare cyklar att stjäla. Jag hatar den här biten av vårt samhälle … att man stjäl andras saker, förstör  och beter sig svinigt. Önskar att jag bodde på landet i lugn och ro, men det vill inte maken.

 Idag sätter jag  in lite bilder för att visa vad jag har fått till. Ett par nya vantar i julklapp kanske?

Filtade tofflor, stickas som vanligt först fast väldigt stora. Tvättas i tvättmaskin så att de filtar ihop sig, blir väldigt varma.

 Ännu ett par

Fantastisk bukett jag fick av maken förra helgen.

De här vantarna håller jag på med nu, passar på att göra slut på lite restgarner.

Jag har ännu ett par vantar som är klara men de ligger på tork, så dem visar jag nästa gång.

Mina orkidéer blommar hysteriskt, det här är bara några av dem alla. Jag sköter dem inte alls som andra gör utan häller vatten upp i hela krukan och så får de väl sköta sig själv tills det är dags för en ny omgång vatten. Jag har så mycket knoppar och blommor på varje blomma att jag inte tror att det är sant.

Ner med händerna i myllan

~ livsglimtar ~ 6 kommentarer

Perfekt väder för att plantera om lite blommor, äntligen kom vi iväg till Blomsterlandet för inköp av både jord och blommor. Mina skott från pelargonerna hade fått rötter så det var verkligen på tiden att de kom ner i en balkonglåda. Köpte en lavendel och två små petunior i en vacker röd färg, det kommer bli fint när lavendeln börjar blomma. Jag vill inte skaffa för mycket blommor på balkongen, det blir så bökigt när man ska iväg på semester.

Idag har jag verkligen njutit av både åska, regn och svalare temperatur. Imorgon ska jag till Huddinge hudmottagning för kontroll  av ett födelsemärke som oroar mig, ska bli så skönt att bli avsynad från topp till tå …

Känner mig lite huvudlös ikväll, vi har varit runt och handlat både här och där och donat här hemma och någonstans på vägen tog orken slut.

Avd Problem med bloggen … fick ett tips av Angeli om att jag kunde ”ta bort” en hel del inlägg så att bara fem ligger synliga i stället för 20, för att snabba upp tiden det tar att ta sig in till sig själv och för den delen hoppa runt hos sig själv. Nog går det lite snabbare, men upptäckte att jag efter de fem inläggen hamna i september 2008. Undrar varför det är så? Jag borde ju se de inlägg som kommer först i tur efter de här fem som jag nu har valt att visa. Jag och det tekniska kommer sällan överens …

Efterdyning av påskafton

~ livsglimtar ~ 11 kommentarer

Vårbuketten jag fick av maken till påsk.

Idag är det en lång och slö dag efter all matlagning, dukande och fixande här hemma. Gårdagens familjefest blev lyckad på alla sätt och vis. Jag var rätt stressad när gästerna kom för det var garnering kvar på det mesta som skulle serveras. Det går ju inte att lägga upp så mycket olika rätter på fat och få plats i kylskåpet med härligheten, ute sken solen så balkongen som tillfällig kyl var bara att glömma. Jag formligen slängde på räkor, kräftstjärtar, majonnäs, rom, dill och delade ägg som om det gällde livet, inget finlir här inte.

Gästerna drack en magnum Martini Asti och jag hörde mmm ljuden över smaken och sötman, bubblorna steg i en farlig fart uppåt och gjorde dem alla glada samtidigt som de botaniserade mellan saltade mandlar, oliver och annat snacks som dottern och vi bjöd på.

Jag fick sällskap i köket av familjens yngsta som ville upp till farmor och titta lite närmare på vad hon höll på med men det hade jag inte tid med just då. Sonen kom och tog upp honom för nu är han i en farlig ålder, armarna räcker långt men skallen är det inte mycket bevänt med. Vårt findukade bord låg illa till med duk som så lägligt hängde ner som gjord för att dra i ….

Jag fotade bordet innan allt var riktigt klart. 

Buketten till påskbordet som jag har pratat om blev inte alls som jag hade tänkt mig för blomsteraffären hade varken gula tulpaner eller ljusgula kvar som jag önskade. Sen fanns det inga vita ranunkler så jag stod där och kände mig så sur på mig själv att jag inte hade ringt och beställt det jag ville ha i förväg. Jag bad dem göra en bukett med vita tulpaner och några mörkröda ranunkler och så vita fjädrar mitt i buketten. Den blev så här ..

Så här såg den ut igår. Lite suddig för jag försökte hålla undan kökslampan med andra handen när jag fotade
Idag ser den ut så här, tulpanerna har tagit så mycket plats att ranunkler nästan inte syns

   Idag har sonen redan varit här och hämtat bilen, han ville  ta sig en nubbe och lite vin till maten och då blev det till att lämna bilen här.

 Han passade på att äta lunch av alla rester sedan igår och jag höll honom sällskap.

Dottern ringde igår kväll och undrade om maken hade börjat på påskägget? Nej … gör inte det för du har fått fästmannens påskägg, vi kommer i morgon och byter. Så kan det vara när man har en pappa som är lakrits gubbe i familjen och skaffar sig en fästman med annan smak på godis.

Det var fasligt mycket påskägg här igår som bytte ägare, det bästa var nog marsipanlimpans som innehöll russin som han gick omkring och åt av. Han får heta marsipanlimpan idag för nu har han varit ute så mycket att han inte är så där maripangrisfärgad längre, hans kinder har en rosaröd färg och till våren kommer han nog att få sin första lätta solbränna. Tror inte han kommer att bli så värst brun, hans pigment verkar vara åt det ljusa hållet.     

Ikväll ser jag fram emot en middag med alla goa rester och ett glas rött, denna middag ska jag njuta i lugn och ro. Inte gör jag det när jag har gäster och så lille Tim på besök, sån är jag.

                                                        

Mitt i smeten

~ livsglimtar ~ 4 kommentarer

Här sitter jag mitt i smeten, tack gode gud att maken gillar att laga mat och städa. Vi har nu gjort kavringtårtan med rökt lax, laxpatén och pannacottan med honung och kaffesmak, snart ska vi sätta igång med äggterrinen som ska serveras med matjesill, schalottenlök och dill på toppen … vi har lite kvar att dona med om jag säger så.

Jag såg när jag höll på med elvispen att den och mina andra köksmaskiner var fläckiga från tidigare tillfällen. Jag bara hatar när det ser ut så där med mina maskiner, jag vill inte inse att jag inte har funkat som vanligt under allt för lång tid. Köket en ”helig plats” för mig liksom badrummet och inte har den heligheten hjälpt mig att hålla så rent som jag vill, förbaskade kropp som inte orkar som förr. Jag vill inte titta på skåpluckor eller för den delen inne i skåpet och se att det behövs en massa torkande för att godkännas av mig. Det där förbaskade ”gilla läget” har fått regera allt för länge i mitt liv, se mig nu sparka ut fanstyget.

Igår kom maken hem lite tidigare för vi skulle åka och handla de där små choklad bitarna petit four (tror det stavas så) som ser ut som små tårtor till kaffet. Men väl på Martin Olsson så fick jag ge mig de kostade 330:- så mycket att jag verkligen fick kämpa för att inte slita åt mig en kartong och gömma bland resten av varorna. Nu blev det en annan tårta inte alls som jag har tänkt en Toscanatårta, nu fick det bli så.

Sa jag att jag fick en fantastisk bukett av maken igår med tulpaner som ser ut som polkagrisar, randigt rödvita blandade med gula hyacinter som jag aldrig förr har sett, gula påskliljor några små vita blommor och så lite grönt. Älskar att få buketter från ”vår” blomsterbutik de gör så underbara buketter.

Låångfredagen minns jag från barndomen som en domedag utan slut, allt som spelades på radio var religiös musik som gjorde alla deprimerade. Hela stan hade stängt och det var en kuslig tystnad i området, tack och lov är det inte lika illa i dagens samhälle.

Nu måste jag tillbaka till maten och städningen …

Nya friska

~ livsglimtar ~ 4 kommentarer
Strålande dag!
Strålande dag!

Synd att klaga när man sitter i solen och lapar i sig av de livgivande strålarna.

Igår var jag oförskämt pigg större delen av dagen och det var ju länge sedan. Idag är det inte heller så tokigt, har varit en sväng med den fyrbenta och nu som sagt är det bara att såsa på balkongen. Nu är den färdigmålad, ljus och fin, vi ska fortsätta på kvällarna i veckan och röja där ute. Jag säger bara blomkrukor, var kommer alla ifrån och fast jag har så många så har jag inga i rätt storlek. Vi måste sorter och ge bort eller kasta, vilket det nu blir.

Jag har ännu inte fått gardinerna, men det gör inget för inglasningen ska tas ner och tvättas av och jag har mycket pyssel där ute att ställa ordning på. Antar att det blir maken som får göra det mesta, själv futtar jag bara runt i kanterna på allt som ska göras, det är bara så. Sa till maken häromdagen; undrar om jag någonsin kommer att bli så där som förr? Jag kanske har blivit lat efter den här sjukdomen, kanske aldrig kommer att flänga så där som förr? Men han bara skrattade och sa att jag kommer bli värre än förr…? Hrmf, svårt att tro just nu.

Tänkte ringa mitt hjärtebarn Anna (dagbarn från förr) som nu är trädgårdsmästare och har Tyresö Handelsträdgård, hon ska få komponera de blommor jag ska köpa och sätta ner i mina balkonglådor. Jag har mina funderingar på att ha en eller två färger i lådorna. Tänkte blanda rött och rosa, men har ju ingen kunskap om vilka blommor som passar ihop, man behöver ju både låga och lite längre sorter. När jag är frisk ska jag åka till Anna och handla min blommor hos henne, men nu blir det frågestund per telefon.

Nu sticker jag ut i solen igen …..

Sticker in ett litet träning pip … snart är det påsk

Pip
Pip

Lite semester och lite död, precis som livet

~ livsglimtar ~ 16 kommentarer

Blommor är jag galen i och ju äldre jag blir desto mer tittar jag in i blommorna och slås av den oändliga variation som bjuds, rent av mirakel i varje blomma. Det får mig att känna mig delaktig i något stort, när jag ser sån precision naturen bjuder, här snackar vi konst med en färgrikedom som verkar oändlig.

Annars lär det inte hända något mirakel just nu i min vardag, jag ska bara vila idag och se fram emot det eventuella åskväder som kan dyka upp på eftermiddagen. Mannens och min ”att göra lista” verkar bara bli längre och längre, idag fick han plötsligt för sig att källaren ska få sig en duvning denna vecka. Tja, inte mig emot där finns så mycket skräp att en rensning inte vore fel. Vi har två källarutrymmen, ett som hör till lägenheten och ett extra (vi betalar för) som vi nu ska tömma så att dottern kan ta över den ytan. Hennes källare som hör till den nybyggda lägenheten är så litet att man blir bannad när man ser ut snålt tilltaget det är.

Igår var jag olydig och fick lida pin när jag sent om sider kom i säng, var sugen på salt, vem är inte det i värmen? Åt både chips och salami, så himla gott, men salt och proteinhalten blev nog för hög, så jag fick klåda på hela kroppen lagom tills jag la mig. Grrr det är olidligt med klåda, man kan bli helt galen när det kliar än här än där. Men jag tryckte i mig den vanliga sömntabletten, så somnade jag ifrån kliet.

Nu är dottern iväg med husbilen, hon ringde och var så uppåt, men lite snopen över att det tog så pass lång tid att får ordning på allt. Precis det jag visste, att de trodde det bara vara att skutta iväg, men nu sitter de där med siktet på Öland och det kan man ju också tycka saker om. Enligt media kantrar väl nästan ön av alla turister i juli och jag skulle då aldrig åka dit. Antar att det inte finns plats på campingen för dem och att fricampa på Öland är visst mest förbjudet och rätt omöjligt. Så de lär nog få åka till fastlandet för att ställa sig, men jag ville inte säga något om det, de lär väl upptäcka det hela under resans gång och vem vet de kan ju ha tur att hitta en ledig plats någonstans.

Vi var över på bibban och lånade ett gäng böcker, jag hittade en djupare bok om döden. Typiskt mig tyckte dottern när hon kikade på boken, men jag tröstade henne med att resten av de lånade böckerna var deckare. 🙂

Att levandegöra döden En antologi, läser om begravningar och den symbolik som omges av dem via kyrkans försorg. Skillnaden mellan oss och andra religioner, när det kommer till döden, vi är så rädda för den döda kroppen och allt runt om, vi stänger kistlocket, där andra har det öppet. Vi dör på sjukhus, där andra dör hemma, i familjens närhet. Många vuxna har aldrig sett en död människa, den spontana rädslan för döden, bland annat för att den aktualiserar ens egen bortgång.

Vi har fjärmat oss från döden och skapat ett tomrum som mest verkar fyllt av ångest och rädslor. Vi är duktiga när vi går igenom en hel begravning utan att gråta, då har man klarat sig fint i vårt samhälle. Naturligt vore väl att tillåta sig att falla ihop och gråta ut som andra länder tillåter sin befolkning att göra. Nej, vi ska vara så privata i vår sorg, helst ska man ju stänga in oss och inte visa att man sörjer alls.

I en intervju med biskop Lennart Koskinen säger han ”att i välfärdsamhället försöker vi förskona oss från sorg och lidanden. Vi ska skyddas från sådant som är smärtsamt och plågsamt och vi är uppfostrade till att samhället – på något vis – ska lyfta bort det obehagliga från oss. Därför blir vi oerhört sårbara när vi möter döden direkt, som vid Estoniakatastrofen. Vi svenskar var så påtagligt oförberedda.”

Det har väl blivit så tack vare att vi har varit så förskonade ifrån döden i större händelser som krig och elände som så många andra länder har drabbats av genom alla tider. Vi är mest betraktare av döden via tv och media och då blir det hela ändå distanserat ifrån oss själva, inget som berör på djupet.

Nej, nu ska jag ta min bok och sätta mig och läsa vidare.

Jag är svag för streptocarpus

~ livsglimtar ~ 7 kommentarer

Nu sitter jag här och myser, min man har fått pysselfnatt och jag känner mig så nöjd med att han har planterat om blommorna och nu håller på och städar i lägenheten. Vi drog ner till blomsteraffären och handlade lite penseér till balkongen, 2970_2006-0254s.jpg den inglasade balkongen ska få sig en duvning nu i helgen, så att vi sen kan möta våren där ute. Jag hoppas stort på det varmare väder som vädergubbarna pratat om, mina stolsdynor ska tas fram och rutorna ska tvättas. Jag sa till min man att ta du bara ner rutorna så tvättar jag dem, men då blev han sur på mig för sånt ska inte jag hålla på med. Äsch säger jag, det går men långsamt, men det kom inte på fråga, så nu får han väl tvätta dem själv då. Det finns en gardinkappa som jag skulle kunna stryka och sätta upp på balkongen…något kan jag väl hjälpa till med.

En favoritblomma för mig är Kornettblomman även kallad streptocarpus streptocarpus_hybrid.jpg 

Jag har en sån mörkrosa som står i en kruka som är knallrosa mycket dekorativt, den jag köpte idag är lilarosa och fullproppad med fina blommor. Det är så här att min mormor jämt hade dessa blommor och jag fick en sån efter henne som jag vårdade i åratal tills den inte ville vara med längre. Idag har vi planterat om och vårdat alla våra blommor, jag tittade över mina orkidéer och slängde två som såg för taskiga ut. Det var efter kattens besök som de började se fula ut, han tuggade på allt som hängde och det var väl inte så bra för blommorna om jag säger så.

Innan vi åkte iväg till blomsteraffären så gick vi ner på baksidan av vårt hus och matade alla fåglar. Nu fyllde jag upp fågelmatarna med de sista solrosfröna och satte upp säkert 10 bollar. Det kvittrar och kvirrar enormt där nere på dagarna och jag njuter av fågellivet, här finns väldigt många hackspettar och ugglor, det sista har min son tydligen sett ofta. Kan inte fatta att inte jag har sett några ugglor.. det enda som hoar är ju duvorna.

Igår fick jag ett ryck och skurade av badrummet, oj så jag flåsade och stod där på knä för att orka göra klart. Mannen blev arg på mig för att jag inte kan låta bli, men herregud säger jag hur mycket damm och skit kan man stå ut med? Det är ju jag som går omkring här hemma hela dagarna. Jag är rätt nöjd med veckan som gått för jag har bakat matbröd flera gånger, igår bakade jag bullar med mandelmassa i till kaffet.  Jag är väl lite knasig men jag känner mig alltid mer hel och nöjd när jag bakar och lagar mat. Dels så får man ju god mat och bröd, det ligger en stor tillfredsställelse i att vara huslig. Egentligen gillar jag att skura golv och städa också, nästan så man inte vill säga det högt. Kanske längtar jag mer efter sånt för att jag inte orkar med det något vidare. Igår dammsög jag och det var slitigt och jag blir så flåsig att jag skulle kunna börja jobba med telefonsex. blomma308.gif

Via afrikas runda kvinnor till M magasin

~ livsglimtar ~ 15 kommentarer

                                                                    karring-ani.gif

Morgonen började tidigt då sonens mobil ringde upp ”av sig själv” i hans ficka…roligare sätt kan man ju vakna på. Men dagen ser riktigt lovande ut med sol ute och jag har en del inplanerat till idag. Ska ut med Watson så klart och sen ner och handla ett litet påskägg till min bästa väns barnbarn och en bukett knirkande tulpaner till min vän. Barnbarnets mamma I kommer också och det ska bli roligt att träffas, hon växte upp med mig, så hon är lite som min dotter. Det var deras katt som dog härom veckan vilket jag skrev om. Mamma I har varit väldigt deppig och jag har skickat blommor för att pigga upp henne.

Idag känner jag mig lite piggare, men vågar ju inte ta ut svängarna för tidigt, det kan slå om väldigt snabbt. Igår sov jag flera timmar igen i soffan, min man ringde på vägen hem från jobbet och väckte mig. Det känns inte så roligt när man sover länge på förmiddagen och somnar om vid 14.14.30 tiden och väcks när det är middagsdags. Men sen var jag pigg som bara den kom inte i säng förren efter 12.00 och låg och läste till över 01-tiden.

Lite konstigt det där att den tid på dygnet jag normalt alltid har varit piggas är ju kvällen, jag är (var) vad som kallas nattuggla. Har alltid presterat extra mycket vid den tiden på dygnet, det är då kreativiteten har slagit till. Jo, det konstiga är att fast jag nu är sjuk och tröttare så är jag överlag ändå piggare på kvällen. Alltid något att se fram emot…

Har ni märkt att jag inte har skrivit ett dugg om min ny start med dieten? Jag har i alla fall märkt det, hur jag tassar förbi och låssas som ingenting. Naturligtvis har jag hasat tillbaka i gamla invanda hjulspår och skäms som vanligt för mitt misslyckande i att härda ut. Samtidigt som jag njuter av nybakt bröd med fiber i överkant för att göra magen glad.

Jag läste i DN imorse om en finska som har blivit som en afrikan, hon drogs till afrikaner och har helt gått in för deras klädstil och levnadsstil. Sånt händer, kanske var hon afrikan i sitt förra liv och därför känner en naturlig dragning till den gruppen av människor. Men det jag avundsvärt stirrade på var hennes afrikanska kläder, ni vet de där vida härliga färglada klänningarna som låter en kropp vara en kropp.

Jag tänker så mycket på det här med kroppen och utseende… ibland blir jag så jävla trött på mig själv att jag bryr mig. Nu menar jag övervikten och att det är så svårt att få ordning på sig själv. Samtidigt som jag så starkt känner att det var väl sjutton att jag inte kan få se ut som jag gör. Avundsvärt ser jag andra runda kvinnor som har fått landa i sig själva och leva utan att tänka så mycket på ev ringar runt magen. Tänk förr då var blek och fet även i Sverige något fint, det visade för andra att man hade råd att äta.

I Afrika är en kvinnas runda kropp bild1_art.jpg det som männen attraheras av, i väst får de män som gillar former nästan smyga har jag en känsla av. Jag tänker på min mormor som var rund och trygg för barnbarn att krypa upp hos. Jag tror att de flesta av oss tänker på mamma eller mormors trinda barm med en speciell känsla.

Min son sa en gång för inte så länge sedan när jag inte hade bakat några bullar och höll någon slags jäkla diet att ”Mammor ska inte banta, de ska vara lite runda och baka bullar”. När han sa det var det så självklart, det kände jag i hjärtat. Man måste få ha sina åldrar, men det har blivit helt tabu i vårt land. Slå upp Mappie tidningen M magasin och förfasas över hur hårt 40-talisterna drivs in i tonårsfållan. Det är dyra kläder och smala kroppar, späkning under lite tjusigare former än förr på spa. Man ska resa exotiskt och dit ingen annan har haft råd att resa förut, det ska skrytas om yta och annat som är helt oväsentligt.

Man ska jobba vidare efter 65 år och man ska då förverkliga alla sina drömmar i sitt nya jobb, rik och smal keira-knightley-pirates-of-the-caribbean-dead-mans-chest-uk-premiere-ugjfgm.jpg ska man bli och ha tjusiga kläder och accocearer. Barnbarnen slås det hårt för, rätten att njuta av dem och rent av skämma bort dem. Men tiden till dem undrar jag var de ska hitta eftersom de ska göra ännu en sista karriär och spendera upp husen de bor i med belånade kronor för att inte gå miste om ett enda dugg i livets glamourösa äventyr. Yta, yta, yta…

Allt det här bara för att jag har slutat min diet… ja, tankarna är svåra att styra när jag sätter igång och skriver. Men jag slutar här med lite påsk 200px-sorbische_ostereier.jpg