Etikett: böcker

Så där som bara mammor kan

~ livsglimtar ~ 4 kommentarer

Igår när vi genade via entréhallen ut genom sjukhuset efter besök hos min mamma så ser jag blomsterhandeln. Det slår mig att man inte får ha blommor med sig till de sjuka, men det lönar sig kanske att sälja till alla anställda.

Mamma är lite piggare, har förflyttats till ett rum för två, nästa steg blir väl ett rehab om inget inträffar. Jag hjälper mamma att dricka smoothie som jag har tagit med, så tärd hon har blivit i ansiktet på bara sex dagar. Vi pratar, en stund kan jag nästan lura mig själv att allt är som vanligt. När vi ska gå klappar jag och pussar på hennes lena kind och jag blir så in i själen rörd av att hon, min mamma ligger där. Alla gånger hon smekt min kind, torkat min tår och bara funnits där, så där som bara mammor kan.

Så mycket liv som har strömmat genom oss, alla åren vi växte tillsammans, likheten som både gav oss en stark igenkänningsfaktor och samtidigt många gräl. Våra evinnerligt långa telefonsamtal, aldrig pratade vi så bra som sittandes med varsin lur. Många gemensamma intressen i det rätt typiskt kvinnliga, sticka, virka, sy, laga mat, baka och allt runt omkring familjen. Men det viktigaste gav hon mig i tidig ålder, ett stort läsintresse, vilket egentligen inte kom från hennes hem, utan från min pappas som var mer åt det akademiska hållet.

Min mormor och morfar tillhörde arbetsklassen och slet fysiskt hårt för att föda familjen. Jag tror inte många idag riktigt förstår hur folk slet förr rent fysiskt, upp okristligt tidigt på morgonen och sent i säng. Jag vet att min mormor inte åt sig riktigt mätt när hon bar min mamma, maten fick gå till mammas äldre syskon, det är inte böcker man tänkte på att köpa till hemmet när man inte kan äta sig mätt.

Så i mitt hem stod bokhyllorna i täta rader, mamma plockade ut böcker varefter till mig och lockade mig in i böckernas värld.

 

Uppriktiga tankar får man ha det?

~ livsglimtar ~ 6 kommentarer

Efter flera dagar av passivitet som bara kan skyllas på en hopplös kropp kliver jag iväg till källaren med torrsopor och fyndar böcker. Det här med böcker och den lyckokänsla de ger mig, rent av att bara titta på dem. Vissa böcker läser jag mycket om och tänker eller mer känner att den vill jag någon gång läsa. Sällan köper jag nyutkomna böcker, allt för ofta blir besvikelsen för stor av bokens innehåll, för att känna att hålet i plånboken är ok.
Ju mer det skrivs om en bok ju längre bort håller jag mig, bara vet att de inte är värda pappret de är skrivna på i min smak, vilket sällan eller aldrig stämmer överens med kritikernas rosor.
Nu för tiden är det deckare på längden och bredden jag tuggar i mig, det lättsmälta passar mig utmärkt. Men det betyder inte att jag inte läser annat. Jag har fullständigt vräkt i mig böcker sedan jag lärde mig läsa och det blir nog så in i det sista. För några månader sedan började jag skriva upp vad jag har läst, kommer fortsätta med det.

Men är det inte lustigt så lätt tävlingsidioten i mig vaknar upp? Det hör ihop med datumet jag skriver upp när jag har läst slut en bok, det triggade genast igång en inre stress, som en slags tävling om hur lång tid det tar att läsa från en bok till nästa. Blir trött på mig själv, att vara duktig och prestera har varit typiskt mig så pass att jag körde mig själv i botten, duktig idiot eller hur?

Men tillbaka till böcker, hittade Göran Rosenberg Det förlorade landet. Ärligt talat tror jag att jag har varit jude i ett tidigare liv, de fascinerar mig otroligt mycket i de böcker jag har läst sedan tonåren. De stora släkterna livligt beskrivna i Isic B Singers historier om judiska familjerna med galna religiösa floskler och idéer om hur ett liv ska levas. Det yra, brokiga som påminner om en annan favorit fast i filmen värld Fellini.

Jag retar mig på dem, de utvalda, självgoda som bara förser sig, drar upp välkända murar som luktar egenmäktigt förfarande med andra folks liv. Samtidigt som jag roas så gråter jag mig genom de livsöden som ständigt bjuds i deras otroliga historia som de dock har delat med många andra minoriteter om de nu ens räknas som det, minoritet menar jag. Andra som har behandlats lika illa genom historien, men vars öden inte anses lika viktiga som just judarnas. Ja, många tankar har jag och i det Sverige vi har skapat åt oss idag, när allt som inte är likriktat liksom godkänt av vårt övre skikt, anses som rasism. Så ligger jag nog illa till för jag censurerar inte mina tankar än och hoppas vi som vill tänka fritt kan få fortsätta göra det även i en framtid.

Snart ska jag öppna Rosenbergs bok och jag hoppas och ber om en frodig historia och inte bara en trälig tidsfakta.

Snart ska ni se att tyskvärmen tar oss

~ livsglimtar ~ 5 kommentarer

Ibland får jag lust att bara packa ihop från allt som skaver i samhället. Jag är nog född på fel planet eller något sånt.

Barnskratt och tjim hörs från husets baksida och jag får möjlighet att kika på barnbarnet T som röjer runt där nere med sin dagisgrupp.

Solen jobbar för högtryck och jag drar ner persiennerna, här gassar det rakt in och jag gillar ljuset men inte värmen. Nu får ni nog krupp när jag skriver att jag är något nedstämd över den vinter som aldrig kom igång med den kyla och snö som så efterlängtad var. När media börjar yla om ryss/tyskvärme då blir jag gråtfärdig, ännu en vår eller sommar som ska bräcka något tidigare värmerekord. Vi är rätt många som lider av värmen, sen att jag dessutom inte ska vara i solen utan täckande kläder, på grund av immundämpande mediciner som vi transplanterade får äta resten av våra liv för att inte nya njuren ska få för sig att sluta fungera. Det här med täckande kläder är för att vi lättare får hudcancer av medicinerna. Så när den påträngande tyskvärmen blir som jävligast och media med stora delar av Sverige njuter så vill jag inte vara med.

Har börjat läsa en pocketbok som inte lämnar mig någon ro, ibland ser man på en artist att det finns något i kroppsspråket, hela uppenbarelsen signalerar att det är något som inte stämmer. Först kände jag mig störd och insåg att jag under uppväxten hade en vän som liknar personen, då tänkte jag att jag inte kan vara avigt inställd till personen för att hon påminner om någon  som inte alltid var en njutbar vänskap.

Men pocketboken, herregud så provocerad jag känner mig av texten, ett barn som ondskan själv med föräldrar som verkar frånvarande sopande, curlande. Här berättas om terror av oskyldiga människor, egensinne, ren elakhet, besatthet. När jag tänker på min egen barndom finns det inte en siffra som stämmer i jämförelse med detta. Undrar hur många människor det finns som denna där det mesta verkar placerat i fel enhet? Detta är likförbenat en person som verkar i samhället och gör gott för andra. Asså hur i hela friden är en del skapta?

Jag blir lämnad här som en gapande fågelholk i skogen, tycker jag via mitt tidigare jobb inom socialsvängen har mött tillräckligt mycket för att inte balla ur av andras svängar i livet.

Hälsning från fågelholken som ska läsa resten av boken nu …

Befriar mig från böcker

~ livsglimtar ~ 8 kommentarer
Borde jag tagit

Idag har vi varit väldigt duktiga, sorterat ut böcker i mass ur bokhyllorna. Så skönt att få ge bort det hela, jag som aldrig läser om böcker varför ska de då stå i hyllan? Jag ska fylla de tomma hyllorna med alla mina tyger.

Imorgon ska vi hämta ett bord och fyra stolar hos dottern och överlämna ett par kassar med böcker till henne. Sen ska vi hem och ta ner vårt gamla bord och stolar så att vi kan ställa upp det vi hämtade från dottern. Mamma får vårt gamla bord …

Nästa steg har vi redan börjat med … dagbädden från ”gästrummet” vilket numera är syrummet, nå den sängen ska flyttas ut till datarummet. Där ska vi göra fint till Tim, vi ska kunna sitta där och läsa sagor vilandes på stora kuddar bakom ryggen (som jag ska sy vilket år som helst). Hans leksaker ska få egna lådor under sängen så blir det lätt att hantera när han inte är här. Sängen kommer även i fortsättningen att vara gästsäng, men i första hand Tims säng när han ska sova över här.

Det tomma utrymmet i syrummet efter dagbädden där ska min mammas  slagbord ställas upp som mönsterbord till mig. Jag har en fet rulle mönsterpapper som jag ska hänga i hållare på bordets kortsida, allt för att det ska bli enkelt att kunna dra upp nytt mönsterpapper. Det här med att sy igen är både kul och irriterande … sydde en fin mössa till Tim klar idag.

Men jeansen jag klippte ut till honom kan jag kasta på en gång … har klippt tyget fel så det går inte att sy ihop delarna. Som om det inte räcker med att ha skallen under armen så ser jag dåligt när jag syr, inser att jag måste skaffa nya glasögon så min symaskin och overlockmaskinen blir väldigt dyra med ett par nya glasögon ovanpå allt. Vi som kommer att få det jättknapert nästa månad då maken var sjukskriven i fem veckor … vill jag inte ens tänka på, många soppor, linser, böner och rotfrukter lär det bli. Så glasögon får jag allt vänta med … 

Jag mår riktigt skapligt även idag men har stökat lite för mycket med allt packande av böcker och annat, får allt ta det lite lugnare känner jag. Men jisses saker och ting måste bli gjorda någon gång, det är bara att sätta fart.

Kram på er alla

Andliga girigbukar och lite andning

~ livsglimtar ~ 11 kommentarer

Så är jag hemma igen efter spirometri testet … först gick det åt pipan med den stora klunsen i munnen och så klämma om näsan, började ulka mest hela tiden och blev så himla stressad av min egen reaktion. Men syrran var så gullig och sa att de hade ett annat munstycke som vi kunde pröva och tack o lov funkade jag med den. Det här med att stoppa saker långt bak i munnen på mig har aldrig varit en höjdare, det andra munstycket satt liksom bara längst fram och så bet man i två bitar och höll läpparna över kanten.

Till min stora glädje funkar allt som det ska nu med lungorna när jag har ätit cortison, nu får ju narkosläkaren veta att mina lungor funkar bara de får cortison, ännu ett hinder som jag kan tänka bort. En läkare på spirometrin kom och var vänlig, gick igenom testet så att jag fick med en kopia till min husläkare som jag ska träffa imorgon. Det är hon som håller ordning på det här med astman och andningen när det trasslar ihop sig.

Reste hem med tunnelbana och vårt lokala tåg, en ljuvlig höstdag med strålande sol, jag njöt av att orka ta mig hem, spara 260 kronor som taxin annars kostar är inte heller fel.

Just nu känner jag mig rätt pigg och kreativ men vad jag ska använda energin till vet jag inte ännu. Här finns minsann en hel del att sortera, vi bytte ju rum här i helgen och det rörde ju till en del. Men jag vet inte om det är just det som jag vill lägga min energi på?

Jag läser en bok nu som inspirerar mig så, som en återfärd i allt jag tidigare tänkt och på mitt vis jobbat med för att utveckla i första han mig själv och sen för att visa andra att det finns andra vägar, andra tankesätt. Boken finns i pocket så passa på och följ Elizabeth Gilbert resa i boken Lyckan, kärleken och meningen med livet. Läs den!

Har även läst ut en bok om healing som är den första new age bok jag har läst på väldigt länge. Det var som om jag storknade på det hela efter många år och det mesta har legat i treda under de här åren jag har varit mest upptagen med min kropp. Själva healing boken heter Väck din inre healer av Eric Pearl. Till att börja med måste jag säga att hans metod inspirerade mig och fick igång mig på olika vis, men finns det något mer avtändande än när man kommer till slutet av en sk ”andlig” inspirerad bok och hotas att man verkligen inte får använda hans metod utan att gå hundrafemti kurser och på föredrag. Där föll hela boken till en pannkaka för mig, platt fall… så jävla andligt så man kan dö va? Hans andliga budskap var bara att sälja in sin bok och sina kurser och hutta med näven till oss läsare som han har instruerat i boken hela vägen om hur man gör för han har ju alla svar, men metoden får vi minsann inte använda oss av i hans namn. Vem sjutton skulle vilja sälja sig som Eric Pearls lärjunge? Nej, sån är inte jag, jag har mitt eget sätt att närma mig och göra saker inte har jag behov av att sälja in mig på någon annans bekostnad. Jäkla girigbukar det är vad många av de där andliga egenhändigt uppsatt är.

Utmaning på gång

~ livsglimtar ~ 8 kommentarer

1.Vilken bok läste du senast?

 ”Blodröd våg” En psykologisk kriminalroman vilket passar mig väldigt bra. Författare Rennie Airth.

2. Vilken bok ska du börja på härnäst?
Nu blev det svårt, jag har en hel trave av olästa, men antar att jag tar ännu en i högen av lånade deckare är inne i ett sånt läs skov nu. Antigen blir det Fallet arbogast ännu en kriminalroman eller Bittert arv av Kiran Desai.

3. Är det övervägande kvinnliga eller manliga författare i din bokhylla? 
Det har jag aldrig haft en tanke på, antar att det finns mest män som skriver så kanske överväger de fast mycket nya kvinnor har börjat skriva deckare vilket jag brukar vräka i mig under sommaren.

4. När du läser en bok, räknar du ner hur många sidor som är kvar eller tänker du “nu har jag en fjärdedel”, “en tredjedel”, “hurra hälften” kvar o.s.v.?
Aldrig!

5. Hur väljer du vilka böcker du vill läsa? Ex. omslag, tips från vänner, recensioner, topplistor, bloggar etc? När jag läser om böcker så minns jag ofta det som jag är ”svag” för och sen brukar jag leta upp dem på bibban. Om det brinner i baken så skickar jag efter dem på studs så att de kommer hem i brevlådan på några dagar. Jag brukar titta i pocket toppen listor för att se om jag kan hitta något nytt kul. Läser mycket faktaböcker och då är det nästan alltid andligt stuk på dem, hobbyböcker hade jag en period när jag köpte, men insåg sen att jag aldrig kommer att göra alla de där olika hobbysarna och sa upp medlemskapet Kan ju låna på bibban i stället.

6. När blir en bok för lång?
En bra bok blir aldrig för lång, när jag läser sista sidorna så sörjer jag verkligen och det känns tomt ett tag.


7. Läser du lika gärna på engelska som på svenska?
Här är det svenska som gäller, är för lat för att orka igenom en på engelska. Höll igår på att få med mig en sån som dottern rekommenderade, men insåg i sista stund att den inte var översatt.

8. Vilken bok kände du senast att du ville övertala ALLA dina vänner att läsa?
Cancerkliniken av Solsjenitsyn, men jag vet att de flesta inte skulle orka läsa den typen av bok. Jag har en svaghet för tunga böcker och nu menar jag inte själva bokens tyngd. Jag läser gärna om döden, sorgen och det liv som ger oss både skavsår och mognad. Kloka böcker som handlar om riktiga människor utan glättig yta, rakt ner i det ovänliga livet som vissa får leva. De sk misslyckade människorna de som lever längst ut på det yttersta det är dem jag vill läsa om, deras tankar och deras val.

9. Kan du lämna en bok som du tycker är tråkig?
Ohh jaaa, massor av böcker har jag slagit igen som hopplösa. Inget problem alls, varför tvinga sig igenom en bok som är botten när det finns så mycket som är bra att läsa.

10. Vilken genre är överrepresenterade i din bokhylla?
Faktaböcker av alla slag med övervikt för andliga böcker, kokböcker, hobbyböcker, deckare, romaner.

Jag utmanar: Kidneybönan, Eva i Halmstad, Jenny Dreferyds Gård, Cattis, Saltflingan, mbloggen och Lottis

Lycka är att se ssssssolen

~ livsglimtar ~ 2 kommentarer

lycka4.gifLycka är att se solen… och snart veta att du ska få gå ut och kisa mot den. Jag har äntligen kommit igång med att röra på mig, igår blev det en tur med hunden, en tur till affären och så cyklade jag framför TV:n på kvällen. Just nu har jag ordning på viktnedgång och så motion här ska kämpas vidare, inte så storslaget som det låter men visar på min vilja att gå åt rätt håll.

Idag hoppas jag att min kropp och mitt psyke har lugnat sig så att jag slipper sova två timmar i soffan på eftermiddagen som jag har gjort sedan i måndags. Inte mycket jag pallar med nu för tiden när det gäller motstånd och påfrestningar. Men solen gör mig så glad, förunderligt hur jag påverkas av ljuset.

Igår fick jag en bok med posten från Ingela Haraldsdotter boken heter Ingens vila och ska bli trevligt att läsa så fort jag har läst klart den jag håller på med nu. Jag återkommer med mina tankar om boken senare när jag har plöjt mig igenom den.

På tal om böcker så har jag beställt Syster Ysters helt nyutkomna bok om sin tid som utbränd, det ska bli spännande att ta del av hennes med möda skrivna bok. Vi har ju fått följa hennes tankar under tiden hon har skrivit och hoppats på att få den publicerad. Jag glädjer mig med henne och kan ju knappast tänka mig hur det känns att få hålla sin första helt egna skrivna utgivna bok i handen. Plats för tårar och glädjefnatt samtidigt som det ska kännas konstigt att det är min bok jag håller i….så kanske det kan upplevas.

Nu måste jag göra mig iordning så att hunden och jag kommer ut till solen…

Oj, kom på att jag måste tipsa om en efterrätt med chokladmouss som jag har satt in ett kanonrecept i min lilla matblogg (som du kan klicka på i min bloggroll). Moussen är kanon då den är i princip fettfri, så du som bantar och vill bjuda på något verkligt gott efter en middag ska titta in på receptet.

Från spikrakt till lockigt!

~ livsglimtar ~ 7 kommentarer

Fredag igen säger jag som inte vet vart veckan tog vägen. Nu sitter jag här nyklippt med en kortare page och tänker att nu är det baske mig inte långt kvar tills allt är jämn långt.

Jag föddes med spikrakt hår, vitt och pottklippt var jag för det mesta, ser så ut på varje foto från uppväxt tiden. Sen med åren så började håret om inte locka sig så i alla fall få lite självfall där bak, vilket min frissa påpekade i många år.

Idag har fallet utvecklats till självlockigt hår!! Men visst är det konstigt, något jag har önskat mig hela mitt liv. Men luggen den är fortfarande rak, men jag tror att jag kan leva med det.

Jag fick inte bara en fin frisyr igår, jag fick även lite kaffe och prat. Vi är ju gamla vänner frissan och jag och hon är en av de som har sagt att hon vill ge mig sin njure, om det inte funkar med den kompisen som erbjöd sig först. Jag har ju blivit erbjuden många njurar,  men tror ärligt att en hel del inte skulle få lämna på grund av hälsoproblem. Man måste vara helt frisk, självklart.

Nu bestämde jag och frissan att vi en kväll rätt snart ska sätta oss och göra julkort tillsammans med våra döttrar. Pyssel sånt gillar jag och har nu blivit medlem i pysselklubben för barn från 6-15 år eller så, det borde väl passa mig. Klippa och klistra ska jag väl klara av….

Jag fick även med mig en trave av tidningar och jag tror det var nästan hela årets Allas och jag vet en som sitter och nickar glatt när hon läser det. Jag har alltid varit svag för det här att ge saker vidare. Tidningar prenumererar jag på och sen ger jag dem till andra. Brukar släpa med mig till fd jobbet och de blir så glada över alla mina högar. Sen knycker jag lite ur deras högar, så blir det lite sving på det hela.

Samma med kläder att få en säck med begagnade kläder är väl kul. Jag har bytt allt mellan himmel och jord hela livet med andra. Kassarna har stått på rad i hallen, alltid var det något man skulle ta med sig hit eller dit.

Imorgon har vår hyresgästförening utförsäljning på böcker. Det är så bra att man kan lämna allt man inte vill ha till dem, så har de loppis sen och utförsäljning av det som vi inte vill ha. Så jag har tagit mig i kragen och samlat ihop en kasse med böcker som jag tänkte lassa av mig där imorgon. Jag gör tvärt om jag lämnar in en kasse istället för att köpa nya.

Men det är svårt när man sitter där och glor på alla böcker och tänker ”vad ska man ha alla böcker till”? Jag har ju rensat ut lådvis med böcker och lik förbaskat är det fullt igen i bokhyllan. Nu fick jag ju en del från min syster när hon dog, så jag är inte så skyldig själv denna gång.

Hittade en fin pärm som min mamma och syster gjorde till mig när jag fyllde 50-år. Foton på mig och de runt om mig genom åren och ja, jag grinar ju så klart när jag ser bilder på syrran och mig. Lillesyrran som var lite rund som liten och gullig så klart. Ser likheter mellan henne och hennes pappa (vi hade inte samma pappa). Senare i livet ser jag hur lik hon är sin dotter eller är det tvärt om man säger? På ett kort tittar hon på mig på sitt speciella vis och då känner jag saknaden som ett stort sorgset hål. Men jag är övertygad om att hon har det bra där i sin himmel. Vem vet hon kanske redan har gått ner i ett nytt foster igen? Ja, ni vet mina tankar om reinkarnation, så tröstande att tänka på.

Men nu är det fredag och fredagsmyset hägrar. Ikväll blir det stekt entrecote och sen gör jag nog en sallad med färsk spenat, tomater, chevreost, rostade pinjenötter och så lite balsamvinäger med ett uns honung i.

Jo, jag ska smutta på lite rötjut till middagen fast jag är proppad med penicillin och fick ringa läkaren idag och prata astma igen. Äh dra mig på en kärra, det blev en kortison omgång igen. Det gick baske mig inte att andas inatt, fick sitta upp och sova. Fast jag tog en klysma med luftrörsvidgande medicin. Men nu ska det väl släppa så att jag får sova mer normalt inatt.