Suck …

här gör jag mig till och samlar in enkronor i en plastpåse, kollar turlistan med nytt bussnummer och sträckning. Åker iväg till Kupan Röda Korsets trevliga ställe, tänkte mig både lite sällskap vid fikabordet och köpa deckare för en krona styck. Det var där min påse med enkronor passade in …

Tji fick jag, sommarstängt, tog en annan buss tillbaka och klev av vid Ica och gled in på apoteket vilka inte hade det jag ville ha. Köpte två lösfranska i bageriet och gick hem. Skyltfönster kan verkligen vara det ruskigaste som finns, halva vägen hem speglade sig min kropp i dessa jäkla rutor. Jag sneglar mot allt det där som är jag, i hopp om att figuren på något mirakulöst vis ska smalna av, drömma kan man, drömmer gör man, men inte hjälper det. Jag var lika fet när jag flåsade mig upp för Ica backen som vanligt.

Jaha, äter mina franska med Italiensk Cotto en skinka som ligger på plus hemma hos oss, latten min är mer som kaffe med uppvispad mjölk gillar den så.

Nu ska jag öppna första boken Att föda ett barn i Kristina Sandbergs trilogi.

 

Ur matlådan sipprar ilskan över samhället fram

Inte är det svårt att sjunka ner i soffan och fördjupa sig i en deckare, jag har hittat en serie med en italiensk kriminalkommisarie som passar mig ypperligt att läsa just nu. Där finns mord och all tänkbart otyg, men böckerna är skrivna utan så mycket detaljer om just det otäcka, känns nästan familjärt att läsa den här serien. Distraherar mina tankar på ett bra vis.

Uppdraget i helgen ser ut så här, sonen har det körigt med att jobba på dagarna och sen när han kommer hem, laga mat, sköta bebis, handla, han gör nog det mesta där hemma när han kommer hem. Så jag tänkte göda upp honom lite, han har tappat allt för många kilon. Så vi maken och jag ska laga rejält med mat och stoppa i matlådor, så att han får i sig ordentligt till lunch varje dag. Ibland är det inte så mycket föräldrar kan göra, alla har sina liv och sina beslut att komma fram till, men man kan få sticka in en hjälpande hand ibland. Nu via matlådor.