Här ska firas

Jag packar husbilen i tanken, många kassar blir det. Makens sista arbetsdag är idag och vi planerar för semester och det ska bli så skönt. För min del spelar vädret inte så stor roll, bara det inte blir för varmt. Allt annat väder kan man ju klä sig för eller av eller hur?

Jag ser fram emot att sitta i soffan och titta på bröllopet på lördag, vi har bjudit in min mamma och jag håller nu på med maten vi ska bjuda henne på. Tänkte mig en matjesilltårta (jag ska sätta in receptet på denna supergoa och lätta tårta i min blogg Matglad, se blogroll) och kall öl till att börja med och sen blir det en sån där paj igen med kola till kaffet som dottern bjöd på sist. Nu kokar en burk kondenserad mjölk på spisen och handduken jag la i botten på kastrullen gör att det luktar tvättstuga i hela köket.

Nu kommer sommaren och då brukar det bli lugnt på bloggen, även jag får väl annat för mig. Här ska packas garn och stickor, under semestern ska jag nog bara sticka sockor och vantar av en massa restgarner. Sen är det min meterlånga hög med pocketböcker som ska med, jag älskar böcker. Bibban har under alla år varit en oas att återvända till, under de sista året har jag inte alls varit dit som förr, men i höst ser jag fram emot att åka dit igen.

Långsamt men säkert tar jag tillbaka mitt liv och det är en svårbeskrivbar känsla av lycka. Den frihet som alla friska har men inte förstår att de har … jag skakar på huvudet, svårt att förstår utan att ha varit där jag var och alla andra är som blir handikappade av olika sjukdomar. Idag ryser jag när jag tänker på hur sjuk min kropp var för inte så länge sedan, när jag inte orkade gå till affären och handla … maken körde mig dit och jag hasade runt med kundvagnen och kneade av svimkänslan och klunkade i min vattenflaska för att inte må illa, för att stoppa kräklusten.

Många gånger var det jag fick rusa till kundtoaletten och bara sitta där och dyngsvettas medans kroppen vände ut och in på sig själv. Sen vänta på maken som fick handla klart, hasa ut till bilen och sen bara ligga på soffan resten av kvällen. Så svårt att förstå idag …

Idag lite fukt från ovan

Men idag mår jag bra från allt som hade med njursvikten att göra, nu är det fibromylagin kvar och den är inte kul, men inget man dör av eller hamnar i rollstol av, så det är bara till att sega sig fram dag för dag, anpassa sitt leverne efter villkor fibron ställer.

Nu tänker jag på hösten som kommer och planerar för fysisk återkomst, jag ska tillbaka till min sjukgymnast och träna och sommaren får ses som en uppmjukningsbanan för mig. Nu ska kilona få sig en käftsmäll så att jag går ner i vikt och orkar leva. Visst pratar vi så lättvindigt om vikt vi ska tappa … det är fan i mig det svåraste av allt att gå ner i vikt. Mat är ju inte som rökning något man kan sluta med, ändra livsstil är nog ett av de svåraste cirkusnummer vi kan göra.

Häromdagen ”presentade” vi vår hundvakt med ett Delicard, vi har köpt dessa presentkort många gånger både till hundvaken och andra, till jular och födelsedagar. Ifall ni inte vet vad det är gå in och titta för bättre kan man inte ge eller få som present.

Denna gång ingår förrätt, varmrätt och efterrätt allt kommer hem till den du ger presentkortet till, levereras till dörren. De får välja mellan de alternativ jag kopierade in här nere. Det finns olika presentkort att välja på och du kan också ge flera val på ett presentkort. Nej, jag är inte betalt av Delicard för att skriva detta 😉 men det är en sån supergåva att ge bort, alla blir glada och får en  fantastisk middag eller flera att se fram emot. Man får laga till köttet eller vad man nu väljer som behöver tillagas, det ingår en väldigt trevlig kokbok om vad man kan göra med den mat man valt.

Nu ska jag sätta mig i soffan och sticka lite på vantarna till marsipangrisen för det kommer en ny vinter var så säker.

 
 

Förrätt

Sikrom

Laxpastrami

Serrano & Tapenade

Huvudrätt

Ankbröst

Lammracks

Enbärslax

Dessert

Chokladfondant

Manchego & Marmelad

Lemon Cheesecake
 

Här smörar jag med lite citrusdoft

Min första tanke

Först tror jag att mitt arbetsrum har blivit en tandläkarmottagning, jag känner hur borren närmar sig.

Efter ett tag tror jag att det är någon som försöker göra en tunnel genom hela huset.

Jag får snart ta fram hörselkåpan för att kunna sitta kvar här.

Det är ”grannen” snickare som bygger om efter branden. Hela köket brann ju ner, så allt revs ut och det blev en dag med mer än mina öron ville höra, dagen därpå var det lika jävligt för då smällde de in de nya köksskåpen med hammare, sågande, borrande och gud vet allt. Som krona på verket så satte de igång en jättefläkt som hörs dygnet runt in i vårt kök. Antar att den kommer att gå många veckor för att torka upp all fukt efter brandmännens vattensprutande.

Idag har jag varit och tagit blodprov och nu väntar jag med spänning på svaret. Mötte min husläkare och fick en pratstund med henne, hon är så trevlig. Hon berättade om en kollega som hade jobbat extra på något ställe och sen slagit på sitt namn på internet och blivit helt nersablad av en patient. Sen hade han kikat på min läkares namn och sett att hon var sååå rosad av en patient som var jag i min blogg så klart.

Inte så lätt det här med internet och allas bloggande, det finns ju folk som är väldigt orealistiska i hur mycket man kan förvänta sig av tex en läkare när man kommer in akut. Sannolikheten att man kemiskt passar varandra och förstår varandra är ju inte så stor alla gånger. De flesta läkare gör med all säkerhet det bästa de kan, men jag tror att utbildningen skulle lägga större eller nästan mest tid på hur att bemöta folk. De skulle tidigt kunna styra vissa läkarstuderande till forskare om man märker att de är stolpskott med andra människor. Det låter ju provocerande, men så borde det ju alltid vara när man jobbar med människor. Utopier så klar och man får vara lycklig om man har turen att få en kanonbra husläkare och för den delen allt man möter i den vård man behöver i livet.

Det är egentligen inte alls svårt att få folk att må bra, omsorg om andra och tanken att jag ska bemöta andra som jag själv vill bli bemött kommer man långt med. Sen kunde läkare i sin utbildning gott bli filmade ofta och länge för att se sig själva i aktion. Det tror jag är ett bra sätt för oss alla att se hur vi ter oss med andra. Man har liksom en bild av sig själv och den stämmer sällan med verkligheten, men vi tror ju att vi känner oss själva men andra ser saker som vi är väldigt omedvetna om. Lite läskigt att tänka sig eller hur?

Nu ska vi hoppa in till något helt annat, min vän var ju här och fikade förra veckan och då kom vi att prata om smör. Hon gör ”Bregott” själv och jag blev så förvånad att jag hade glömt bort det där enkla receptet och tog det på nytt av henne och bjuder er på det.

Hemgjord bredbart smör

1 paket extrasaltat smör, rumsvarmt

3 dl rapsolja, välj en bra sort

½ dl vatten

Lägg allt i en skål, det kan stå framme över dagen och bli rumsvarmt, sen vispar du ihop allt, svårare än så är det inte. Lägg över i en lämplig låda med lock.

Idag ska jag till frissan på eftermiddagen, jag har Watson hos hundvakten i samma hus och ska hämta honom när jag är klar. Nu har jag beställt en present från Delicard som jag gillar att ge bort. Det är lyxig mat som man får hemkörd till dörren, överlämnad i ett paket med frysklampar och recept.

Rena lyxmaten och man kan välja mellan olika matvaror, ett till tre olika val kan man ge bort. Sen har jag gjort en liten vacker låda från en tidning som jag köpte i USA för några år sedan. Det är mina favoritmönster gjorda av Williams Morris, jag har även broderat en stor tavla av hans mönster. Det  ska bli små lådor i alla former, hjärtan, pyramider och gud vet allt, man väljer vad man vill ha och trycker ut dem ur sidorna. Sidorna i boken är ganska hårda, så man trycker ut det som ska bli lådor och så limmar man och viker. Nå, i en sån fin låda ska jag lägga ner hemgjort godis som maken och jag gjorde för några dagar sedan. Så det får bli julklappen till våra kära hundpassare, Delicard och så en låda med choklad.

Jag känner mig så tacksam att jag orkar göra allt det där som jag förr vispade till med en hand, nu är varje sak jag får ordning på en seger för mig själv. Vet ni igår var vi över till vårt centrum, jag skulle handla doft i klapp till maken och när jag stod där i parfymeriet så tog fan tag i mig och jag som inte har doftat parfym på ett par år frågade efter något med citrusdoft. Det blev dyrt, men jag känner mig lycklig och slog till … äntligen en citrusdoft.

Men lite skamsen kände jag mig på vägen hem, att jag la så mycket pengar på mig själv för en doft. Inte sa jag ett dugg till maken, men hemma fick han dofta på mig och sa att den dofta gott. För inte så länge sedan frågade min dotter om det var något jag önskade i doftväg när hon nu skulle flyga. Men då kände jag bara att det var bortkastade pengar för jag visste inte säkert om jag skulle få möjlighet att dofta gott uppklädd och förväntansfull på någon middag ute mer i mitt liv. Låter så dramatiskt vilket det inte alls var bara mina vardagstankar om det liv jag då levde.

Nä, nu måste jag sluta jag får alldeles för långa inlägg, fingrarna vill aldrig sluta skriva.

pop-up flikar

1025 Idag skaver tröttheten som ärtan för prinsessan. Jag har sovit lite längre än vanligt, men det verkar inte hjälpa. Det här gråa vädret suger musten ur mig och jag får verkligen anstränga mig för att komma igång.

Idag har jag en lugn dag framför mig inte mer än promenaden med Watson är planerad, som tur är. Min hundvakt har gått och fått flimmer på hjärtat så det blir nog till att lufta vovven själv ett tag framöver. Hon ska på elchocker i veckan för att stabilisera det hela, funkar det så slipper hon äta medicin hela livet.

På fredag ska jag gå upp till dem med en julgrupp och ett presentkort på Delicard. Delicard är sånt som jag älskar att få själv, ett företag som erbjuder gourmetmat som de kör hem till din dörr den dag du vill ha din middag. Man kan betalar för 1, 2 eller tre val som man ger till present mottagaren.  All mat är för fyra personer och man kan tex. välja kalventrecote eller najadlax det finns olika maträtter att välja mellan, maten kommer i ett paket med frysklampar och en trevlig liten kokbok där man får tips om hur man kan tillaga det man har fått.

Har jag berättat om alla barnböcker jag har skickat efter? Ni vet de där roliga böckerna när man drar i små flikar så att det händer saker inne i boken, sånt älskar jag. Lyckades få en bok som handlar om en mullvad som får något i huvudet. Man drar i dessa pop-up flikar och får följa hans letande efter vad det är han fick på huvudet… Vad är det med mullvader som är så himla gulligt? Längtar tills mitt barnbarn och jag kan sitta och mysa i soffan under mjuka filtar och läsa böcker. Faarmor, fffaaarrrmmor smakar lite på namnet, men nog känns det ännu lite främmande, ofattbart fast magen nu är ganska stor, fästmön ser vacker ut nu tycker jag.