Du klättrar jag håller

Sedan i höstas har jag sagt till maken att fågelbona måste rensas ut, men ingen reaktion har jag fått. Idag påpekade jag detta igen och insåg att det är jag som är galen i/med fåglarna. Jag skickar efter fågelmat och annat för stora summor varje år. Idag insåg jag plötsligt att maken inte är ett dugg intresserad av vad som fanns kvar i holkarna efter förra sommarens fågelgäster.

Redan i höstas ville jag räkna ägg, försöka förstå hur många fåglar som har kläckts i varje holk. Nu blev jag förbannad på maken, tycker att han kunde sagt redan i höstas att han inte har lust att klättra och tömma holkarna. Så kunde jag kanske fått hjälp av sonen eller i värsta fall klättrat själv. Kände mig lurad av att han inte sa som det var, att han inte ville det här med holkarna.

Men det slutade med att han tog en plastpåse och stegen och satte igång, inte ett ägg hittade vi, men fantasifulla fyllningar till bona med spännande material de hade byggt med. Vart tog alla äggskal vägen? Nu fick jag lik förbenat inte nyfikenheten stillad. Insåg att många fåglar gömmer sig i holkarna när det är oväder, det såg vi på rester av avföring.

Är det så att fåglarna själva rensar ut skalrester och annat innan de börjat  bygga upp ett nytt holk BB?

Snart ska vi städa av och åka hem, just nu vill jag bara stanna kvar här i tystnaden, det är nog dags för mig att stanna några dagar för mig själv, lyssna till fåglarnas allt intensivare lockrop och bara vara i mig själv. Men det får bli vid ett annat tillfälle.

Allt skit på mig

Grrr nu tar jag in fågelbollarna tror jag ...

Strålande sol och jag skyndade mig ut för att röra på påkarna, stannar ofta och bara njuter av att titta på naturen. Då plötsligt får jag något på glasögat som skymmer sikten … va fan fågeljävel skiter du på den som föder dig?

Sannolikheten att skiten skulle komma på insidan av ena glaset borde väl var minimal, men där hängde det och så ner på kinden. En jag säger en pappnäsduk hade jag i fickan som tur var. Torkade mig så gott jag kunde och frågade en dam som kom promenerande om jag hade något kvar på kinden, hon sa nej och berättade att hon en gång hade stått utanför NK med sin son och pratat. Hon sträcker ut sin handskbeklädda hand och får vadå? Jo, en måsskit mitt i handen, sonen skrattade men damen bara tänkte på sina nya skinnhandskar som blev helt förstörda.

Tror de flesta har blivit skitna på någon gång, men för mig var det första gången. Minns en kväll när hela familjen väntade på en buss och maken får en stor måsskit mitt i skallen. Inget hade vi att torka med och jag skrattade så jag nästan kissade på mig. Han fick allt ha skiten i håret tills vi kom hem, var inget att göra åt det hela.

Jag hör gärna era ”skithistorier” berättas så sätt igång och dela med er. Nu ska jag äta en väldigt sen lunch, orättvist är ödets lotter, maken städar och jag strosar ute i solen och äter lunch när jag kommer in. Så han tycker nog att det var rätt åt mig att jag blev skiten på.