Dagbok om döden

Med början igår hos tandläkaren som konstaterade att kratern tappade plomben lämnade efter sig ska bli ännu en krona.
Återbesök redan imorse bevare mig väl så tidigt för en stel, gnällig kropp.
Nerven var hel i tanden så han la en redig bedövning då han slipar ner den. Svårt var det för jag ser tydligen annorlunda ut anatomiskt långt där bak i käften.
Så vi skrattade och konstaterade att bedövningen tog överallt utom i tanden.
Så min latte och smörgås, försenade frukosten när jag kom hem var inte lätt att få i sig. Jag bet mig själv i läppen och kinden på den bedövade sidan. Fick skära smörgåsen i småbitar och bara tugga på ”rätt” sida.

Igår läste jag ut en bok jag hittade i bokhyllorna i vårt grovsoprum.
Plötsligt så nära
Dagbok inför döden av Birgitta Ek

Boken är gammal kom ut 1977 men tog tag i hela mig, lättläst, intensiv, ärlig, rak. Den hade allt jag gillar och söker i andras texter. Boken var sammanställd av hennes dotter och jag kände in i själen att jag ville personligen tacka henne för att hon gjorde möjligt för andra att ta dela av hennes mammas dagbok.

Sagt och gjort jag letade upp dottern Ann-Mari Hofsten och ringde. Hon blev väldigt glad och det kändes fint att få prata med henne om hennes mamma och boken.

Ibland fullständigt faller jag

in i en bok och lyckan är ju när man läser en genre man aldrig tidigare ens har nosat på som visar sig vara uppnosigt spännande med magi vilket jag verkligen gillar och inte alls larvigt som jag hade tänkt mig. Tursamt för mig är det en trilogi om totalt 1.962 sidor, snacka om att jag har läst och läst. När jag berättade för min vuxna dotter vad jag läste sa hon ”Va, läser du sånt?” Ja, tänk att jag gör det 🙂 En trilogi av Mats Strandberg Sara Bergmark Elfgren Cirkeln, Eld och Nyckeln

På vägen hem från landet dundrade vi in till dottern, svärsonen och barnbarnet Styv Kuling nu två år. Vår dotter kallades Stormen som liten och barnbarnet har jag döpt till Styv Kuling, inga lugna stunder där inte, så mommo och mopa har fått njuta av friska vindar och spring i benen. Hon är härlig men kräver mycket uppmärksamhet. Hennes ”pappa gilla” så vi fick middag som heter duga, riktigt skönt att bli bjuden på middag.

Jag gjorde stor entré, kom med två väskor i handen och tjoar på svärsonen som sitter i trädgården samtidigt som jag ska kliva över ett kompostgaller som stod där för att Styv Kuling inte ska rymma. Tjena, jag föll in i gallret och lyckades rulla runt så jag visste inte vad som var upp och ner, ont gjorde det också. Min svärson kom springande och hjälpte mig upp, Götapetter nu har  jag blivit gammal.

Nu ska jag äta lite paj till kaffet och lyssna på Nyheterna, Annie Lööf är ingen favorit, det har visst varit Centerns dag i Almedalen, tycker hon påminner om Maud Olofsson samma ettriga terrier, ilsken och gapig. Finns för den delen inget parti som är en favorit nu för tiden, de bara gafflar och ljuger.

Bring it on

En signal på dörren och där stod Brings brevbärare med paradiset i famnen.  Nu har jag många timmars läsning framför mig, som ni ser på bilden.

Fofflan har du läst dessa böcker av Kristina Sandberg  hon fick Augustpriset 2014.