I den tidiga morgonen

går jag bararmad i den ännu rena och klara luften.
Svalorna, himlavalvets flygaress gör sina hisnande vändningar och mina älskade måsar svävar i en självklarhet över mitt huvud och möter mig med sina skratt. Sekunden jag känner lycka är mäktig, suger på stunden som på en god karamell. Jag och mitt nu upphöjt till salighet.

Tänk den som fick klä av sig och gå med bar överkropp i värmen, månne männen förstå vilket privilegium det är att få klä av sig i värmen.
Inte tänker de på sånt som bara är, vem tänker på självklarheter?

Inte nog med att de får gå med bar överkropp, inte bryr de sig om stora magen, den är pondus, på mig heter det, att jag är en fet kärring, svårare än så är det inte. Fast det kanske är så att jag i verklighetens nu har mer pondus än de flesta män jag möter.
Jag gömmer mig i överdrivet stora överdelar, gissar att jag skulle se lite smalare ut i en mindre.

Äntligen avklarat besök hos frissan, ni vet stadiet när inget fungerar i håret, där finns ingen frisyr, luggen egenhändigt klippt med en usel sax när luggen en dag gjorde mig galen i sitt hängande. Utandning, suck, lättnad.

Packar inför landet över helgen, vattna och lugga gräsmattan, så mycket mer är det inte på agendan. På söndag drar vi hem tidigt på barnbarnskalas.

Sa jag att jag har kommit in i ett flow av brödbakning, så pass att surdegen startats upp igen, men denna gång nytt recept och det verkar inte bli något vettigt med surisen. Kanske får jag starta en ny till veckan som kommer.

Nu försenad frukost.

Detta pysslande

Läser i damtidningar om allt som vissa orkar göra inför jul, jag blir helt matt av allt hemgjort pynt de duktiga åstakommer. Ibland kan jag känna mig avis på kvinnor/män som orkar allt det där extra som får mig att sucka och säga åhh så fint, nämen har du gjort det själv … så vackert om dukade bord och annat som faktiskt förgyller middagar och möten. För visst är det väl så att man känner sig extra välkommen när man bjuds att sitta ner vid ett vackert dukat bord där någon har tänkt till och piffat upp det hela.

Vissa har inte bara öga för inredning de håller på tills det hela är klart, själv är jag hopplös på att först komma till skott sen att fullfölja. Mig händer det alltid följande; söker en viss lampa som naturligtvis är slut när jag äntligen kommer iväg för att handla. Det är då jag släpar med mig en lampa som inte alls är vad jag har tänkt hem. Visst har vi det fint hemma det tycker jag, men inte ser det ut som i inredningstidningarnas fotade hem, hur lever de i ett helt vitt spetshem med tre barn och hund? Jag fattar inte ett dugg … att leva med barn och djur innebär fläckar, grus och annat man inte ens vill veta namnet på.

För mig har det alltid varit viktigt att alla ska kunna just leva i vårt hem, jag har inte varit så strikt när det gäller hur familjen och andra sitter/ligger i sofforna. Soffor är väl till för att ligga i eller? Jag kan nästan inte sitta normalt i en soffa, mina ben vill bara dras upp i skräddarställning eller senare läggas ner i en vilsam pos framför tv:n.

Det har hackats i köksbordet både men skedar och gafflar av våra barn och andras på besök, det är rätt härligt med bord som visar att folk har vuxit upp sittandes där, även vi vuxna har gjort märken i bordet. Märken kan avslöja mycket om livet som levts … en gång i min ungdom bodde jag med en kille. Redan på den tiden sydde jag mycket (vilket jag inte gör just nu) blev så förbannad på tyget som inte gjorde som jag ville att jag kastade iväg en stor sax som ställde sig rakt upp och ner i parketten och bara darrade. Det var på den tiden mitt tålamod var uselt, ingen fanns i närheten när jag kastade saxen,  jag kan än idag inte fatta hur den lyckades ställa sig så rakt upp.

Minns en barndomskompis vars mamma städade nitiskt, hon kammade  mattfransarna och vi fick absolut inte gå på dem. Kan ju säga att det inte var speciellt trevligt att besöka det hemmet, hade fullt upp med att inte röra till eller trampa fel. Nej, sån städmani skapar ingen värme varken för familjen eller gäster.

Men jag har varit pedant och kan väl ännu drabbas av det hela … men nu finns ingen ork så var det med det pedanteriet. Men dottern hon har fått det hela med sig, jag hoppas att hon lugnar sig i tid, jag menar tiden man städar och fejar är väl inte bortkastad men inte sjutton är det värt priset av det man avstår ifrån för att tillfredställa gud vet vem mer än sig själv då, som jag då trodde att jag gjorde. Jag har vänner som verkligen inte är pedanter, inte bryr jag mig om det stormtrivs i deras hem, men tänker att jag inte själv vill ha det så.

I år är jag så glad att vi inte ska ha julen hemma … jag har skrivit en lista på det som ska handlas i helgen för att tillagas nästa vecka. Minimal lista för att vara vår jul och det känns skönt. Imorgon ska jag till Danderyd,  träffa njurläkaren, efter den träffen ska jag tappas på blod igen.

Fredag ska bli min bakdag, tänkte baka en mjuk pepparkaka och en kardemummakaka som jag ska skära i bitar och frysa in, jag är så trött på köpt kaffebröd och det är så enkelt när man har lite i frysen att ta fram.

Sa jag att jag var ner till frissan idag och klippte mig? Det håller på att växa ut nu och jag funderar på om jag ska permanenta det lite när det väl har växt färdigt på längden? Äh, det måste vara enkelt orkar inte trixa med håret så jag antar att det till slut blir en kort pageliknade frisyr.

Nä, nu ska jag ta en kopp te … lägga mig och läsa.

Mina stora kärlekar… lite bilder

Busar med farfar

 

Så här glatt hade vi det i söndags när det bästa farmor har var på besök. När han kommer och spricker upp i ett glädjens återseende när vi ser varandra, då blir jag så lycklig. Just där och då är han min om så bara för en sekund, älskar ungen så himla mycket.

Här kör han bil så saliven sprutar

Imorse var jag iväg och tog blodprov igen, (har ringt, allt var bra) hem med bussen och äta frukost och sen ut med Watson. Strålande väder och milda vindar smekte min kind, vitsipporna bäddar in naturen så vackert och blåsipporna vinkade varje gång jag tittade på dem. Naturen den stora helaren är så underbart att vistas i.

Farmor e kul

Sen fick jag för mig att gå till frissan och klippa av mig håret, det har ju blivit som en torr buske baktill av all medicinering. Lika bra att klippa sig kort så man blir av med det torra där bak. Så nu är jag verkligen kortklippt, se själv.

Inte lätt att fota sig själv

Från spikrakt till lockigt!

Fredag igen säger jag som inte vet vart veckan tog vägen. Nu sitter jag här nyklippt med en kortare page och tänker att nu är det baske mig inte långt kvar tills allt är jämn långt.

Jag föddes med spikrakt hår, vitt och pottklippt var jag för det mesta, ser så ut på varje foto från uppväxt tiden. Sen med åren så började håret om inte locka sig så i alla fall få lite självfall där bak, vilket min frissa påpekade i många år.

Idag har fallet utvecklats till självlockigt hår!! Men visst är det konstigt, något jag har önskat mig hela mitt liv. Men luggen den är fortfarande rak, men jag tror att jag kan leva med det.

Jag fick inte bara en fin frisyr igår, jag fick även lite kaffe och prat. Vi är ju gamla vänner frissan och jag och hon är en av de som har sagt att hon vill ge mig sin njure, om det inte funkar med den kompisen som erbjöd sig först. Jag har ju blivit erbjuden många njurar,  men tror ärligt att en hel del inte skulle få lämna på grund av hälsoproblem. Man måste vara helt frisk, självklart.

Nu bestämde jag och frissan att vi en kväll rätt snart ska sätta oss och göra julkort tillsammans med våra döttrar. Pyssel sånt gillar jag och har nu blivit medlem i pysselklubben för barn från 6-15 år eller så, det borde väl passa mig. Klippa och klistra ska jag väl klara av….

Jag fick även med mig en trave av tidningar och jag tror det var nästan hela årets Allas och jag vet en som sitter och nickar glatt när hon läser det. Jag har alltid varit svag för det här att ge saker vidare. Tidningar prenumererar jag på och sen ger jag dem till andra. Brukar släpa med mig till fd jobbet och de blir så glada över alla mina högar. Sen knycker jag lite ur deras högar, så blir det lite sving på det hela.

Samma med kläder att få en säck med begagnade kläder är väl kul. Jag har bytt allt mellan himmel och jord hela livet med andra. Kassarna har stått på rad i hallen, alltid var det något man skulle ta med sig hit eller dit.

Imorgon har vår hyresgästförening utförsäljning på böcker. Det är så bra att man kan lämna allt man inte vill ha till dem, så har de loppis sen och utförsäljning av det som vi inte vill ha. Så jag har tagit mig i kragen och samlat ihop en kasse med böcker som jag tänkte lassa av mig där imorgon. Jag gör tvärt om jag lämnar in en kasse istället för att köpa nya.

Men det är svårt när man sitter där och glor på alla böcker och tänker ”vad ska man ha alla böcker till”? Jag har ju rensat ut lådvis med böcker och lik förbaskat är det fullt igen i bokhyllan. Nu fick jag ju en del från min syster när hon dog, så jag är inte så skyldig själv denna gång.

Hittade en fin pärm som min mamma och syster gjorde till mig när jag fyllde 50-år. Foton på mig och de runt om mig genom åren och ja, jag grinar ju så klart när jag ser bilder på syrran och mig. Lillesyrran som var lite rund som liten och gullig så klart. Ser likheter mellan henne och hennes pappa (vi hade inte samma pappa). Senare i livet ser jag hur lik hon är sin dotter eller är det tvärt om man säger? På ett kort tittar hon på mig på sitt speciella vis och då känner jag saknaden som ett stort sorgset hål. Men jag är övertygad om att hon har det bra där i sin himmel. Vem vet hon kanske redan har gått ner i ett nytt foster igen? Ja, ni vet mina tankar om reinkarnation, så tröstande att tänka på.

Men nu är det fredag och fredagsmyset hägrar. Ikväll blir det stekt entrecote och sen gör jag nog en sallad med färsk spenat, tomater, chevreost, rostade pinjenötter och så lite balsamvinäger med ett uns honung i.

Jo, jag ska smutta på lite rötjut till middagen fast jag är proppad med penicillin och fick ringa läkaren idag och prata astma igen. Äh dra mig på en kärra, det blev en kortison omgång igen. Det gick baske mig inte att andas inatt, fick sitta upp och sova. Fast jag tog en klysma med luftrörsvidgande medicin. Men nu ska det väl släppa så att jag får sova mer normalt inatt.