Bokstäver eller hunden ska ut

Livgivande strålar så efterlängtade
Livgivande strålar så efterlängtade

Efter en knölig natt när jag har vaknat och rullat runt, läst min deckar och släckt lampan och försökt sova igen. Tänk så hopplöst det är vissa perioder att sova, jag tar min sömntablett och vaknar 2-3 timmar senare och sen börjar knölandet. Somnar om gör man alltid i sista stund, så  när man sover som bäst då är det dags att gå upp.

Men idag ska jag inte klaga för solen strålar och jag som trodde jag var smart, hade satt ut olika maträtter i kylan på balkongen, som jag har lagat under helgen inför våra middagar i veckan fick i nattsärken ila ut och packa in all mat så gott det gick i kylskåpet.

Den här kommande veckan har jag längtat efter, inget ett skit ska hända, det är min dröm. En helt vanlig vecka när allt går i samma invanda tempo, inga överraskningar ska oroa mig … tack!

Har väl varit lite väl på bettet på sista tiden, det gnager i mig och känslor tankar far omkring och har ett behov att släppas fria. Ni har ju friheten att låta bli att läsa min blogg när jag blir för randig.

Jag trodde aldrig eller fattade aldrig att en kronisk allvarlig sjukdom skulle ockupera mig så totalt. Man kan inte förbereda sig inför sånt, lika lite som man kan göra det inför att någon är väldigt sjuk och snart kommer gå. Man tänker när saker händer för snabbt att ”hade jag bara haft lite tid” så skulle allt gå lättare att acceptera och hantera. Men vi människor är inte alls som vi tror när det händer saker. I vissa fall, har jag slagit mig själv med häpnad över hur fantastiskt bra jag klarar av dödsfall, händelser man sällan har tränats inför. Andra gånger blir jag mest ett ryggradslöst blötdjur och gråter floder och tappar all go.

Det finns liksom skillnader i hur man möter olika saker, det besvärliga är ju att man inte då i förtid vet hur pass bra man ska hantera det där som man inte vill vara med om.

Jag har massor av ord som står på kö och vill ut, men även hunden vill ut så det är inte så svårt att veta vad som är viktigast just nu.

Vi hörs snart igen….

Ps. Vi blev barnvakter igår en liten stund, har inget ord för den njutningen.