Blandade tankar

1929742okixynpmfs Igår började maken spackla lite på balkongen, vi har köpt färg till den grå betongen, Stockholmsvitt. Konstigt med den färgen, jag dras alltid till den.

Vi var också över till sonens katt för att ge honom sällskap en stund och nytt i mat och vattenskålarna. Så långbent den rödtabbade katten är, smal ser inte alls ut som en svensk bondkatt. Otroligt vackra ögon helt gula, som bärnsten.

Maken bjöd på en god middag med stekt fisk, räksås och sallad. Sen började vi titta på Robinson och gjorde en nästan helt genomför nedsläckning av ljuset. Vi kunde inte sluta titta på Robinson, men alla lampor släcktes och vi tände lite ljus. Till min stora besvikelse så var det dimma ute så att jag inte såg stan, ville se om det var mer nersläckt än vanligt. Men i vårt område var det helt klart en del som satt med stearinljus. En halv miljon hade släckt stod det i DN imorse.

Imorse för den delen blev det väldigt sent med sommartiden. Maken gick ett varv igår och ställde om klockorna och jag sov nog redan,  jag vaknade sååå sent och tänkte att gud nu har jag sovit halva dagen. Så denna dag kommer att gå i raketfart, vi ska hinna ner till dottern som bjuder på kaffe och tårta på eftermiddagen. De hade en middagsbjudning igår och nu vill hon ha hjälp att äta upp de kalorier som blev kvar.

Jag har en irriterande huvudvärk idag, tror att det är fibromyalgi huvudvärk, den som kommer vid väderomslag. Jag är för den delen väldigt svag i kroppen mest hela tiden, blir yr om jag vänder mig för fort eller reser mig för snabbt upp. Det går inte att överanstränga sig för mycket för då blir jag jättedålig, det mesta av det jag tänker ta tag i blir liggande.

Jag har alltid lagat trasiga handdukshängare och små skavanker i våra kläder. När jag nu drar på mig ett tunt underställ så har det blivit ett hål mellan resåren och själva byxkanten. Jag suckar och tänker att nej, det får allt vara, orkar inte riktigt med sånt där som var så självklart förr.

Förstår hur det är att bli gammal och inte orka eller se ordentligt, allt chanserar och hemtjänst bryr sig inte ett skvatt om sånt som är viktigt i ett hem för trivseln. Vem syr i trasiga hankar i handdukar när man inte ser? Vem torkar listerna runt rummen? Dammar av tavelkanterna? Stryker och fixar det där som alla friska göra utan att tänka på det? Visst kan man leva med lite damm i hörnen, men med tiden blir det rätt tråkigt med allt som inte är som det ska.

Minns när jag själv som ung jobbade extra inom hemtjänst när de fortfarande gjorde rätt för sitt namn. En tant jag gick till skötte om sin sjuka äldre man i hemmet, som var en stor villa. I källaren stod ett stort kar, där låg de nerkissade lakanen i blöt tills jag kom … sånt skulle väl aldrig hemtjänst gör ett dugg åt. Nu tycker jag väl inte att det är riktigt klokt att man fick göra sånt, men alla hade inte tvättmaskiner förr.

Mina tanter och farbröder planerade jag tillsammans med vad vi skulle göra nästa gång jag kom. Oftast var det två gånger i veckan jag var där och då städade vi en dag och det gällde att vara snabb. De behövde hjälp med bad och tvätt av hår, lägga håret på damerna och så självklart lagade jag frukost eller lunch beroende på vilken tid jag var där. Handla och laga mat var självklara saker likaså att vi drack kaffe tillsammans. Vi hann med både det sociala och det andra mindre roliga.

Nej, nu måste jag ta mig upp … den här dagen blir konstig när det gäller tiden.

Ur matlådan sipprar ilskan över samhället fram

Inte är det svårt att sjunka ner i soffan och fördjupa sig i en deckare, jag har hittat en serie med en italiensk kriminalkommisarie som passar mig ypperligt att läsa just nu. Där finns mord och all tänkbart otyg, men böckerna är skrivna utan så mycket detaljer om just det otäcka, känns nästan familjärt att läsa den här serien. Distraherar mina tankar på ett bra vis.

Uppdraget i helgen ser ut så här, sonen har det körigt med att jobba på dagarna och sen när han kommer hem, laga mat, sköta bebis, handla, han gör nog det mesta där hemma när han kommer hem. Så jag tänkte göda upp honom lite, han har tappat allt för många kilon. Så vi maken och jag ska laga rejält med mat och stoppa i matlådor, så att han får i sig ordentligt till lunch varje dag. Ibland är det inte så mycket föräldrar kan göra, alla har sina liv och sina beslut att komma fram till, men man kan få sticka in en hjälpande hand ibland. Nu via matlådor.