Dagen var min och Watson hemma, vi skulle gå vår sväng och mysa på balkongen med näsan i solen och lyss till tärnor och måsarnas vårskrän.

Fick en avi på ett paket som skulle hämtas så jag fick planera om lite, tog hunden och gick för att hämta paketet Mötte en fd granne i backen, den där mördarbacken som vi alla säger oavsett om vi är friska eller sjuka. Där vid sandkistan satt vi och pratade och pratade, trevlig värre. Åt lite lunch och blev så trött … Zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz

Vaknar nu 15.30 hela dagen har jag sovit bort … näsan blev lång, inte röd av solen, snopet värre. Sjutton det var ju inte så har dagen skulle vara, nu är det bara att sätta igång med middagsmaten.

I paketet kom en mugg som jag har beställt till mitt barnbarn, tänkte att han skulle ha den här när han kommer på besök. Det står hans namn på, så sitter det en kanin på kanten och spanar ner i muggen på en morot som ligger där i botten så orange,  med grön blast så fin. En keramiker som heter Katarina Andersson har gjort muggen till den lilla … lär väl dröja ett tag tills han kan drick själv ur den. Jag vill se hans min när han har druckit upp och ser en morot i botten, sånt fantiserar och längtar jag efter.

Det är det bästa som finns här i världen att upptäcka den tillsammans med en växande unge. Jag fantiserar om att vara frisk och gå ut i naturen med den lille och titta på allt som är så fantastiskt, tänk att ha någon som lyssnar och vill vet allt och lite till igen.

Nu ska jag inte sitta här och såsa längre …