Ord utan mening ord utan tanke

Här är något alla har att se fram emot med tiden.

Det finns dagar när lusten att skriva pockar på men orden finns inte där i sitt hoppande och skuttande flöde. Mina ord kan ju ta sig till med vad som helst, mitt i ett flöde blir det något helt annat långt bortom det som ursprungligen skrevs.

Idag vill ord om spill, fläckar och tvättad köksmatta ta plats liksom kaffepulver och sopborste. Min kordination har alltid varit mer än god liksom böjligheten och mjukheten i kroppens överledade leder. Men de sista åren är mjukheten och böjligheten sig lik men kordinationen är mer än hopplös. Den uppvärmda portionen av spagetti och köttfärssås hamnar på något vis på min vita tröja, jag har nog fått hål i läppen. Konsten att stänga ett köksskåp och samtidigt slå ut melittan med kaffepulver över nytvättade solgula trasmattan var en konst jag skulle beundrat om det bara inte var mitt kaffepulver och min matta som nu tvättas igen från den svarta mycket finmalda stora fläcken.

Dessa dagar när allt hamnar på tvärs eller på golvet för att jag ska få göra en halv böj och hämta upp än det ena än det andra. Det är inte lönt att ödsla energi och bli arg, sur men det gör jag och luftar alla möjliga och omöjliga svordomar. I min ensamhet kan jag få muttra bäst fan jag vill ingen störs.

Insåg att mannen kommer hem sent vilket betyder ingen middag i tid vilket också betyder att jag dricker eftermiddagskaffe senare än normalt och njutningsfullt äter ännu en biskvi.

Nu har snart hela dagen gått och jag har inte gjort ett vettigt något, imorgon får jag stå på, väntar besök och så ska det städas.