En få va gla man int ha ute toa ….

Igår drog vi iväg och handlade så fort maken dök upp … väl hemma igen åt vi middag och jag kände redan att det var något konstigt med mig. Maten var god men ändå inte … sen vid 20- tiden började jag må illa. Nej, det är så vidrigt att må illa, ränna fram och tillbaka utan att så mycket händer mer än ulkningar. Oroade mig som en tok inför tabletterna som jag måste ta vid 22-tiden. Tog dem och satt som om jag hade en stör i baken, kunde inte röra mig för då mådde jag så illa, gällde att hålla sig en timme. Jag klarade det och gick och la mig och mådde plötsligt bättre igen eller ja, nästan helt vanligt. Jag fattar inte ett dugg vad min kropp håller på med, maken mår inte ett dugg illa och vi åt samma mat.

Idag mår jag inte illa men kroppen är lika trött som vanligt jag är nog släkt med dvärgen trötter tror jag. Har suttit här och läst lite bloggar och väntat på att känna mig lite piggare så att jag kan sy ett tag … men verkar inte bli av.

Maken drog som en avlöning till en golfbana med sonen, men innan så både dammsög han och torkade golven …. jag frågade om det var ”snäll pga golfandet?” Men näää, sa han och jag tror honom han brukar dra över det hela då och då.

Vår potatisodling i krukan på balkongen har dragit iväg och är nog en halv meter blast nu … fyra kraftiga stammar. Ska bli så spännande att dra upp en stam till midsommar.