Skönt att lapplisegubben aldrig tar ledigt

Tystnaden är så skön i det gråa diset, efter allt umgänge passar det mig så bra med tystnad.

Efter jul och nyår är jag välmående, men trött. Vi avslutade året med att ha Tim här över natten, en sån fin dag/natt och ny dag det blev. I år gjorde maken smörgåstårtan med hjälp av Tim, han dekorerade tårtan med gurka runt om väldigt fint.

En tur till Ica var lovad så att Tim kunde välja lite lösgodis inför kvällen … på vägen ner kom det 6 brandbilar, polisbilar och ambulans till Tims stora lycka … jag insåg då att det var ett trauma för mig när vår grannens kök stod i ljusan lågar. Mitt hjärta slog volter när jag såg en balkong stå i flera meterhöga lågor. Jag har insett att mitt förhållande till eld förändrades när det brann hos grannen, blev lite snopen att jag reagerade så fysiskt av att se eld igen på fel ställe. När vi körde förbi igen var elden släkt, undrar om det inte var en raket som hade startat elden?

Så vi har lekt över nyår … kramats och pratat, allt går som smort när vi har Tim hos oss. Nyårsdagen åkte vi till Bromma flygplats för att han skulle få se flygplan, tur var det att ett startade för där var helt dött, alla låg väl i soffan och såg på filmer mumsandes på pizza.

Men en idiot låg inte i soffan, en lapp”lisa” gubbe som nitiskt faktiskt stod straxt bakom oss och bara väntade på att vi skulle kliva ur bilen och klättra upp på ett berg med Tim för att se bättre. Naturligtvis ställde vi oss tokigt så vi fick en bot på 550 kronor … vilket jävla samhälle man lever i, bara för att man ville visa barnbarnet flygplan. Jag är övertygad om att de har en extra slant för varje bot de skriver ut … om det var jag skulle jag gått ur min bil och sagt att det inte var gratis att stå där, hur jävla svårt kan det vara när de ser att man har en liten flygfantast med sig? Vi var på berget 10-15 minuter … Det är nitiska Sverige i ett nötskal, kan man sätta fast någon så gör man det hellre än att fria.

Nyår är ingen höjdare för mig … ska möjligen vara smörgåstårtan vi alltid gör som är toppen. Folk blir som tokiga, för liv och ställer till det både för sig själv och andra. Jag vägrar gå utanför dörrarna och blir mest deppig, det år som gått har folk också gått för evigt och inte blev vi ett dugg klokare i världen av det år som rann iväg. Det är samma eviga kretsgång på krig och mord och tarvligheter av alla de slag.

Mitt eget privata år har hasat sig fram med ett otyg till kropp, den är jag trött på. Men annat som har hänt är ju köpet av sommarstugan som jag först oroade mig över, det här åkandet och allt som ska planeras, handlas och donas med. Bara att åka dit varje helg för att maken och sonen ska måla, lägga golv, sätta in nytt kök fick mig att bli sjukligt trött att bara tänka på. Det ska ätas när vi är där och vi har hunden med som är tokig på sitt vis och Tim som delvis ska tas om hand när männen arbetar. I början var jag helt slut, men nu känns det bättre och jag är inte orolig på samma vis längre. Maken sa en dag när jag var trött att ”visst är jag trött, men jag orkar otroligt mycket mer än tidigare”.

 

 

 

 

 

Nyårsväntan

Nu står smörgåstårtan på bordet färdigt att hugga in på … ser ut över Stockholm där glimmar Globen smaragdgrön. Maken berättade just att Stockholm har varit miljöhuvudstad i Europa 2010 därav den gröna färgen så här sista natten. Kul att jag fattade det sista natten … 😉

Snart kommer Marsipangrisen på en returträff, han har redan varit här idag och myst med mig i soffan. Han hade inte riktigt tid att gå hem när pappa kom, men snart kan han fortsätta sin lek. Om inte annat så med smörgåstårtan, ska bli kul att se om han gillar sånt. Jag måste snarast handla ett fint set till honom med flat tallrik och djup, det går ju inte att farmor och farfar inte har sånt när han kommer.

Maken har varit till skogen och pulsat i 3 km med Watson så han klarar nu av kvällen och vi kan gå ut igen vid 2-tiden på en nattkiss.

Önskar Er Alla ett Gott Nytt År!

Hej Dogge Doggelito

Så fort det gick med både julafton och nyår. Tiden och jag har inte samma uppfattning om vad just tiden borde vara, väldigt långsam enligt mig. Egentligen så är ju tid något människan har hittat på för att styra upp sitt leverne. Visst inser jag att tiden måste få finnas, men oftare önskar jag att jag fick leva som de gjorde förr efter dygnets timmar, när det blev mörkt så gick man och la sig och gick upp när ljuset kom.

Dagen före nyår var maken och jag in till stan och efter utfört klappbyte så sa jag till maken att ”nu vill jag sätta mig och fika”. Mitt i detta stora Galleri tog jag en cappuccino med en citron och marängpaj. Njöt av att titta på alla som hastade förbi i stora gången och insåg plötsligt att jag trots lägre immunförsvar satt där mitt i alla baciller och njöt, jag blev väldigt rörd. Maken tittade på mig och frågade hur det var? Jag skärpte mig och svalde några gånger och sa sen att det var fantastiskt bra, tänk att jag sitter här? Lite vågat av mig att blanda mig med alla andra eller med deras baciller rättare sagt men så underbart att vara ”normal” igen.

Sen bar det av till Hötorgshallen vi hade ett presentkort till fiskaffären Hav som ligger där nere, vi tog oss dit med mycket tankar i skallen om vad vi skulle köpa för smarrigt till nyårsafton. När vi kommer fram så står Dogge Doggelito bakom disken klädd som alla andra som jobbade där och jag spontan som jag är blev väldigt glad och sa HEJ! Är du här? I en sånt där tonfall som om jag kände honom, det bara blev så för jag blev så paff … Han skrattade stort och sa att det var han som var där.

Sen fick vi vänta på vår tur och jag kikade lite i smyg på Dogge han är en glad skit som jag gillar, antar att Hav hyrt in honom för att göra oss kunder lite glada och förvånade precis som jag blev. När det var vår tur så tog jag upp den pappersficka där själva presentkortet låg och upptäcker att det är tomt.

Men snacka om snopna vi blev och tittade på golvet om det hade åkt ur och ner där, men inte då. Jag rotade i mina fickor som om jag trodde att presentkortet skulle dyka upp om jag verkligen grävde runt, men inte kom det fram något presentkort. Vi handlade fyra små förrätter munsbitar två med hummer och två med renkött och masade oss iväg till garaget där bilen stod, som två frågetecken och rätt besvikna. Vi hade ju redan hittat det mesta i frysen till nyår men tänkte förgylla med lite grädde på moset.

När vi kom hem så letade vi båda efter presentkortet, de satt nedstuckna i en korg jag har på mitt arbetsbord. Jag är rädd att jag själv har tagit ut dem och satt dem där för att vi inte skulle glömma att handla för dem, vi fick dem nämligen förra julen. Skamligt men så är det och mitt risiga tillstånd året som gått skyller jag på att de har blivit liggande, men jag vill nog helst låssas att de av någon konstig anledning har åkt ur sin pappficka och landat där när maken tog själva pappfickan från mitt bord. 😀

Nyår satt jag som vanligt i klädkammaren med hunden … 😦  han är verkligen rädd för smällare och jag hatar den där delen av nyår som smäller från morgon till sena natten. Varefter kvällen gick så la sig Watson där inne i sin korg som vi har satt dit, jag tog med stora kuddar och la mig bredvid för jag får inte plats i hans hundkorg. I år var första gången på många år vi inte gav honom lugnande tabletter (för hund så klart, kom alltid ihåg att djur inte äter människans medicin, utan att dö). Han har ju blivit till åren och lugnat sig så vi bedömde att vi skulle våga oss på att pröva utan och det gick ju bra.

Jag var väldigt trött efter en timma av lek med pipdjur och med en röst som skulle övertyga Watson om att allt var som det skulle, liggandes låg jag hopklämd med halva ändan ut genom klädkammar dörren halvt döv för Orups samlade verk gick på högvarv på en CD-spelare som stod bakom min ända för att övertäcka alla smällande ljud. Precis så där har jag tillbringat  8 nyårsaftnar och har upptäckt när grannen har fest så hörs väldigt mycket av det de säger upp i klädkammaren, det hade jag ju aldrig kommit på annars eller hur?  😉 Men i år var det inget som helst party i huset och det är rätt skönt det med, man kan gå och lägga sig och sova i lugn och ro när väl tolvslaget har passerat.

Så är försökte jag hjälpa Watson förra nyår till hans stora förtretEtt annat nyår med fetvadd i öronen som han hela tiden skakade bort.

Ingen glad fyllehund på nyår

Första dagen i mitt nya liv. Det låter väl som ett rejält nyårslöfte.

Men jag ska inte göra ett dyft mer än att hänga med, dag för dag. Har bytt min majonäshala räkmacka mot en segelbåt. Nu ska det bli ordning på mig. Solen strålar till bakfullas förträt, skallebang idag och solsken går inte så bra ihop. Men jag har har inget som hänger över mig idag, jag mår bra. Fick ett ryck och lämnade in kärringen på totalrenovering. Så nu har jag duschat, tvättat håret, fila fötterna och smort in valda delar, mest fötterna och då är det rejäla doningar som gäller. Salicylsyrevaselin 2%, halt blir det i strumporna, men det torra som prasslar så otäckt när man stoppar ner fötterna i lakanen är garanterat borta till ikväll.

Äntligen är det 2009, jag har ju rätt länge förstått att just det året blir mitt vad som än händer. Om det är någon av er som läst lite om numerologi så kan jag tala om att jag är en 9:a och för mig blir cirkeln sluten detta år. Jag börjar om på en ny cykel och nystart kan man ju inte ha som jag mår nu, så något gott måste komma ur 2009. För att inte tala om barnbarnet, det är 12 dagar kvar till beräknad nedkomst. Ibland vet jag inte vad jag väntar och längtar mest till en ny njure eller barnbarn. Jag kommer nog storgråta när jag ser det lilla knyttet. Hur har ni det med det där att bli rörda? När jag var ung så blev jag inte rörd på samma vis som nu. 

Nyårsnatten nästan smög förbi, här hemma var det inga smällare alls varken före eller efter tolvslaget och vi tror det beror på att så många handlare som normalt nästan kastade smällare efter folk inte sålde några i år. Watson klarade sig riktigt bra hela kvällen, vi gav 2 lugnande inför själv tolvslaget för det kommer man ju inte ifrån, sen låg han och jag i hundkorgen i klädkammaren. Han ville mest dö, det kände jag på honom han stack skallen in i lite kassar och annat skräp som där inne, står på hög i väntan på att någon av oss ska ta hand om det.

Sen var det ju trångt när matte kom och knölade ihop sig i hans fyrkant, men det tror jag att han stod ut med. Tidigare på kvällen försökte vi sätta på honom skyddskåpor och så där 5 minuter satt de på, men han led så förbaskat av att ha dem på öronen att vi förbarmade oss över honom och tog av dem. Men jag tog ett foto 20081224-31-023 Han är ingen glad fyllehund på nyår inte!

Meny i repris

Jag ser med spänning fram emot det som ska komma. Solen bländar mig sittandes vid mitt arbetsbord, jag njuter av värmen och ljuset. Det känns hoppfullt inför kvällen med fint och klart väder.

Vi kommer att köra nyårsmenyn i repris ikväll men denna gång med gratinerad hummer istället för krabba. Maken ska ge sig iväg och köpa två lyxiga desserter eftersom vi redan igår åt upp de två som hörde till middagen.

Jag såg att det blev något fel på förra inlägget att det inte gick att svara där, fråga mig inte varför, jag har inte gjort ett dugg tekniskt. Hoppas nu att det funkar som vanligt med detta inlägg.

Dottern ringde precis, hon och sonen med respektive ska fira nyår tillsammans med ett gäng. De ska låna vår bil så att alla kommer med, sonen har ju sin bil via jobbet och i den finns det bara två framsäten, där bak har han verktyg. Vi skojar om att det bara är att kasta in folk där bak, men det är ju förbjudet så det blev vår bil.

Här hemma ska vi mysa med goda maten och se Mamma Mia, jag har inte sett den än så det ser jag fram emot.

En sista Nyårs Hälsning till Er Alla. Skulle det vara någon helt ny inne och läser så skulle jag bli väldigt glad om du lämnade ett litet spår efter dig i form av några ord. Funderar ofta över vilka det är som läser mina ord, ni som ökar besöksfrekvensen utan att hojta till.

Nyårsmenyn

1108556_cosmosEn dag för en vecka sedan satt en reklamlapp på vår bil. En restaurang på ön erbjöd en nyårsmeny som vi tyckte var ok. Jag ringde och beställde den för avhämtning på nyårsafton så klart. Igår kväll ringde det och jag svarade, en kille frågade om vi kunde hämta vår meny idag efter klockan 16.00? Jag blev så ställd att jag sa ja, men efteråt så tittade på maken och jag på varandra och skakade på skallen. Vad är det för service, erbjuda en tjänst och sen dra in den? Nu var ju jag korkad som inte bara tackade nej och avbokade min beställning. Jag är rätt korkad ofta nu för tiden, borde väl vänja mig vid det någon gång.

Så nu har vi bestämt oss för att äta den ikväll. Snart ska vi hämta en förrätt: O.P. Anderssons gravad oxfilé med ört och valnötskräm. Varmrätt: halv hummer, halv krabba med pilgrimsmusslor coh skaldjurs ceviche. Dessert: Två sorters chokladmousse vit och mörk mousse serveras med hallonglaze och färska bär. Happy New någonting va!

 Men jag kommer ju att säga vad jag tycker när jag är där och hämtar. 🙂 Jag sa inte ett ord… tur var väl det så generöst och fint som allt var som vi hämtade. Ibland är det bra att ta till sin lite hämmade svenska sida och hålla käften. Maken står och säger mmm där ute i köket bäst jag hoppar in och hjälper till.

Imorgon kan man ju äta en pizza eller nått festligt. ha ha 🙂

Måste berätta att vi har hämtat ett väldigt lass med fantastisk mat, massor av allt, vi delar det till två måltider ser supergott ut. Nu ska bröd med vitlökssmör in i ugnen tillsammans med krabba och hummer gratineras med vitlökssås, sen ska vi smörsteka skaldjurscervichen som ska serveras till.

Ser framåt

1667240ripe4be44m

Dagarna flyr som en frisläppt duva, tiden väntar inte den bara är förbi innan jag insett att den varit här. Våra år är det samma med, de går och går fast man inombords känner sig som alltid.

Snart har vi ett nytt år framför oss med allt det nya, jag ser fram emot det året vad som än händer. Nyår närmar sig med skräckblandad förtjusning, har man hund som är skräckslagen av smällarna så får man tillbringa nyårsnatten i klädkammaren med en halvt drogad hund. Om grannen visste hur väl allt hörs när jag ligger med hunden där inne? Det hade jag ju aldrig fått uppleva om vi inte hade boat in oss där med hunden.

När ungarna växte upp så var maken alltid på jobbet över hela helgen. Vi roade oss med att göra en smörgåstårta tillsammans och det var en ny sort varje år. Dottern blev en baddare på att garnera och som om det inte räckte så bakade vi även en smaskig tårta. Vad vi gjorde sen? Åt och åt och hoppades att maken skulle hinna hem före tolvslaget. Till barnens lycka kom han oftast hem och kunde vara med vid tolvslaget. Minns hur sonen kämpade med att vara vaken och alltid somnade. Vi fick lova att väcka honom klockan tolv,  men då ville han aldrig komma upp utan sov gott.

2009 jag smakar lite på mitt år, tror det kommer att bli knaggligt, men fantastiskt. Jag kommer att bli njurfrisk och hoppas verkligen att jag får göra allt jag har drömt om så länge. Det jag fantiserar om är inga konstigheter, men mest av allt är det husbilen mina tankar går till.

Denna sommar vill jag, hela jag vara med inte behöva sova och hålla mig lugn mest hela tiden. Jag vill njuta av vårens alla turer allt från den tidiga snösmältningen till vårens första uppkäftiga tussilago, blåsippor, vitsippor allt sånt som jag blir så gråtmild av. Fåglarnas sång och långsamt kunna promenera ner i Ekbacken och bara omvälvas av allt det gröna sköna som jag älskar så innerligt. Gå där med Watson, sätta mig på en bänk och bara bli ett med naturen.

Att glädjas med andra

teoriprov_273173w.jpgIgår tog vi tag i lite som behövde uträttas. En tur till stan och jag kunde byta ett underställ som var lite väl trångt mot en munkjacka och ett par mysbyxor som också var lite trånga, men går att ha på sig. Varför jag köpte för trånga byxor? Jag ville ha just dem och det fanns ingen större storlek… så enkelt var det med det.

Vår filmkamera som är sex år fick plötsligt spunk och började tugga band så vi åkte till en affär för att lämna in den på lagning. Men det visade sig vara onödigt då lagningen skulle kosta mer än att köpa en ny. Filmkameran var dyyyr när vi köpte den, idag skulle en liknande kosta ca 2.500 kronor. Jag fattar inte hur priserna kan förändras så med åren, allt annat går ju upp, men inte priset för teknik.

Jag satt i bilen och väntade under tiden maken var in med kameran. I skyltfönstret såg jag affärens tomte i naturlig storlek. Där stod en liten flicka och petade på tomten, hon lyfte på skägget och kikade ordentligt både här och där. Ett mycket koncentrerat litet ansikte som noga studerade tomten och då tänkte jag för mig själv att när försvinner den där nyfikenheten som gör att man inte kan låta bli att peta på saker?

Hela tiden i stan så gick jag och sa för mig själv Heja ”Sonens namn” för han satt och skrev teoriprovet till körkort. Innan vi åkte hemifrån pendlade jag hur det skulle gå med teoriprovet för honom och pendeln sa klart ok, så det sjöng liksom inom mig hela tiden han satt där och skrev sitt prov. När mobil samtalet kom fick jag glädjefnatt för det var viktigt för min son att klara det här provet. Till påsk har han sitt körkort klart tänkter jag mig…

Tänk så glad man kan bli när det går bra för ens barn, glädjen är nästan större än när det går bra för en själv.

Så satt vi här och pratade om vad vi skulle mumsa på för gott till nyår. Jag har väl redan berättat om smörgåstårtorna vi brukar göra själva. Men i år beställde vi en lax och räkor från vårt ICA. Jag funderar på att göra något gott till efterrätt själv, men sen får det nog räcka med duktigheten.  

Stora vemodet slår till

67_picture1lg.jpgNu börjar jag oroa mig för Nyår. Jag har aldrig varit någon älskare av just den helgen, det är då det stora vemodet slår till varje år samma känsla. Undrar hur många fester jag har stått på och höjt mitt glas mot fyrverkerier och glam, men inombords varit så sorgsen och känt mig övergiven, fast jag har haft fullt av människor omkring mig. Nu oroas jag inte av själva känslan i sig, den har jag fått lärt mig att den hör till och framförallt att den går över snabbt.

Nu oroas jag av att min hund är så otroligt rädd för smällarna och allt oljud. Vi har testat allt men har gett upp, vi ger numera honom lugnande så att han sover som en stock i vår klädkammare där jag har boat åt honom och mig själv. Förra året lyckades jag tejpa fast fetvadd i hans öron och han såg för bedrövad ut och vispade runt med öronen för att bli av med tussarna.

Jag vet precis hur han kände sig men det var bara för att dämpa ljuden utifrån lite mer. Så nyår tillbringar vi i en lägenhet med alla persienner nerdragna och alla tänkbara gardiner ihopdragna. Alla dörrar stänger vi och försöker ha radion på som får spela lite musik för att dämpa ungjävlarnas smällare som började redan igår kväll. Nu kommer smällandet att successivt öka fram till nyårsnatten och det är en pina för de flesta hundar.

Man kan ju inte ha hunden nedsövd hela kvällen utan vi försöker räkna ut så att dosen slår till vid rätt tid. Så vårt nyår blir firat i klädkammaren, vi byter av varandra och går ut och tittar på fyrverkerierna från balkongen, vilket är en ljuvlig syn då vi ser hela Stockholm, Nacka, Värmdö-landet från oss. Häpnadsväckande vackert, men även den synen grumlas ju av att vår hund har mått dåligt hela kvällen. Jag har sällat mig till de som inte alls gillar smällare, har ni tänkt på sånt otroligt utsläpp av rent skit det är för vår jord?

kuba210b_225082w.jpg Nej, här skulle jag vilja ligga och guppa i lugn och ro…det vore väl en dröm att fira in nya året i tystnaden liggandes på botten i en guppande båt med en bok på magen och bara njuta av skvalpet och ljuset. Drömma kan jag väl få?