soffan och ser ett hastigt skimmer i ögonvrån, i den första sekunden tror jag att jag ser något besök från den andliga sfären, men i andra sekunden vänder vattenspridaren och slänger sina pärlande droppar tillbaka åt mitt håll. Maken sliter med blivande gräsmattan, vattnar för första gången.

Jaha, tillbaka till vardagen igen, den ser grå ut och kanske, kanske inte kommer det regn. Säkert är att det är 7 grader och jag som nyss stod ute och skar rester från veckans ost och bröd till fåglarna, frös om mina bara fötter.

Så det blir soffhäng idag med läsning, stickning och bara vara i tystnaden den stund inte svartvita flugsnapparen drillar sin faktiskt ganska vackra sång.
Fågelgalningen är här för tredje året i rad, vaktandes mest hela tomten som sin.

Förra helgen var sonen här med sin familj och besök av god vän med barn.
Det här med städning uppfattas olika om huruvida man städar bra eller slarvar. Hemma hos sig själv får man städa som man vill oavsett vad andra tycker om ens städning, men lånar man moderens hus på landet då får man lägga i flera extraväxlar när det gäller städning.

Hemma i stan har jag ett helt rum för barnbarnen med leksaker och de får leka och dona utan en hysterisk far/mormor, jag är inte så där rädd om inredningen som vissa är. Men på landet, där har min pedantiska ådra fått svälla ut och jag vill ha det fint och rent. Är ärligt talat inte förtjust i att låna ut vårt hus, till midsommar kommer huset vi har byggt till ungarna vara klart.

I bilen på väg hit infinner sig en spänning, jag vill verkligen att huset är lika fint som vi själva lämnade det sist vi var här.
Samma spänning som sonen känner när han i ett mail undrar om städningen var ok?
Stackarn, tror han får göra det mesta i deras hushåll. Efter att jag hade torkat lite och sopat med betoning på lite så hade jag inget att klaga på. Känner mig hemsk, men nu är jag så här, hela min läggning är ordning och reda.

Det verkar ofta omvänt nu för tiden, antingen har familjerna en mamma som trillar köttbullar, städar, lagar mat, bakar mazariner, stryker gardiner, viker tvätt och har enorm ordning hemma, allt under kontroll och listor gör att hon inte glömma någon detalj av glasering av kakor eller så.

Sen har vi den nya typen av mamma som inte har någon ordning alls. Allt huller om buller, dammet sprider sig, fönstren går nästan inte att se ut från, mat äter hon gärna om någon annan lagar den, någon annan ska hålla ordning på allt och lite till. Kläder trycks bara in i lådor och skåp, vika ihop, stryka va e de? Hon har fullt upp med sig själv och sin mobil.
Båda modellerna är ju hopplösa på sitt vis, men jag föredrar den ordningsamma typen, känner mig tryggare med henne. Tror det blir mindre slitningar i förhållandet om var och en gör lite mer och inte bara bekvämt sätter sig ner och överlåter åt den andra parten att göra det mesta.

Nu är det dags för påtår och jag känner mig så nöjd med att få öppna ett nytt paket kaffe, Classic Gran dia, av misstag köpte vi Zoega Skånerost, som sonen med familj och gäst gjorde slut på, tusen tack för det, lite mindre magkatarr till moderen.