Rumpestumpen

Känner mig helt blåst .. inte värre än vanligt alltså. Den här byggplasten runt vår balkong har nu helt och hållet blåst sönder … klart att ena sidan på så där 20 meter sitter som berget i en hörnstolpe och fladdrar högljutt upp över taket oavbrutet. Gissa om det kan smälla högt i flygande plast i stormbyarna. Jag blir snurrig i skallen av ljudet som nu har förföljt mig i allt för många dagar … det som förvånar mig är att inte företaget som har satt upp det hela har förstärkt det hela i god tid.

Dagarna rinner iväg i ett väldigt makligt tempo, jag sover som en stock på eftermiddagen och lika skönt är det så att jag slipper känna kroppen gnälla mest hela tiden. Det gör ont , det gör ont som Lena sjöng … japp.

I fredags hämtade vi marsipangrisen på dagis, lite purken såg han ut först för han är rädd för Watson när han skäller … han är inte lite rädd, så det har varit ett problem, men brukar gå bra när han väl är här, bara Watson ger fan i att skälla. Vi hade lovat fredagsmys med godis så vi tog en promenad till Ica där han fick peka ut precis vilka godisar han ville ha. Det var mycket som var gott … sen ville han ha popcorn och maken lovade att poppa det under kvällen vilket marsipangrisen aldrig hade sett, sonen kör med micropopcorn.

Precis som jag skrev åt han fiskbullar, sås och potatis så det stod härliga till … sen satte han sig i soffan för att se Emil filmen och när jag kom med skålen bräddfylld av godis då gick det ett sus genom ungen, sus av lust och välbehag. Skålen satte jag mellan hans ben för att han skulle få känna ett överflöd.

Åhh så han åt, bet i en del som han bara la tillbaka … sen var det dags för popcorn och när kastrullen satte igång så blev han väldigt imponerad av allt oljud farfar lyckades åstakomma. Den stora skålen med popcorn fick han också mellan benen och det var kanon tyckte han.

Skumbad sa farmor … nä, han tyckte bäst om att bada hemma med pappa sa han, men det gick inte farmor på. Jag slängde ner vattenkannan till blommorna och en hel del andra skumma saker att ha i badkaret och det gick han på. Nya fina skumtvättlappar hade jag köpt och när jag tvättade honom hade han inte tid med sånt för alla blommor som skulle vattnas i badet. Då sa jag att han kunde tvätta sig själv vilket han roade sig med resten av badet och viktigast var rumpestumpen som han njutbart sa om och om igen, riktigt rullade runt bokstäverna och njöt av det ordet samtidigt som han tvättar ändan med tvättlappen. Magen fick sen en omgång och jag sa till honom att han kunde tvätta snoppeloppen och pungelungen på en gång … haha jag har så kul med den ungen. Just det där omedvetna som barn bjuder på är så skönt … de fattar ju inte att de är så roliga, de bara är vilket är helt underbart och skänker så goda skratt.

Sen kroknade sorken,  jag föreslog att han skulle sova vilket var helt ok för honom, vi tog med en sagobok som jag läste högt ur. Nerbäddad mitt i vår säng somnade han så fint med två fingrar i munnen, det var så mysigt att krypa ner senare med den lilla lena vackra gossen snusandes mellan oss. Han sov som en stock hela natten, pratade lite i sömnen och både maken och jag la våra händer på honom så att han lugnt sov vidare … själv somnade jag inte som vanligt fast jag tog min sömntablett …. vid tvåtiden gick jag upp och tog ännu en tablett och sen sov jag tungt.

Vi sov alla till 9.30 vilket var helt otroligt skönt, maken klädde på sig, marsipangrisen och kopplade Watson, ut skulle de gå … i samma veva kom sonen hem och tog över den goa ungen.

Man blir banne mig knäpp när man får barnbarn, jag bara älskar den ungen och njuter så fruktansvärt av att vara nära honom. Nu är det så kul när han pratar oavbrutet, verkligen försöker förklara saker och undrar över så mycket. Idag åt han middag här och blev kvar några timmar då pappa var på föräldramöte på dagis. Så jag har fått min dagsdos av ren kärlek, så nu överlever jag några dagar till.

Nu ska jag hoppa i säng läser en deckar som är svår att lägga ifrån sig …

 

Skum början och slut

Vi klev in på biblioteket mamma och jag sökandes efter jag vet inte vad? Långsamt går vi in i ett rum där det visar sig att jag har klassfest. Det var märkligt att alla hade samlats där utan att jag hade fått meddelande om det hela. Lite avvaktande gled jag runt i församlingen och såg då att de hade satt upp stora plakat på en vägg där de hade skrivit ner saker de var mest nöjda med i sin skolgång. Jag såg mitt namn på en skylt,  han L L ansåg att jag var en av dem som hade hjälpt honom både att studera och känna att han hörde till. På ett bord såg jag en stor härlig tårta med knallrött marsipanskal med texten ”Tråkigt att jag inte kan närvara” och så U W hans namn. Jag drogs hela tiden till tårtan och insåg att ingen åt av den, då tänkte jag; den tar jag hem om ingen vill ha den.

Långt borta hör jag korta pipanden och inser att det är min väckarklocka som försöker väcka mig. Åhh, så orättvist det var en dröm och jag som var så sugen på tårtan. Jag blir ju väckt varje morgon, måste gå upp och ta min medicin en viss tid.

Igår var vår dotter här, hon var utkastad hemifrån fästmannen hade en killkväll. Hon hade hört sig för tidigare om det var ok att hon tog ett skumbad hemma hos oss, självklart fick hon det hon har bara dusch hemma hos sig. När hon var klar fick jag fyra små flaskor med badskum, så idag har jag badat för första gången på säkert ett år.

Det var ljuvligt att ligga där och bara må bra …

Sen fick jag ett ryck och bakade ett grövre matbröd med russin i och vispade ihop nytt hemgjort bregott.

Så mycket mer lär det inte bli idag, det blir soffan och en film.

Tack o lov är det fredag

 Bästa människan är den som gläder sig när det går bra för andra.
tecknadsol1

Tänk att jag överlevde dagens gastroskopi och det tror jag beror på att ni var så många som tänkte på mig. Fick en läkare och syster som båda var varma, kärleksfulla och icke stressade, det var som balsam för mig. Klart att jag tog den där sprutan med lugnande och ulkade i alla fall och skämdes när syrran frågade om mitt födelsenummer och jag bara sa 54 ulk ulk pinsamt skärpning, avvärjning med handen mot syrran och klämde ur mig att det bara är psykiskt, ulk igen och så kom resten av mitt födelsenummer. Phu, svettigt värre, men jag lugnade mig lite tills jag låg där och det oundvikliga närmade sig, den långa sladden.

Tja, vad har man att välja på? Svälj säger läkaren … verkar omöjligt men ner kom den, undersökningen gick snabbt denna gång. De visste var de skulle titta och tamme sjutton var inte magsåret läkt. Jag fick lägga mig en stund i ett vilorum och syrran hämtade min make som sen transporterade mig hem.

I min postburk, ja ni vet jag har ju den utanför dörren för att Watson inte ska skälla som en galning när posten kommer i själva brevlådan. Men där i postburken låg två kuvert till mig. Kärleksbrev från Vendettanbettan! Jag undrade så vad det var, kändes som sand .. öppnade och fick två härliga förpackningar med skumbad en med apelsin/ grapefrukt och en med coconut/lemon mmmm härligt och jag blir ju glad och rörd och står där i hallen och torkar tårar. Du goa Du rara stort tack och mycket kärlek och värme till dig för din omsorg.

Fredag hela dagen, ja, nu först efter lite mat och sömn tror jag på livet igen. Solen skiner så underbart och jag hoppas att den gör det även på er nere i landet som har sportlov. Nästa vecka är det Stockholms tur och jag tänker att det var länge sedan jag hade barn som var sportlovslediga. Men på torsdag ska jag vara barnvakt några timmar på förmiddagen och det blir veckans höjdpunkt.

Ikväll ska nog min man få laga middag åt oss, jag känner för att bli lite omhändertagen och efter middagen ska jag lägga mig i ett uppfriskande bad med Vb:s present; apelsin/grapefrukt. Sen kan Let´s Dance få börja för kvällen.