Sitter på trappan till vårt lilla hus på landet, borstar nytvättat hår och skänker ofrivilligt allt för mycket hår till mina vänner fåglarna.
Jag spanar efter den vecka som flytt, granarna har fått sin ljusgröna vårspets som en lyftande volang runt om som tecken på växtkraft och välmående.
Björkarna som talar till min själ är i sitt esse och jag suckar djupt av välbehag av att bara se dem. Nya gräsmattan växer så det knakar och våra första egenplanterade vårblommor sjunger på sista versen.
Maken fyller på fågelmaten och bjuder till buffé, bofinken och domherren är inte sena att låta sig väl smaka.

Jag har nu fått ordning på några av vårens nyinflyttade fåglar, svartvita flugsnapparen så klart med fru på baksidan av vårt hus. Nötväckan är närmsta granne, men sen vet jag inte vad det är för sort, de är så snabba in och ut, men jag har några dagar på mig. Domherren, talgoxe, gulsparv, gråsparv, pilfink och rödhake mumsar nu på i buffén till min stora glädje.

Veckan som gick var ett stort flängande mest varje dag, blodprovstagning, utrensning i mammas hus, besök hos mamma, besök hemma av barnbarnet T och avslutade veckan med läkarbesök och inlämning av 25-30 pocketböcker till sjukhusets korridorbokhyllor till glädje för alla.

Min fina njurläkare och jag pratade om den onda, besvärliga kroppen min och jag undrade vad jag ska ta mot smärtan då jag inte får äta inflammationsdämpande medicin vilket inte är bra för min njure.
Hon berättade att det fanns tre olika tabletter som jag kan äta, för ont ska jag inte ha. Nu prövar vi med Alvedon665, har funkar fint sedan igår, fanns en till att testa som jag inte minns och så morfin, måtte nu Alvedon665 räcka och fungera bra.