Ibland fullständigt faller jag

in i en bok och lyckan är ju när man läser en genre man aldrig tidigare ens har nosat på som visar sig vara uppnosigt spännande med magi vilket jag verkligen gillar och inte alls larvigt som jag hade tänkt mig. Tursamt för mig är det en trilogi om totalt 1.962 sidor, snacka om att jag har läst och läst. När jag berättade för min vuxna dotter vad jag läste sa hon ”Va, läser du sånt?” Ja, tänk att jag gör det 🙂 En trilogi av Mats Strandberg Sara Bergmark Elfgren Cirkeln, Eld och Nyckeln

På vägen hem från landet dundrade vi in till dottern, svärsonen och barnbarnet Styv Kuling nu två år. Vår dotter kallades Stormen som liten och barnbarnet har jag döpt till Styv Kuling, inga lugna stunder där inte, så mommo och mopa har fått njuta av friska vindar och spring i benen. Hon är härlig men kräver mycket uppmärksamhet. Hennes ”pappa gilla” så vi fick middag som heter duga, riktigt skönt att bli bjuden på middag.

Jag gjorde stor entré, kom med två väskor i handen och tjoar på svärsonen som sitter i trädgården samtidigt som jag ska kliva över ett kompostgaller som stod där för att Styv Kuling inte ska rymma. Tjena, jag föll in i gallret och lyckades rulla runt så jag visste inte vad som var upp och ner, ont gjorde det också. Min svärson kom springande och hjälpte mig upp, Götapetter nu har  jag blivit gammal.

Nu ska jag äta lite paj till kaffet och lyssna på Nyheterna, Annie Lööf är ingen favorit, det har visst varit Centerns dag i Almedalen, tycker hon påminner om Maud Olofsson samma ettriga terrier, ilsken och gapig. Finns för den delen inget parti som är en favorit nu för tiden, de bara gafflar och ljuger.

Italiens balar med skit värmer oss

Helgen på landet avslutades med stormen som lyckades knäcka en stor gran över tomten, tur att inget kom till skada. Kottar blåste ner på altanen, rena kottkriget, regn och rusk men vi styrde kosan mot hemmet.

Världens finaste räv slank över vägen och en tofsvipa fick jag se för första gången, en sån lycka. Maken gasade på hem till dotterns familj som i lördags kom hem från Kanarieöarna, där fanns en påse till mig med parfym Clean Warm Cotton mmmm luktar gottgott  och en hink med nästan 1 kg Anthon Berg godis så vansinnigt, jag skulle inte ha ett smack, är man dumskalle så är man. Tuggar chokladfyllda kolor så amalgamfyllningarna darrar av rädsla.

Idag har jag inte fått ett dugg gjort och det var skönt, fattar inte att dagarna rinner iväg så snabbt. Men tankarna har rullat ut och in med samma självklarhet som havet rullar in och ut. Ibland fattar jag inte vad EU betyder för oss eller de nya regler de tvingar på oss, hörde något på nyheterna om sopor som skulle transporteras från Italien och brännas här.

Tanken att de fan i mig inte är kloka nu för tiden slog mej då, vad det egentligen betyder stod som i brandskrift när vi kom till landet. Där har vi en allmäning mellan husen som var helt igenväxt. Samfälligheten i området hyrde in skogsmaskiner och gubbar som röjde allt, sen låg det stora högar av träd och buskar kvar som de skulle hämta när tjälen hade satt sig i vinter för att inte köra sönder jorden.

Så jag har väntat på att det skulle hämta och röja, såg framför mig en ny promenadväg lite genväg för mig att trampa runt på, men se det blir inget av med det.

Nu börjar vi om igen, sopor i Italien förpackade i stora stinkande balar som fraktas med båt till Göteborg hamn och sen vidare med långtradare till förbränningsstationer i Sverige där man får ut värme av soporna. Här kommer kruxet, all den ved och sly som markägare i Sverige normalt har sålt till förbränning tas nu inte emot att göra flis av utan nu får de betala för att bli av med den. Vilket betyder att markägarna, föreningar inte har råd, att ta hand om det nedtagna. Kan ni tänka er hur det kommer se ut runt om i markerna när allt bara ska ligga där och långsamt ruttna. Det här är konsekvensen av EU:s direktiv och nu förstår jag vad de där stinkande balarna handlar om, inte är det miljövård i alla fall.

Så vi ska frakta Italiens skit hit och bränna den, men inte ta hand om vårt eget brännbara. Undrar om Italien inte bryr sig ett dugg om sophanteringen eftersom vi ska ta hand om deras skit?

Detta har rullat fram och tillbaka i skallen idag, detta eviga spel maktens kärringar och gubbar riktar mot inte bara oss människor utan jorden vi lever på.

How to use a useless man

Man har inte roligare än man gör sig …

Känner mig blåst, värre än vanligt, ute närmar sig stormväder som Watson och jag har trampat runt i. Tror det blir värre senare under dagen så vi klarade oss skapligt bra.

Jag känner mig lite piggare idag än igår … ska bräsera tjocka revbensspjäll under dagen till middag och så måste jag slänga ihop ett matbröd. Mer kommer det inte att hända idag … ska inte gå ut i parken till Tim. Han var hit igår en sväng, sonen slängde i en tvätt i maskinen under besöket. 

Jag är ännu inte klart med syrummet … i helgen ska vi ut och handla lite saker vi saknar. Jag skulle vilja ha tag i ett stort täckande klisterbart plast till mitt mönsterbord. Är det någon som vet vad sånt heter och var man hittar sånt? Jag har hört att det finns sånt som ser ut som trä, men jag skulle vilja ha helt vitt … eller så köper jag en vit vaxduk och spikar fast. Jag ska fota det hela när jag är klar .. för den delen har jag en del vantar och annat som jag också ska foto, allt  kommer senare.

Igår slängde jag ihop nya saffransskorpor de blir kanongoda och är så lätta att göra.

Nu säger klockan att det är dags att äta lunch, min mage är inte speciellt hungrig har fått lite ätproblem. Ingen värre men är inte hungrig på dagarna ..

Dagens tips slicka inte på en kall stång

Ja, nu gäller det att akta sig när man är ute, inte låta tungan fladdra som den vill. Snö kom med stormen, så just idag ska man inte klaga på föret. Ska jag klaga på något så är det min trötta kropp som inte alls vill gå ut med hunden, men jag vet ju samtidigt att det ”brukar” var ok när jag väl kommer iväg. Behöver gå ner och handla, men just idag vet jag inte om jag orkar både gå ut med Watson och sen ner till ICA.

Måndag morgon, gillar vardagar och måndagen har alltid varit en bra dag för mig. Förr när jag jobbade så var det en härlig dag när alla normala rutiner rullade igång efter helgen. Måndagar för mig idag är vilodagar, jag söker ensamheten och trivs med den efter helgens sällskap. Låter ju inte klokt men jag vilar upp mig efter helgen på måndag.

Igår var jag tvungen att börja med cortitsontabletterna igen och nu håller värsta anfåddheten på och släpper. Jag blev väldigt besviken efter den långa kuren jag har kämpat på med, veckan som gick skulle jag sänka mina astmasprayer till en puff om dagen och det gick ju åt pipsvängen. Igår när jag inte kunde kavla ut min saffransdeg utan att flåsa som om jag sprang marathon eller något liknade och armarna var så mjölksyrade att jag gick på ren ilska för att få degen platt. Då sa mannen som kom ut i köket och hörde hur jag lät att nu är det dags för cortison igen. Ja, sa jag du har så rätt, hämtade 5 piller och så testade jag med peak flow meter en liten smart tub som man blåser till i och kan på så vis se hur mycket man orkar blåsa ut. Inte var det mycket att skryta med, så det var helt rätt med cortison

Nu ska jag ut och pulsa i snön och ser att det snöar kraftigt, var upp i natt pga magkatarr, tog några tabletter för att lugna syran stod en stund och tittade ut mot havet och vågorna som var rätt höga. Tänkte på alla som åkte Finlandsbåtarna inatt, bevare mig väl så gungigt. För den delen alla fartyg i storm…