Viva vardagen

Ska erkänna på en gång att jag inte vägde mig imorse, men gick in på mitt konto på Viktklubben och segade runt där inne igen med dagens ätande. En vegetarisk lunch, bröd på jäsning och tvätt som snurrar runt och senare idag barnvakt till äldst och yngst. Blev lite mer än jag hade tänk mig och gubben ringde och sa att han blivit bjuden på handbollsmatch ikväll. Där rök extrahjälpen vid barnvakteriet.

Idag blir det inget tänkande alls här inne, jag känner mig som en större tompåse än vanligt, så där konstigt hjärntrött som jag blir ibland. När jag duschade insåg jag att benen nu måste börja tillhöra den förbaskade ritualen att bli rakade mest hela tiden. Det retar ihjäl mig att vi kvinnor ska hålla på så här och raka delar av kroppen, vissa har inte ett strå på kroppen. Helt sjukt, som protest låter jag benen under vintern växa till vilken typ av djungel som helst, rakar dem bara om jag ska ha klänning och strumpbyxor.

Städa, tvätta och packa

Städa, tvätta och packa

Jisses vilken tur att maken är vid god vigör för jag försöker hela tiden smita ifrån allt som ska göras inför semestern. Jag har tvättat … halvpackat och får väl sätta fart om jag ska med på resan.

Idag har vi flängt runt i affärer för att köpa; myggstift, myggspray och hatt med myggnät och som om inte det räcker så har jag köpt ett mindre badmintonracket som man stoppar in ett batteri i och får då ett elektriskt racket som jag kan svänga runt mig och elchocka så många myggor jag bara kan. Maken satte i ett batteri för att testa … jag säger som så att han snabbt tog ur batteriet för att vi inte ska sätta på den av misstag och ta i den, så pass stark var stöten. 🙂 (Han såg lite rolig ut)

Sen har vi handlat en massa andra prylar, hela eftermiddagen bara gick upp i rök. Till min stora lycka hittade jag två stora fleecejackor på Jula, nu menar jag stora som i XXL som en trind kärring som jag får plats i. Imorgon ska jag sticka fram fötterna till min fotvårdare Laura så jag blir fin och slipper rysa när det prasslar om fötterna mellan lakanen.

Ja, vad har jag gjort sedan sist? Tänkt mycket på lycka, den svårfångade konsten att vara lycklig. Det var nog Viktoria och Daniel som så tydligt visade vad lycka gör med oss människor. Tror det var länge sedan ett par så till den grad påverkade så otroligt många människor positivt. Vi är så vana vid att påverkas, men oftast är det otrevliga saker som händer i vår omvärld som sätter spår i oss och stannar kvar lite för länge. Alla känslor och tankar om vad andra sk människor gör mot varandra. Det mördas, hackas och skjuts i evighet amen .. jag är så trött på det världen verkar ha blivit.

Här går jag omkring och fläckvis är så lycklig att få leva i den här otroligt vackra världen, samtidigt som allt för många gör allt för att bara förstöra. Visst verkar det som om världen har fått fler idioter nu för tiden än förr? Eller är det bara vår möjlighet att ta del via media som göra att allt ter sig sämre än förr? Nej, visst är det jävligare än förr … inte sparkade man ihjäl folk förr som vardagsmat eller hoppade på deras huvud eller skjöt vilt omkring sig varje vecka? Nej, tänkte väl det … är det bara jag som vill hoppa av och bosätta mig långt bort med en skog bakom mitt lilla lilla hus? Den lilla lilla gumman i det lilla lilla huset… äsch, inte gick det heller för jag är ingen liten gumma.

Nu måste jag lägga mig är sååå trött …

Var är solen?

1301542nt1q254oblJag är vaken men dagen verkar inte ha vaknat ordentligt. Jag var så övertygad om att solen skulle skina som igår, men inte då. Ännu en av de där grå… säger inte mer.

Skönt att det är måndag så att jag kan bara vara, har ett ärende att göra, men sen är det lugnt.

Igår blev det maken som lagade all mat, han satte igång och var så effektiv att jag drog mig för att klämma mig i mellan kastrullerna  Jag sa till honom när han var klar efter flera timmar att han var väldigt duktig, lika duktig som jag brukar vara när jag förr alltid gjorde sånt, utan applåder. Det där sista är en eftersläng åt mig själv, det här att jag alltid berömmer honom när han gör sån som jag har gjort i alla år utan att en käft har sagt att jag har varit duktig.

Minns från mitt första boende med en kille, när jag släpade tvättkorgen tre portar bort till tvättstugan, så var det aldrig någon som sa något. Men när killen släpade samma tvättkorg fick han höra att han var såååå duktig. Äh, dra mig på en kärra, vet ni vilka som är sämst på det där? Jo, kvinnorna, det är vi själva som håller igång den där olikheten med hur duktiga män är när de gör sånt som är kvinnors vardag. Skäms på oss! 

Nu står vår pelargon här framför balkongdörren nedklippt, men full med nya små gröna blad på väg. Tänk att den överlevde vintern i källaren … den ska snart få ny jord och planteras om. Men det lär dröja innan den kan komma ut på balkongen. Det är inte en pelargon utan flera som är planterade i en vacker hink.

Nu ska jag sätta fart på dagen.