Akutbesök hos veterinären

Att ha hund kan verkligen vara något som tar upp ens tid. I morse vaknade jag väldigt tidigt med huvudet proppat av tankar … drack te och åt en macka och lyckades somna om. Nästa gång jag vaknade och skulle sätta mig i soffan ser jag blod både här och där i soffan och på golvet …

Klart jag blev rädd, tittade på Watson och såg att en tass blödde, såg inte alls bra ut. Ringa maken och veterinär, hem kom maken och av bar det till veterinären som sövde ner Watson för att kunna rengöra och ta hand om såret på bästa sätt. Hans tass var så svullen att halva tassen bara var svullnad från en tå och så hade det spruckit upp på grund av trycket. Penicillin sprutor och kortisonspruta och så tabletter som han ska äta i tio dagar. Nu sitter han här vimmelkantig av sövningen och ser för eländig ut, men det går över när resterna från medlet går över.

Veterinären tror att det är samma hårsäck som trasslade i somras, de kan växa inåt och då blir det den här typen av infektion.

Jag känner mig lika snurrig som Watson, det här sättet att kasta sig igång direkt från sängläge passar inte alls min kropp. Ska bara ta det lugnt resten av dagen.

Så var det dags igen för lite nytt här inne …

Tassprobem

Nu ligger han här och ser ut som en trött tjock-korv. Inte är det husse jag talar om snarare Watson, kunde till och med stå mitt namn där.

Vi har varit till veterinären med hans tass, samma som förra gången. Han slickar sig över ”knogen” så att den sväller upp och till slut går skinnet sönder och det bildas en krater, tror veterinären kallade det en raununkel? Kan hon mena samma namn som för blomman? De kan bli så för att en hårsäck är inflammerad eller för att han har fått en sticka i knogen eller ett litet sår. Något irriterar honom, han slickar maniskt och då kan det sluta hos djurdoktorn.

Där rök vår sista semestertusenlapp … tur att man har pengar när hunden blir sjuk. Nu har Watson fått stå i badkaret i knähögt vatten i 10 minuter för att porerna ska mjukas upp i tassen. Sen schamponerades ett medel in och han fick stå ytterligare 5-10 minuter, efter det sköljdes tassen väldigt noga och nu är det strut och luftning som gäller.

Inte nog med det han är överviktig och ska banta så där 4 kilo … så nu fick vi köpa en ny sorts bantningsmat till honom, undrar om även jag kan äta den sorten?

Han som kan vara lite petig med mat åt upp halva dagransonen direkt och det kändes skönt tycker jag.

Resten av dagen ska jag försöka sy klart överdelen jag började med igår, men först får jag nog lägga mig på soffan en stund.

Tvi vale

Så här ser fibromyalgi ut

Idag har jag varit hos njurläkaren vilket var den enkla biten av det hela, att ta sig dit var värre på grund av köer. En timme tog det och då var jag för sen … blev så stressad,  fick sitta och vänta på att få boka in mig i kassan, det är ju hopplöst när de slår ihop många mottagningars kassa och bara har en som sitter och ska sköta allt.

På mottagningen löste det sig bra för patienten efter mig var där för tidigt så vi bytte tid. Allt är bra med njuren, men jag har fått vatten i kroppen och ska ta vattendrivande nu ett tag. Hem kom jag och tog ett tablett före lunchen, sen var det som om någon slog mig i skallen med något hårt. Har sovit i nästan två timmar, vinglat upp och kissat och somnat om flera gånger. Det är inte min dag kan jag säga …

För att prata om något roligare så blev premiärturen med husbilen väldigt trevlig med våra vänner fast vädret var ruggigt och regnigt. Vi fick blommor och jag fick ett litet paket av mannen, han sa att han hade letet efter en ”tjurskalle” men hittade bara ett mjukt gulligt lamm att ha på nyckelknippan och den får symbolisera ”fårskallen” i mig. Ha ha är man envis så är man …

Men så kallt det har blivit, idag fryser jag har både tröja och fårskinnstofflor på mig. Fibron härjar i min kropp och jag gav nyss upp, tog en värktablett. Det händer lite saker runt mig men jag har inte orkat skriva, när man mår skunk då blir en massa saker inte av.

Ikväll ska vi till veterinären med Watson och få svar på proverna vi tog sist, det slog mig idag att man aldrig vet om de har hittat något som inte är bra. Jag menar att det är lite läskigt att göra en sån här hälsokontroll av vår lilla fyrbenta senior.

Just nu skulle jag vilja lägga mig i badkaret i varmt vatten med några droppar av något som doftar lugn och ro men det kan jag glömma vi ska ju som sagt iväg med Watson.

Lite tappad men inte bakom flötet idag

Synd att klaga

Så där, nu är jag tappad på lite blod och klar för denna gång. Morgonen har varit så ljuvlig med en spegelblank vattenyta att njuta av. Det finns en tystnad de där vår och sommarmorgnarna när solen lyser så gott, speglar sig i vattnet där mås och tärna lekfullt svingar sig omkring med fjäderlätta vingar. De där morgnarna när det är så lätt att vakna och leva, känna sig som en del av något väldigt stort.

Ibland har man tur i oturen, jag skulle handla en smörgås på Gateau på vägen hem. Valde en fralla med vete och surdeg där de stoppade in salami, briost och lite nyttigheter i grönsaksväg. När jag drog mitt kort så hände inte ett dugg, lite nervös blev jag för jag hade nästan inga kontanter. Har du kontanter frågade flickan? Nja, sa jag och skakade ut 25 kronor … sablar tänkte jag för mig själv, men då säger hon ”det går bra så”. Så jag fick mackan billigt, jag var ju där igår och då funkade kortet utan problem, så det var något tillfälligt. 

Igår kväll var vi till veterinären med Watson, de har öppnat en ny filial på Gärdet till våra två stora djursjukhus, Bagarmossen och Albano. Det ligger så himla bra till för oss, i alla år har vi haft veterinär på Valhallavägen, det är alltid svårt att få parkeringsplats och man ska över denna fullproppade väg med hjärtat i halsgropen. Det nya stället har gott om parkeringsplats precis utanför, det är nytt och fint. Nu erbjöd de en grundundersökning för seniorhundar, Watson börjar bli till åren så en koll kändes som den satt helt rätt. Jag menar om de testar blod och urin samt undersöks av veterinär så vet man hans status som frisk, vilket gör att avvikelser lätt kan upptäckas.

Det roliga med gårdagens kväll var när maken sprang efter Watson ute med en lite burk att samla hans urin i … ha ha, det var inte lätt kan jag säga och hanhundar kissar inte mycket på en gång utan det skvätts i evighet amen. Några droppar blandat med löv och lite annat bossigt var vad maken fick tag i och tursamt nog så räckte det för att göra provet.

Nu har Watson kommit hem från hundvakten, vi ska lapa sol på balkongen tillsammans. Jag har inga som helst planer för resten av dagen och det är väl kanon så säg?

Här solar Watson på balkongen

Det spinner runt mig

Hela veckan har gått som  i spinn och jag som trodde att jag nu skulle kunna andas ut och tillsammans med maken laga en festmåltid för fira det ska vi idag. Var hos njurläkaren imorse och allt är ju bara bra, så vi pratade om annat och hade en trevlig stund. När vi kom ut så sa sjuksköterskan att jag inte behöver komma varje vecka på läkarbesök och så fick jag fem datum till provtagning och det sista är 11/1 2010. Men hallå, jag är klar med den där 3 månaders tiden, jag är fri igen så länge alla prover ser bra ut. Nu kommer provtagningen att dras ut så att det blir längre och längre tid mellan dem.

Det är verkligen något att fira.

På vägen hem handlade vi på Willys, kom hem packade upp och drack lite kaffe sen gick maken och hämtade Watson som har varit hos hundvakten idag. Det första jag ser är att han haltar gravt på bakbenet, maken tar bort en liten tagg som satt ovanför en klo, men Watson han går inte på benet så nu är maken iväg med honom till veterinären, vi fick sista tiden. Bäst att passa på för imorgon är det helg och då är det ännu dyrare att gå dit. Så alltid ska det vara något man oroar sig för och jag är med Watson precis som jag var med mina ungar, väldigt noga med omsorg på längden och bredden. Antar att han har vrickat foten, men lika skönt att veterinären kollar honom så slipper jag vara så orolig om det inte går över.

På Willy:s så köpte jag många 70% chokladkakor och nougat som jag ska ha till  julgodiset som jag ska göra. När vi kommer till kassan efter ett långt köande så börjar min man larva sig och suckar högt samtidigt som har plockar upp allt det där onyttiga och så säger han att ”du måste sluta att äta så mycket sånt här”, och så fortsätter han med att det inte är bra för mig och jag känner i nacken hur de bakom mig lyssnar och tittar. Där står jag med min kortison svullna mage och skurvar på mig, jäkla gubbskrutt att retas. Han ska nog få igen, att han bara vågar utmana mig … han har åkt på däng många gånger när jag har gett igen, inte med näven så klart utan med listiga uträkningar som han har gått på och fått stå med lång näsa.

Jag minns en gång när vår son var liten knatte, han kunde plötsligt inte gå på ena benet, han hade så ont så det gjorde ont i mig. Vi åkte in till Karolinska barnmottagningen och satt där och väntade med sonen som vi bar in. Vi bar honom vidare in till läkaren när det var vår tur och läkaren sa när vi berättade vad som hade hänt med sonen ” Få se om du kan springa ut i korridoren jättefort”. Vem försvann som en avlöning i dörröppningen och sprang som en olympier hela korridoren ner och tillbaka. Där satt vi och skrattade och såg fåniga ut. Jag har inte varit en pjoskig mamma med mina ungar, men där såg jag nog jäkligt pjoskig ut.

Så det skulle inte förvåna mig om Watson sprintar iväg på alla fyra i undersökningsrummet som det mest självklara i världen.

Veckan har rusat på mig med dels dagliga promenader med Watson vilket har gått bra. Sen har jag haft kaffebesök både onsdag och torsdag ni förstår det är mycket för mig … 😉 Sen har telefonen ringt mer än vanligt och det gillar jag som kan sitta som ett klister i luren. Blodprov har jag tagit och läkaren har jag mött så nog har denna vecka varit mer lik en normal vecka vilket jag inte har haft på väldigt länge. Jo tack, jag mår bra återhämtar mig snabbare mest hela tiden men jag kan bli väldigt utpumpad men det går att hantera på ett mycket lättare vis än tidigare.

Nu planerar vi för en eftermiddag med julklappar till marsipangrisen för han ska åka till Småland i jul och träffa moderns släkt. Det ska bli så kul att alla kommer hit och jag ska bulla upp med fika och annat gott under dagen. Så winernougat, mozartkulor och minttryffel ska vi göra själva, klart ni fattar att jag inte kan börja banta förren efter nyår eller hur?

Nu ska jag göra en stor smarrig sallad som vi ska ha till köttbiten ikväll …

Trevlig helg på er alla!

Krage eller bandage

 Visst är hon fin Watsons mamma Galanta. Börjar i slutet på dagen med att berätta att vi nyss kom hem från veterinären med Watson. Han har som svarta födelsemärken på två tassar och har på sista tiden gnagt på ett så att det har svullnat och ser inte alls bra ut. Vi lät operera bort ett sånt där födelsemärke på honom för en del år sedan för vi ville veta att det var ofarlig, vilket det visade sig vara, men vi skulle hålla ett öga på dem sa veterinären. Jag har haft dåliga vibbar om de där födelsemärkena hela sommaren och kikat på dem med jämna mellanrum, när han började gnaga blev jag orolig.

Så nu har vi varit där och fått en avsvällande gel att sätta på och sen är det bandage runt benet eller krage runt halsen tills han ska opereras om 14 dagar när penicillinkuren har gjort sitt och tagit ner svullnaden. Jag kan inte annat än hålla tummarna att det inte är någon slags cancer, jag hatar cancer och orkar inte med att det ska hända vår hund något nu. Orkar inte med att det händer ett dugg överhuvudtaget i livet som det är nu, jag vill bara vara utan oroande influenser, händelser.  Lite på sne med go ändå.

Mannen har varit hemma idag och följde mig till njurläkaren. Hon gick igenom prover och så här ligger det till nu, jag är plötsligt lite stabilare har lite bättre värden, kan ju ha med att jag kan andas att göra, underlättar i alla fall för mig i mitt liv. Nå, nu ska vi fortsätta att vänta in provsvaret på benmärgsprovet som kan ta upp till en månad. Sen ska hon samla ihop provsvaren som transplantationsläkarna vill ha, skicka dem över till dem och efter det är gjort så sätter de igång och undersöker min donator. Vilket blir mot jul till, skulle tippa att Lucia är det dags för det. Så vad som än händer så händer det inte ett smack med mig förren nästa år, skulle gissa mars, april som det ser ut efter denna dags information. Men ingen vet säkert, jag kan tappa sista njurfunktionen tvärt av en infektion och då blir det dialys akut i vilket fall som helst. Det bästa är ju att det går i en långsam takt nu på slutet så att allt hinns med och blir så bra som det kan bli helt enkelt ett planerat ingrepp.

Vi pratade om att jag är tröttare än vad jag borde vara och det var rätt skönt att hon pratade om min andra sjukdom, jag har fibromyalgi och det är nog den som spökar när jag går ner för räkning så där total för det är så fibro är till sin natur. Men med den här cystnjuren så har väl fibron fått stå bak eller hur jag ska skriva, jag orkar bara inte med att hålla på och dela upp mitt mående i det ena och andra, utan det flyter väl mer ihop till en smet.

När vi kom hem åt vi en räksmörgås och sen var det som att dra ut en propp… jag sov i nästan tre timmar och var helt väck när jag vaknade. Huvudvärk… ont i kroppen apropå fibron tack för den du. Så var min dag .. hur har din varit, jag har inte varit runt och läst hos er ännu.