Bort med skiten …
Klart jag ska vara tvärtemot och bli deppig när ljuset kommer, men även jag njuter av en mild vind mot min kind, solens strålar och näsan upp i det blå, så som vi alla nordbor reflexmässigt tar för oss av strålarna de efterlängtade.
Men det håglösa och ”får inget gjort” kliver in och ockuperar mitt inre och jag undrar så när lusten kommer tillbaka? Visst får jag saker gjorda men det kräver extra tag för att komma till skott. Idag har jag kommit så långt som att ha tagit fram tyg, tänker sy mjukisbrallor till minsta barnbarnet … tänker sa jag, om jag kommer till skott.
Jag har bloggat så där 15-20 år, började tillsammans med ett gäng okända att skriva på en stängd blogg, bara vi kunde läsa, vi som skrev skjortan av oss i vår okändhet. Så uppfriskande det var att våga knäppa upp och berätta hur just mitt liv såg ut och kändes. Sen bar det av några år på olika ställen för att hamna på Aftonbladets blogg med Livsglimtar. Där gick diskussionvågorna höga och folk vällde in och hade upptäckt det här med bloggandet. Så underhållande med så många med olika tankar och inriktningar, massor av nytt lärde jag mig och trivdes som fisken i vattnet. Aldrig har jag varit osams med folk under alla dessa år, vi har tyckt så olika men ändå klarat ut våra gränser. Sen blev det Fb för många år sedan, jag var in tidigt och snokade, men det var så pass tidigt att det inte var något folk att tala om där inne. Men det blev ju fart även där och jag slutade skriva här inne. Men hela tiden har jag längtat att skriva igen, skriva och få respons från andra som skriver mer än vad de har ätit till middag osv. Visst har jag ett gäng som hängt med från bloggandet in på Fb men inte är det samma sak där inne.
Fb har blivit så politiskt orienterat och jag känner att det inte gör mig varken starkare eller gladare att reagera på allt som händer i samhället. Jag har tyckt och tänkt högt i alla år om obekväma saker som trevliga saker och alltid tänkt att jag har klarat mig så bra från idioter och bråk, otrevligheter det ofta talas om i internet tider. Tills jag förra året tog bort en sk vän då hon upplyste mig om att jag inte levde för det gjorde hon, hon skrev allt privat och det var det fulaste jag någonsin har råkat ut för under alla år jag har skrivit. Jag tänker inte gå in på mer av den privata skit hon kastade runt sig, kan bara säga att hon gjorde mig illa och det var väl det som var meningen. Klart hon blev blockad från min sida, tog bort henne även härifrån, men se hon dök upp bland följare med lite annat namn som hon efter ett tag ändrade tillbaka till sitt vanliga igen.
Undrar så vad hon har för intresse av att snoka i vad jag skriver? Jag vill inte ha henne här på något vis, hur gör jag för att ta bort en som bara följer?
Skriv gärna på ett lätt vis för det är så mycket jag inte fattar av det tekniska här inne. Berätta vad ni gör för att bli av med en som vill följa det du skriver.
Livsglimtar 
Jag har ingen aning om hur man blockar folk tyvärr, men ett sådant beteende låter ju inte helt sunt. Hoppas någon annan kan svara bättre så att du kan få slipper personen i fråga.
Trist att du känner dig lite deppig. Hur har du det med hälsan nu, har de kollat så det inte är något fysiskt, underfunktion i sköldkörtel eller annat som spökar som kan göra en lite nedstämd.
I alla fall, ta hand om dig! Stor Kram!
Jag var och lämnade prover för någon månad sedan, då såg allt bra ut, de tar fler prover i april när jag ska kollas igen. Tycker det har varit så här knaggligt sedan njursvikten, det blir nog inte bättre än så här. Hur går det för dig med lungorna? Jaa, hoppas någon kan tipsa mig om hur man tar bort en följare. Kram o nospuss till voffen!
Äsch, vad synd att du inte får må riktigt bra. Tycker ju inte att det ska vara så, men men… För tillfället är lungorna inte helt nöjda, opererade bort sköldkörteln + intilliggande lymfkörtlar förra veckan och detta med att hosta upp slem 8 tim/dag har inte varit superenkelt med ett snitt i halsen. Däremot har det faktiskt gått bättre än förväntat! 🙂
Vovven pussar tillbaka!
Har ingen aning om hur du tar bort oönskad människa härifrån, men detta är ju ingen gratisblogg, så det borde finnas någon att vända sig till som hjälper dig. Usch o fy vad obehagligt med någon som klöser sig fast så där!
Följ kroppens rytm och gör inget den inte vill. Så lever jag nu. Efter tolvkaffet bäddade Bengan ner mig i sängen då jag var SÅ trött, sov gott en timme o vaknade till sen lunch. Du skulle ha en Bengan hemma, men Anders kanske slutar jobba snart? Jag tänker att det är bara nu då jag får behandling som jag är så trött. ”Det blir bättre mot sommaren”, tänker jag. Fan tro’t.
Hoppas du får hjälp med bortrensningen av usch-personen snart!
Kram söstra mi❤️
Tanja och Inger, visst är det märkligt att vissa av oss ska råka ut för så mycket skit rent ut sagt. Usch, kan tänka mig hur helvetiskt jobbigt ditt hostande har varit med opererad hals, måtte nu cancer f*n vara helt borta någon måtta får det väl allt vara.
Inger pinger, klart du blir trött av behandlingen och Bengan är bra på att bädda ner dig, han vet att du laddar som ena Duracellkanin. Båda mina fina vänner, till i sommar är min önskan att ni båda ska vara fria från C- ordet. Själv känner jag mig mest gnällig när jag tänker på er och det ni är mitt i nu. Puss på er båda ❤
Är så pass ny här på wordpress, så kan tyvärr inte ge dig rpd
Det är så mycket nytt här inne sedan jag boade här sist. Hoppas det är bra med dig. Kram
Javisst. Kram
Hej, och tack för dina gilla-markeringar hos mig. Sådant är trevligt … 🙂
Jag har läst på lite hos dig och ser att du har lång erfarenhet av att blogga. Tråkigt då att en person ska göra det otrevligt för dig …
Du får nog fråga supporten om det finns något att göra, för jag tror inte att man kan ”blocka” en följare bara för att personen ”följer”.
Men du borde kunna anmäla, eller kanske ange kommentarer som skräppost …
Hoppas att det löser sig …
Det är så tråkigt, men jag får allt lov att skaka av mig och strunta i henne. Men någon gång ska väl vara första antar jag som har bloggat som du sa i väldigt många år. Kram o trevlig helg!
Man kan tyvärr bara blockera oönskade ”blogg-gäster” från att kommentera, inte från att läsa. Jag har (haft) det riktigt besvärligt, det har gått så långt att jag har blivit näthatad både här och där och tillskriven ord och tankar och åsikter som jag inte alls har. Faktum är att det gick så långt att jag polisanmälde. Det händer troligen ingenting men förhoppningsvis kan inblandade känna att det kanske är liiite pinsamt att bli kallad till polisförhör på arbetstid…
Men jag kan inte hindra nån från att läsa. Jag har gjort så att mina innersta personliga tankar skriver jag bakom lösen. Sen är det en skara fölk som jag litar på som får lösenordet om de själva frågar efter det. Jag byter lösen då och då, just in case. Skaran är för övrigt ganska stor och det är skönt att ha ett gäng med vilket jag kan vara helt öppen om det jag känner och det som är jobbigt.
Inte klokt att du har råkat så illa ut, konstiga människor det finns.
Den som har förföljt mig längst på detta oönskade sätt har gjort det sen 2010. Vi snackar fem år, alltså… Fixering, eller vad?! 😦
Så jäkla sjukt, det är fel i skallen på vissa. Konstaterar att jag har klarat mig så bra efter alla år. Kram
Du vet, man får på käften när man sticker ut hakan. För övrigt tolkar ju folk ens texter lite som de tycker – på gott och ont…
Kram!
Tänk om de ”tysta” kunde fatta vilken tur det är att vi finns, vi som vågar vara obekväma och tänka kanske inte rätt alla gånger, men högt.
Jag har inte PK anpassade åsikter och tankar alla gånger och tänker mig lite för ibland, orkar inte med att vissa bestämmer vad som är rätt och fel som om samhällets alla händelser bara finns i svart och vitt. Själv bor jag i alla gråskalor från vitt till svart …