Kobra

När de bilade i trapphuset vägg i vägg med oss sa jag flera gånger att det låter för jävligt som om de var inne i vårt arbetsrum.
Idag upptäckte maken av en slump att jag hade rätt, de har borrat igenom och in till oss på tre 3 ställen. I min älskade tapet bakom skrivbordet, dyr tapet som vi själva har köpt och satt upp för att förvaltaren var så snål att vi fick göra det mesta själva när vi flyttade in i en sliten lägenhet.
Så kul att se fram emot fler hopplösa hantverkare som ska ränna när det passar dem ut och in, tapetsera, byta golv kan de väl göra på samma gång. Golvet är samma som när de byggde huset på 60-talet. Hahaha här ser de om sina bostäder, knappast.

Jag ser en lååång tid framför mig på landet, samtidigt är jag så lycklig att landet finns. Samtidigt som jag tycker att det inte är klokt att jag aldrig kan få vara ifred i vår lägenhet.

Barnbarnen som har sovit över springer runt och skjuter på varandra samtidigt som en spelar munspel på barns vis. Ser i solens strålar att lägenheten är helt igendammad efter borrandet, ska jag skratta eller gråta? Vi fick nyss lägenheten julstädad av vår städfirma.

Snart går Maken hem med barnbarnen och jag ska packa. Först en tur in till mamma och lämna julklapp, tomten kommer till alla på boendet och då måste ju även hon ha ett paket.

Sen äntligen till landet utan Kobran som verktyget kallas som de har bilat sig in genom vår vägg till arbetsrummet, slippa oljudet, dammet dag efter dag.

Igår spolade jag upp ett bad till ungarna, de har inte badkar hemma hos sig. Jag hade köpt en badbomb med en grön groda som fräste runt i badet och grönfärgade vattnet, den gick hem om jag säger så.