Stryker medhårs

Låt er inte luras av en strykande figur, här stryks inte ett dugg möjligen medhårs i min längtan efter vila. Jag har tvättat några maskiner och hängt på tork orkar inte ett smack mer.

Idag är det en strålande höstdag, solstrålarna kastar sig obarmhärtigt in i vår lägenhet och pekar oavbrutet på skitiga fönster. Jag har tagit fram ett par helt nya vackra gardiner som ska hängas upp efter att fönstret i arbetsrummet är tvättat, det blir av i helgen.

Det gäller att förtydliga sina göranden när man mår som mig, mitt minne är så sjukt kort att jag själv blir tagen av allt jag glömmer i ett nafs. Förtydligandet är de där högarna jag drar fram, bara för att påminna mig om vad jag har tänkt ska bli gjort.

För övrigt har jag haft en sån där fibromagedag när jag under förmiddagen har haft toadörren som min bästa vän. Naturligtvis har även Watson en sån dag så jag har fått ila ut extra med honom, nu är ju inte min mage smittsam men jag undrar ofta om det ”smittar” på något vis för han blir ofta dålig i magen när jag inte mår bra?

I onsdags kom Tanten funderar hit med sin man på besök, det var så mysigt att få träffas. När man bloggar och mailar så tycker man till slut att man känner varandra väldigt bra och skönt är det när man inser att man faktiskt gör det när man väl möts. Nu hoppas jag att vi kan ses igen framöver, hon lär ju åka som en skållad råtta ner till storstan när hon får sitt första barnbarn, jag vet hur det kommer bli.  😉

Jag tänker en massa saker när jag läser tidningar och ser nyheter, men sen när jag sitter här och funderar över vad sjutton det var som jag tänkte skriva om då är det helt tomt i holken. Kanske ska jag vara glad för det så slipper jag bli rabiat var och varannan dag inför allt som jag går igång på.

Nu ska jag sätta mig i soffan och sticka på vanten eller sova en stund …

2 kommentarer på “Stryker medhårs

  1. Jag förstår precis hur det funkar mellan dig och watte.
    Han är känslig för dina känslor. Han blir dålig när du blir dålig.
    Det är sympativsmärtor.

    Kul med besök av en bloggvän.
    Kan liva upp den gråaste mörkaste dag det.

    Sticka du på vanten, sen sov en stund så stickar du igen.
    Helt plötsligt har dagen gått och man känner sig kanske lite piggare.

    Här är det kallt ännu. Ingen centralvärme….
    Men det kommer väl.

    Ha en skön kväll nu, du Watte och guben.
    Kramen från mig.

Lämna en kommentar