Jag går på Kupan och hittar livsglädje i svallande kvinnokroppar

Idag stämde allt och iväg kom jag till Röda Korsets Kupan, i solskenet med vårkänslan och förhoppning om att hitta något.

En av kvinnorna hojtade så fort jag kom in, de satt ett gäng runt ett dukat kaffebord och där skulle jag efter en stunds botaniserande i ”affären” också sitta med kaffekopp och trevligt prat. En av kvinnorna, som jag faktiskt har pratat med för några år sedan i en busskur väntandes på försenad buss, då var hon bra dragen, men oemotståndligt  pratig och trevlig ändå.

Nu satt vi här igen och truten gick på oss båda, fick oss ett redigt gapflabb när vi kom in på svallande kvinnor och allt som hör till kroppens strävan mot jordens mitt. Inte lätt att vara kvinnokropp alla gånger.

Fyra barnböcker för 40 kr och en glad skit var jag som satt i busskuren på väg hem, inser att jag nog måste ta mig dit en gång i veckan. Nu ska jag rota fram hemstickade vantar och skänka nästa gång i pur glädje över att de finns. Det här med att umgås på detta vis, komma när jag vill, gå när jag vill utan att någon förväntar sig ett skvatt av mig, det blir nog finemang för mig.

Nu måste jag äta något och sen ska jag läsa alla mina nya barnböcker, så jag vet vilken som passar 6-åringen nästa gång vi ska läsa.

Hjärtats Kram på er Alla idag ❤

4 thoughts on “Jag går på Kupan och hittar livsglädje i svallande kvinnokroppar

  1. Angeli skriver:

    Åh vad härligt med enkla mänskor! 🙂
    Så nu blir det till att baka ihop nått gott nästa gång det bär iväg, antar jag. 😀

    KRAAAM o ❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s