Ältandet är inte alltid av ondo

Jag vet inte om ni minns att min ”vägg i väggboende granntant” höll på att elda ner vårt hus. Hon som ringde på min dörr och sa ” jag tror att det brinner hos mig”. Jag rusade in i hennes lägenhet och såg köket i ljusan lågor. Jag stängde innedörrar och ytterdörren, ringde brannkåren och fick tvinga in tanten i min lägenhet, hon trodde hon skulle få stå med öppen dörr och ta emot brandmännen när det kom.

Det blev en redig brasa som tursamt nog begränsades till köket tack vare att jag gjorde rätt genom att stänga de två dörrarna i köket och ytterdörren. Sen blev vårt kök sambandscentral för alla under några timmar, brandmän, poliser, ambulanspersonal, förvaltaren, och så tanten.

Själv var jag rätt nyopererad, hade fått min nya njure och skulle få besök av min mamma, som kom mitt i branden, innan brandpersonalen hunnit komma. Det var verkligen en chockartad upplevelse och jag kunde inte sova den natten och vill inte påstå att branden lämnade mer bra upplevelse efter sig än att jag fick mycket beröm för att jag gjorde allt rätt. Men denna brand lämnade stor rädsla för eld, mitt undermedvetna har noga sparat alla känslor och tankar runt att ”det brinner”. Så nu när det brann i mitt kök, så blev jag så rädd, största tänkbara larm drog igång inom mig.

Du kan vara proppad med kunskaper om hur en eld ska hanteras, jag har vetat hur man gör, har skaffat allt som behövdes, jo, vår brandfilt ligger runt kökshörnet i vitrinskåpet, brandsläckaren stod på golver bakom mig i köket och brandvarnaren satt där den skulle och ylade hysteriskt. Så där ja, men hur jag själv denna första och banne mig sista gång hanterade brand, det är inget du kan hantera när det undermedvetna slår larm. Jag försökte släcka med en  handduk, men det var förgjort, jag vrålade på maken som kom och gjorde det jag förmodar att jag själv skulle gjort om jag inte hade mitt bagage med upplevelser i det undermedvetna.

Branden lämnade sot och brandsläckaren lämnade sitt pulver överallt, hos mig lämnade den sveda på högerhanden och svårighet att somna och aktualiserade alla obehagliga känslor kring eld igen hos mig. Jag blev så galet slut både mentalt och fysiskt, hela varandet backade tillbaka i känslan av att vara ett ursketet äpple, ett skal utan innehåll, bara oändlig trötthet.

Ringde igår till Angeli, som lyssnade och lyssnade när jag pratade mig fram till en lättnad i kroppen/själen. Så nu är jag mest ursketet trött, men mer i balans rent psykiskt. Tack gode Gnu, att det finns vänner som står ut med en när man ältar sig genom sina kriser.

Idag ska jag sätta mig på altanen, njuta av tystnaden, suset från träden, fåglarnas drillande, sticka några varv och sen lyssna på sommarprogrammet.

Fridens

Det brinner!

Känner mig så uslig att det inte är klokt, jag skrev tidigare som svar att jag höll på med en middag med matjesill och annat, det där annat var ju smör som skulle brynas.

Nog blev det brynt alltid …

Jag går ut på altanen för att höra med grillmästarna som skulle fixa hamburgare till barnen och deras mamma som inte äter matjesill. Jo, vi kunde äta, allt var klart. Jag går in i huset och hittar smörkastrullen i ett eldhav. Gardinen brann … jag slog med en handduk och vrålade på maken som genast kom rusande och slet åt sig pulversläckare och brandvarnaren ylade.

Tja, klart jag blev rädd, kastrullen hade jag dragit av från nästa hela plattan, men plattan stod på. Min tanke var ju att bara höra om vi skulle äta och gå in som jag gjorde direkt och hälla smöret över matjesillen.

Så nu har vi ett sotigt tak och runt fönstret ser det ut och pulvret från släckaren fanns i halva rummet. Vi har dammsugit, skurat och torkat och diskat och torkat, torkat. Tänk så snabbt det går när olyckan är framme. Om jag hade stannat kvar på altanen så vet jag inte om vi har haft kåken kvar. Så nu vet vi vad vi får göra under semestern, skura mer och måla om.

Jäkla avslutning på midsommar …

Inte åt jag någon middag, matlusten bara puts väck!

Känner mig avslagen, barnbarnen snurrar runt, tre mot fyra använder mig som kudde, han sover mot min sida här i soffan. Fotbollen, Tyskland-Sverige går på burken och jag sitter här, men känner mig lite avstängd.

Huset finns kvar, inga större skador mest rengöring och ommålning.

 

Aspjävlar

Gomorron …

Här har vi löjliga familjen, igår lyckades vi åka iväg från ön två gånger för att vända om och åka hem. Först slås jag av den absolut svåraste tanken att min padda ligger kvar hemma. Maken stannar bilen och rotar i väskorna, vi är ju på väg mot mamma och sen till landet. Ingen padda, raka vägen hem och hämta den, på väg igen börjar maken riva i byxfickorna … ”vad letar du efter”? Min mobil, ”men tog du med den upp till lägenheten när du hämtade min padda”?

”Ring min mobil”, sa han under tiden han vände och körde hemåt igen, det var lättare sagt än gjort. Jag är inte sams med min mobil, den bläddrar upp massa order om koder och fan o hans moder som den vill ha, jag svär och blippar, den har uppgraderat till något nytt som jag inte förstår. Till slut lyckas jag ringa och då ringer det i makens byxor? Men är du dum eller? Maken, ”den brukar inte ligga i den fickan”.

Väl på landet visade det sig att två stora aspar har blåst ner, heter numera aspjävlar som kräver motorsågande snarast. Vi är glada att de inte föll på varken våra hus eller grannens, de ligger hängande på andra träd i en slänt där tomten tar slut. Så maken och sonens familj åker iväg några timmar och firar midsommar med resten av byn, det ska tas lotter, satsas på chokladhjulet och kanske dansa en sväng. Sen bjuder jag på tårta med jordgubbar till kaffet och saften när de kommer hem.

Känns inte kul att de ska börja föra oljud under dagen med sågen, men de måste ta hand om träden, de där asparna ruttnar inifrån, ser normala ut och så bara faller de. Vi ska ta hit en arborist som får ta ner fler aspar och andra bautastora träd som vi inte själva kan ta ner. Vi har redan haft gubbar här som tagit ner många stora träd, i början var ju tomten helt igenväxt.

Under natten har det vräkt ner och så det har blåst, just nu är det uppehåll, men det blåser för mycket, gäller att klä på sig, det är bara 9 grader ute. Äntligen regn, men nog är det märkligt att det ska pricka vår midsommardag, av alla soliga, sjukt varma dagar kommer regnet på midsommar.

Ha de nu fint!

Fridens!

Midsommar

Efter ett rejäl skyfall blir det märkligt tyst, så när som på småfåglarna som drillar underhållande. Igår var jag med om en konstig sak, jag stod och tittade ut från sovrumsfönstret när en mås kommer flygande rakt mot vårt fönster och gick in för landning på taket ovanför mig. Det var så fint att se vingarna, benen och vad säger man fötterna, så nära. Vädringsfönstret var öppet så jag började prata med måsen, fast jag inte såg den (snart kör de nog in mig på hispan). 🙂

Tänkte om jag kunde få se den göra om samma sak en gång till, så skulle jag titta mer ordenligt. Jaja, jag är ju knäpp som står där och pratar med den osynliga måsen genom glipan på vädringsfönstret. Tro mig han flög ut till höger några meter, vände sig om, pratade med mig och flög in mot mig från vänster sida och upp igen på taket. Jag blev ju knasigare än vanligt av lyckan, så jag fortsatte prata genom glipan och tro mig, han upprepade samma tur igen och var så medveten om mig.

Det är nog något fel på mig hahaha!

Han kanske inte fick sitta ifred på taket, en polare som puttade ut honom som han snackade med. Vad vet jag, ser ju inte taket.

Ha de fint nu hela helgen. Krama någon och säg till någon att de betyder mycket för er. Ring det där samtalet, gör någon glad. Kram

Fridens

Energilös

Idag har jag en håglös dag, jag borde både det ena och andra men får inget gjort. Ute är det grått, jag förstår inte varför regnet inte kommer?

Det är imorgon jag ska så mycket, baka tårta och dona med en massa som ska med till landet och som vanligt ser det ut att bli en kall och blöt midsommar. Lite lunch har jag fått i mig, öppnade en ny förpackning ost som heter Boxholm. Ibland är det som förgjort att skicka maken att handla, jag skriver väldigt tydliga listor med både namn och pris på varorna han ska handla. Så efter ost Boxholm, kryddost så borde han ju inte komma hem med en vanlig Boxholm som jag kan klara mig utan. Varför fattar aldrig män sånt, om någon jag handlar åt specifikt vill ha en kryddost, inte fan köper jag då en vanlig. Om kryddosten är slut, köper jag en annan kryddost eller ingen alls. Jag har så svårt att inte bli sur vid dessa tillfällen, ”handla själv då” tänker en del. Men det var väl sjutton att inte ens karl ska kunna handla det som står på en lista.

Jag stickar disktrasa efter disktrasa, är så lagom att hålla i och kräver ingen tankekraft.

Såg reklam för tandkräm, tjejen hade spottat ut tandkräm och lite blod i handfatet, om man använder deras tandkräm kommer man inte få blödande tandkött. Då går det bra att visa att blod är rött, men att sälja bindor med rött går inte, deras uppsugningsförmåga visas alltid i blått.

Går från tårtbak, blöt midsommar till ost, över till disktrasor och in i blod. Näää, lyfter aldrig, skallen tom, tror jag skärper till mig, släpar in en stol i badrummet och sätter igång att sortera vitrinskåpet i badrummet.

Fridens

En lett, en svensk och en Zimbawie, garanterat ingen Bellman

Igår hämtade vi äldsta barnbarnet på väg hem från landet, fritids stänger en dag för planering, så han fick sova över och idag verkar det mesta hända. Jag har städning idag och min städerska sedan några år har med sig en kvinna från ett afrikanskt land som hon ska lära upp.

När de väl kommit stack T och jag iväg till frisören, inte sommarsnaggen, men nästan. När det var klart gick vi till fiket och åt smörgås, han önskade sig en sån där värmd med skinka och ost, klart farmor köpte det plus nypressad juice för en förmögenhet, så dagens intag av C-vitamin är nu klar. Han ser fram emot favoritmiddagen, fiskbullar i hummersås med kokt potatis och riven morot.

När vi kom hem satt städerskorna och fikade i vardagsrummet, precis så som jag vill ha det. Jag brukar alltid bjuda på kaffe, de behöver lite rast och äta medtagen smörgås, de städar i fyra timmar. Kan ni tänka er att min städerska gav mig ett paket kaffe till mig idag, för ”jag är så snäll och alltid bjuder på kaffe” sa hon. Hon är en pärla, städar så fint och så pratar vi så mycket om allt mellan himmel och jord. Idag blev det spännande att höra den nya ”städerskan” från Zimbabwe, finns inga intressantare samtal. En svensk, en lett och så Zimbabwe. Märkligt det är ibland hur man bara gillar en ny person, vi kramades när de gick och vi tackade för stunden vi fått tillsammans. Båda två skulle jag kunna umgås med som vänner, så fina kvinnor.

Nu har maken kommit hem lite tidigare, han springer gatlopp här hemma med allt som står i klädkammaren. Allt ska ut, blir nytt golv där inne nästa vecka på tisdag och så ska arbetsrum och sovrum tömmas, nya golv även där.

Nu ska jag baka ut ett bröd som har jäst klart och så ska jag riva morötter till middagen.

Fridens

 

Små grodorna

Text till bild. Nu har Emmaljunga kommit med en ny vagn ”Afghan XL” till de lite större barnen!

En så skön dag med lagom värme och lite fart i vindarna, måendet fick stickorna att gå, öronen lyssnandes på P1 och blicken ut i det gröna. Ibland suckar jag lite extra när jag känner mig så där tillfreds med livet. Maken gick som vanligt bärsärk med motorsågen, några mindre träd störde signalen till tv1 och 2 trodde han, sånt går ju absolut inte att leva med. Senare klättrade han högt upp till antennen och gav den en rundsmörjning och det var det som gjorde att kanalerna plötsligt spottade igång igen. Men röjningen blev en hit, det blev verkligen fint, öppnade upp på rätt ställe.

Men hjärnan vill inte tänka så mycket just nu, så jag sätter mig här och tänker, näää, inte blir det så många rader …

En golvläggare ringde i veckan, han kommer efter midsommar och lägger in nya golv i sovrummen och i klädkammaren. Himla bra blir det, så inte allt händer på en gång i höst när jag förväntade mig att det skulle ske, tapetsering, målning av väggar/tak och garderobsdörrar. Vore ju bra om killen som ska lägga vardagsrumsgolvet dyker upp efter semestern.

Nu snurrar midsommarmaten i skallen, vi tillsammans med sonens familj, jag längtar efter mina små skunkar. Då kommer Leo stå på tå på altanen och kolla in genom fönstret om farmor är vaken, då blir han så glad, vinkar och kommer knatande, öppnar dörren och säger ”Hej farmor”! Sen ska det pratas och lyssnas, han är för go den ungen.

De brukar åka iväg på dagen och firar lite midsommar med lotteri, dans, och sång från spelmän i hembygdsföreningen regi. Tycker gott att sonen med fru kan hoppa runt i små grodorna med sina ungar, traditioner ni vet.

Fridens!

 

Regn, knappast

Nu ligger jag här i soffan och lyssnar på fåglarna som sjunger, det drar lagom svalt från det öppna fönstret, båtarna kör förbi och människor ropar till varandra i båtarna, ljudet drar som en avlöning över vattnet och in till mig. Grått dis över himlen borde bli en urladdning och regn, inte sjutton hjälper det hur mycket regndans jag än ställer upp med.

Jag har varit hos min fotvårdare idag och det var verkligen behövligt och skönt att få det gjort. Gick en sväng in på Ica och köpte svenska jordgubbar, tänker äta upp dem helt själv. Maken ska på galej med jobbet, så han kommer hem sent.

Igår var vi bjudna till mammas boende på sommarbuffé och underhållning, vädret var perfekt för att sitta ute och trivas. Vår son med familj kom, vilket gjorde mamma glad. Men nog märks det att stroken har trasslat till det i huvudet på henne. Efter mat och kaffe började underhållningen, vi satt ihop tills sonen var tvungen att åka hem med ungarna. Maken och jag blev kvar där i solens sista strålar, fast vi satt i skuggan, går inte med mig annars. Då behövde mamma gå på toa, så en i personalen rullade in henne i huset sittandes i sin rullstol.

Vi satt kvar och njöt av musik och sång, jaha, där satt vi och satt … och till slut gick vi in, undrade vart mamma tog vägen? Då satt hon med ett nytt sällskap där inne och jag tänkte för mig själv, ”lustig du är, vi åker hit för din skull, då sätter du dig inne i matsalen med andra boende och deras anhöriga”. Det har ju hänt förr, vi har kommit och hon har inte haft tid med oss, spelar spel med ungdomarna som jobbar extra, eller så har hon svårt att inte vara nyfiken på de andra boende, vad de nu pratar om eller har för sig. Så skulle hon aldrig ha betett sig förr, förr som före stroken.

Nu ska jag njuta av en kväll för mig själv, jag ska glo på burken, dricka kaffe och sticka. Jo, blodprovet visade att jag var tvungen att ta den där halva kapseln med medicin som jag så hoppades slippa ta. Så idag tog jag första kapseln igen och efter några timmar kände jag mig konstig, tog trycket som var lågt med rubbningar i hjärtrytmen. Blir knäpp om jag nu ska känna mig sjuk igen, om min kropp inte mår bra av för mycket av just den medicinen. Kan också berätta att jag är nere på normala 5 mg kortison igen, kuren avslutat

Blodprov

Inte har det kommit mycket regn, men det grå hänger i luften, satt på vänt. Jag drömmer så klart om en dag och natt av evigt regn, både det stilla och det galna som studsar på marken. Men om det blir något mer undrar jag, tystnaden ute är så där ”konstig”, plötsligt skränar en mås i sin flykt förbi mitt fönster. Ahhh, måsarna, havsdoften och ljuden från båtar och hamn förknippas så med ljuvaste sommar.

Jag har varit iväg och tagit blodprov, väntar svar imorgon. Jag hoppas så att medicin koncentrationen i blodet ligger bra? Kan ni tänka att hon som kastade mitt urinprov, när sonen skulle vara snäll och hjälpa mig att lämna in provet för något år sedan, eftersom jag var risig av uvi och som njurtransplanterad snabbt behövde få veta vilken bakterie jag behövde penicillin mot.

Hon jobbar ännu kvar och jag verkar alltid få henne, hon sticker bra och jag är precis som vanlig mot henne, vi pratar och skrattar. Jag är övertygad om att hon vet exakt vem jag är, varje gång kikar jag på henne med en inre nyfikenhet, undrar hur hon är som person där inne, moral, etik, känsla för andra, lojalitet mot arbetsgivaren, omsorg om sjuka?

Fridens!

Värmen, suck …

Här bankar maken skiten ur bitar med fläskfilé, sen ska det rullas in grönmögelost, som rullader tänkte jag mig. In i ugnen med matlagningsgrädde och lite av förra hösten trattisar, kokt potatis och blomkål … gelé kan nog passa till.

Idag blev det för varmt igen, jag satt och häckade i skuggan, glodde på Herr Kråkas unge som satt i skuggan i en asp och tränade på kråksång, jag var måttligt imponerad. Herr Kråka kom farande med en redig brödbit som han finurligt doppade, blötte upp i min fågelvattnarskål. Inte var det vårt bröd, bara kanten kvar och innanmätet utätet, grannen har nog sina ungar med sig denna gång.

Stor lycka igår när sädesärlans fyra ungar plötsligt satt utanför mitt öppna fönster på altanen, kvittrade så gulligt och jag njöt av att se de små bollarn.

Om det inte var för blodprovstagning på måndag skulle jag aldrig åka ”till stan”. Tre veckor kvar till makens semester, längtar dit till lugnet och bara vara tillsammans. Ungarna kommer farande med sina ungar, det blir grilla och bada av, sen en tur till en älgpark, det ser jag verkligen fram emot. Såg en filmsnutt från älghängnet igår där ägaren filmade en älgmamma med sina två barn. Han berättade att honorna har en vit bläs på bakbenet, så det var lätt att se direkt vilket kön, sån gillar jag att höra, vetgirig som jag är.

Nu ska jag sticka vidare, disktrasor på gång.

Fridens

Händer det något?

Här händer det …. inte mycket, inte något alls.

Inatt tog jag ett plastmugg och hällde upp yoghurt, drack det mesta, läste vidare och blev riktigt trött. La mina läsglasögon på hyllan och somnade som en stock. Något förvånad blev jag när jag imorse såg att jag hade lyckats ställa mina läsglasögon i plastmuggen, redigt doppade i yoghurt. Suck över mitt nya jag som ständigt fumlar och har mig.

Skrattade gott för någon vecka sedan, jag har en lång tunn klänning som bara är för hemmabruk, den är 100 år och inte vacker, men sval  och skön i värmen. Jo, en dag fastnade jag i den korta klänningsärmen i ett handtag och plötsligt var klänningen mer än vetilerad efter sidsömmen. Men äsch, vem orkade bry sig +30 ute så jag behöll den på. Maken skrattade åt mitt luftiga plagg när han kom hem från jobbet. Liggandes i soffan senare på kvällen fick jag mig ett stort flabb när ena, ursäkta språket, patten hängde fritt utanför klänningen.

Jag har delat ut bröd till kråkorna, bytt vatten i stora skålen med stenen i som de kan landa på, när de vill dricka vatten. Här är så tyst, vart tog alla fåglar vägen, bara svartvit flugsnappare som drillar.

Konstigt med de här dagarna när jag känner mig rastlös, jag är det så sällan att jag oftast verkligen känner när det slår till.

Undrar varför man ska ha en låtande sekundvisare på väggklockor? Att tiden går fattar jag väl utan tickande påminnelser. Näää, nu tar jag med mig deckaren och sätter mig på altanen och läser. Ute är det varmare idag +24, men rätt mycket moln på himlen, tänkte en stund att det kanske blir regn, men det blir det nog inte.

Fridens från inkentinkenlandet …

Mord mitt på dagen, lugnt och fint i vårt land

Med lätthet gick jag ut från tandläkaren, ett litet hål lagades på en gång och jag var klar för detta år. På vägen hem firade jag det hela med att köpa en räksmörgås till min hemgjorda latte med uppvispad mjölk. När min buss körde förbi en viss busshållplats visste jag inte att en man 1 timme och 45 minuter senare skulle bli skjuten i området och hämtad med helikopter till sjukhuset, där han senare dog. Förövarna skulle också elda upp sin bil och försöka ta sig över bron, mycket drama som slutade med polis på bron som kollade varje bil på väg mot stan. De tog idioterna på gångbron, svarta av sotet från den uppeldade bilen, intelligensreserven jobbade hårt, lyckades inte riktigt. Men inte var det nog, ännu en man sköts till döds i Barkaby. Senare tittade jag på tv4 nyheterna där de inte tyckte att två mord var något att informera om. Allt är ju frid och fröjd i vårt avlånga land, berättar vi inget, så finns det inget, medias roll i det sluttande taket Sverige.

Själv firar jag Nationaldag med maken på landet, fira och fira, vet inte om han håller med om det som har gått böjd över vår tomt i sitt anletes svett, slitande upp ormbunkar med rötter och allt.

Sen en tur till Roslagsmetropolen Elmsta vilket mest får mig att tänka på de där läbbiga filmerna Elm Street, där ligger en Icaaffär som har det mesta, inget läbbigt över den inte. Vi ska äta rökt regnbågslax i mjukt tunnbröd med créme fraiche med citron/rivet skal och juice, vår egen gräslök och kryddor. Färsk nykokt potatis ska vi krossa i tunnbrödet och så klicka ut resten och rulla.

Jag är ännu inte bra i luftrören, det värsta pipandet och knäppandet har gått över, men det kommer ta tid. Tidigare idag flög en helikopter så lågt att jag nästan hukade i soffan, tänkte vad i hela fridens namn håller de på med? Vi drog iväg till Elmsta och såg helikoptern parkerad en liten bit från vår utfart, en granne som blivit sjuk. Tänk så fint att hjälpen kan komma flygande när det är akut och lite längre till sjukhuset.

 

Gapa, var god skölj

Mycket svalt idag, skönt som omväxling. Jag väntar in tiden, ska till tandläkaren och känner mig inte upplagd för något alls. Men lika bra att få det gjort, men lite tur är allt som det ska i käften. Ännu ingen större framgång med luftrören, men jag fortsätter med kortisontabletterna några dagar till. Det blir svårläkta infektioner när immunförsvaret är sänkt, bara att vänta in när veckorna går.

Ikväll åker jag till landet, där stannar jag till på söndag, det ska bli så tyst och skönt, med lite tur får jag kanske se blåmesarnas ungar busa omkring.

Vaknar, känner att jag är svettblöt i nacken och håret, inte pga värmen, förmodar att kortisondosen gör saker med kroppen. Jag är bättre i luftrören, hostar inte så vansinnigt hårt och rasslande, men så det sitter i luftrören. Det piper, knäpper, knäppandet är nog bland det obehagligaste jag vet, öppna munnen och det knäpper så högt att maken hör. Något händer med lungblåserna, vad kan det annars vara, tror de heter alveoler, lungblåsorna menar jag. Nu blir det en långdragen jäkla kamp att i värmen få tillbaka lungorna, syret, kroppskrället.

Nu har jag suttit en stund på balkongen och njutit av tornsvalornas svingande i skyn,  om jag inte minns fel så flyger det oavbrutet hela sitt liv. Idag är det svalare, tvärdraget blev så pass kyligt att jag fick dra igen ett fönster.

 

 

Andas.nu

Så där ja, nu har förkylningen landat där den brukar landa i astmatiker, i lungorna. Redan i torsdags kväll började jag ta kortisontabletter och tur var väl det, pumpade på med kortisonspray både i näsan och ner i lungorna. Imorse under småtimmarna vaknade jag med svårighet att andas, upp och spraya den sort som tas mer akut.

Sen låg jag länge och blev räddare och räddare att jag inte skulle klara det själv. Men till slut somnade jag om, dagen bjuder 28 grader och jag sitter inne, orkar inte när flåset inte är att räkna med. Inatt regnade det i några skurar av lycka, naturen skiner igen efter regnduschen, men någon större mängd kom det inte. Vattningsförbud stod det på en skylt på väg in i stugområdet. Vår gräsmatta är gul och snustorr på en del ställen, snart svalare väder och förhoppningsvis får solgalningarna ta fram paraply i många dagar tills jorden har fått det den suktar efter.

Här har sommarvattnet redan börjat sina och tur för oss att vi har egen brunn, blir synd om de som inget eget vatten har. Ni vet hur det var förr i den del av samhället där vi kollektivt delade på tex vatten under sommaren, de flesta höll ihop och respekterade när det gällde att inte vattna. Redan då tjuvvattnade egiosterna sina gräsmattor i nattens mörker. Nu vattnar de och fyller sina pooler, egoismen sprider sig, hur kan man låta bli att beställa vatten från vattenbil och betala själv?

På tal om vatten så är bilden från vår vattentapp hemma, när jag satt hos frissan igår så ropade en av de andra frissorna att vattnet var tillbaka. Himmel och pannkaka, jag stod i duschen så fort jag kom hem. Tänker en massa om kvinnor och barn över hela världen som går flera mil fram och tillbaka med vattenhinkar på huvudet, vatten som många gånger inte ens är rent. Aldrig ser man män bära vatten som kvinnorna gör … i vissa länder gör kvinnor allt och i väst gör kvinnor ännu mer än männen. Starkaste könet, kan aldrig tänka att det är männen som världen ser ut. Man ska inte generalisera jag vet, finns män som verkligen gör det kvinnor gör till vardags, men jämlikheten är inte speciellt utbredd inte ens i vårt land och inte blir det bättre när den späs ut av invandrat föråldrade strukturer där kvinnan ska hållas kort och göra allt.

Maken har handlat bräder och vagnssider, så nu blir den sista delen av altanen omgjord till en ny trappa, den gamla har gjort sitt. Själv håller jag koll på Stockholms marathon via tv4, en lagom insats från mig idag. Tvärdrag i stugan och golvfläkten som sveper fram och tillbaka, överlever nog en dag till.

Fridens