Glädjen att få dela med sig

Nu hemma i stan i den större soffan, hör ljud från livet från höger sida av lägenhetens öppna fönster, bussar och annat brummande. På vänster sida på baksidan sitter ett gäng och skrattar, pratar efter en trevlig middag med grillad mat. Måsarna mina skränar och jag njuter av deras skratt och båtars motorer.

Efter gårdagens städande kom sonen med familj och en kompis ut till landet. Efter middagen spelade de ett nytt Monopol, men inte den vanliga, detta Monopol var gjort för dem som älskar att fuska, så min svärdotter måste ha varit i sin fuskhimmel. Vi har skrattat så mycket åt hennes lust att fuska, när vi har spelat.

Så idag packade vi ihop och fick sällskap av sonens kompis, han blev hemkörd av oss. En fin kille som håller på och utbildar sig till polis, jobbar extra på häktet, sedan flera år. Är nu sjukskriven efter att en mördare hoppade på honom och misshandlade honom. Så jäkla ruskigt, jag tänker ofta på honom och hoppas att han ska klara sig när han börjar jobba som polisaspirant, tror de kallas så innan de är färdigutbildade.

Sen in till mamma med frukt och massor av tidningar, sorterade ut både nya och gamla, det gillar alla boenden på hemmet. Mycket prat och skratt, lilla mamma min, hon hade bara ny personal omkring sig, inte en ”svensk.” Men de flesta brukar vara hur bra som helst, en del bättre än svenskar. Kärleksfulla, speciellt de som har varit tillräckligt länge här, pratar språket och vet hur vi lever i vårt land, förstår våra helger och mentaliteten vi har. Jag fixade lite, bytte tandborsten till eltandborsten, kollade att hon hade alla hygienartiklar, så jag vet om jag ska köpa något nytt.

Sen på vägen hem säger jag, vi kan väl köpa matbröd och två kardemummabullar på bageriet, vi hinner innan de stänger. Maken kör dit och jag går in, där står en man och en kvinna före mig i kön. Mannen tjafsar om två cappuccino han precis har beställt, på menytavlan står priset för en liten och en stor. Man får alltid mellanstorleken av mugg till cappuccini, den kallas stor, men han vill ha den stora muggen som latte serveras i. Han tjafsar, är otrevlig och jag känner hur jag snart inte är tyst längre. Säger åt honom att han säkert vet att det bara är latte, man får i stora muggarna. Han gnäller vidare och expediten säger att hon inte bestämmer över sånt. Jag höjer rösten igen och frågar vad han håller på med? (Han trodde han skulle få en dubbel cappuccino utan att betala för två.) Så du håller inte med mig frågar han? Då blev den andra kvinnan urförbannad och sa ifrån. Så ingen av er håller med mig frågar han, då får de vara säger han och går. Vilken idiot säger vi och jag försöker stärka upp expediten med, att hon inte ska bry sig, han var ju faktiskt dum i skallen.

Kvinnan före mig hade beställt bröd och bullar, expediten plockar ihop och lägger till några extra bullar. När det är min tur pratar vi för fullt och hon berättar lite om otrevliga människor hon mött i jobbet. Sen berättar hon att de brukar ge bröd till typ polisen när dagen är slut, resten kastas bara, samtidigt som hon packar ner det matbröd jag vill ha, ta ett till säger hon och skär upp även den och så mina två bullar och sen fortsätter hon packa alla sorters bullar och längder i två pappkassar. Jag betalar för ett bröd och två bullar. Ha det så bra sa hon, och jag skrattade och kramade om henne.

Så ikväll har jag varit ner till två grannar med längder, har delat upp och ska imorgon en snabbis in till mitt förra jobb, med äldre ensamma som kommer dit till frukost, äter sen lunch, fikar på eftermiddagen och körs sen hem. Där ska jag lämna fyra längder och många bullar, med tur jobbar Maggan, så jag kan få en kram och skratta lite, en glad ypperlig kvinna på rätt plats. Då har jag glatt så många jag kan med gott kaffebröd.

Ni kan ju tänka er makens min när jag kommer till bilen med två kassar, jag var ju borta länge, så han undrade ju vad jag höll på med.

Det var väl en härlig överraskning, inte klokt sån glädje att få dela med sig till så många som möjligt.

MorsMors för idag! ❤