Nedtrappning

Inför denna vecka på landet led jag av oro, tänk om jag deppar ihop helt här i tystnaden och ingkentingken händer av störande art. Det är jag, några kråkor, skator som jag småpratar med när de sitter i träden och gör sånt fåglar gör.

Jag har skrivit om det en gång tidigare när jag verkligen försökte sluta med mina antidepressiva tabletter. Biverkningar vill jag prata om …

Det gick åt helskotta eftersom jag inte förstod hur starka biverkningarna blev om jag trappade ur för snabbt, det står liksom inte så tydligt om hur lätt kroppen, ”hjärnan” fastnar i ett beroende av dessa tabletter. Här pratar vi häftig yrsel och blixtar genom skallen som är vidriga i intensitet i början. Riktigt sjuk känner man sig och då trappade jag denna gång ner i månader, tills tabletten bara var en flisa och kan ju berätta att min läkare ansåg att min dagliga 10 mg dos inte var något som fungerade att ta, det var för liten dos. Tänk likväl att det var så svårt att sluta fast jag gjorde allt rätt.

Fast jag slutade i maj har jag ännu kvar dessa obehagliga blixtar i skallen, vissa dagar ofta, andra dagar knappt ett dugg. Men sen kom skoven av depression, tungt och oväntat för jag är inte deppig. Låter konstigt, men efter rotande runt i internetvärlden hittade både jag och en vän andra som har beskrivit samma turer. Det gäller att stå ut, jag räknar med ett år, vore väl fan om det inte var borta på den tiden? Hjärnan måste nu tänka om igen, tänka själv, den letar efter kemikalien den har fått varje dag och det tar tid för vindlingarnas många processer att hitta hem igen.

Väl här börjar min padda fåna sig och det har gjort att jag inte har skrivit ett dugg. Mitt tangentbord lägger sig över mitt skrivfält, jag ser inte vad jag skriver och får hela tiden ta bort tangentbordet för att se vad jag har skrivit och rätta mig själv, det går långsamt. Jag har testat olika metoder som brukar hjälpa till att ordna upp trassel,  men inte ett dugg hjälper. Så nu vet ni hur det ligger till.

 

7 thoughts on “Nedtrappning

  1. beskrivarblogg skriver:

    Vännen – jag åt antidepressiv medicin en kort period – slutade tvärt eftersom jag upplevde att jag blev helt nollställd, otrevligt avstängd – och förmodligen gick det bra att sluta eftersom jag bara åt den i två månader… Önskar dig ork att ta dig igenom det jobbiga, det tar tid för hjärnan att ställa om sig från behovet av kemikalierna. Kramar tll dig

  2. Suttecity skriver:

    Upp- och nedtrappning är ett måste. Har samma med min EP-medicin men nu har jag landat på angiven dos. Dock känns det fel, magkänslan brukar stämma. Var rädd att min intuition skulle få sig en knäpp av medicinen, då den även används för de som lider av bipolära problem. Men känningarna finns kvar, tack och lco, men man ligger helt i händerna på läkarna. Fick ju god dag yxskaftsvar när jag frågade läkaren jag var hos första gången och undrade HUR de vet vilken dos jag behöver. Svaret – den dos som gör att du inte får anfall. Nähä!? Men är det 50, 150 eller 200 mg? Det fick jag inget svar på. Besvärlig patient som jag är. Får väl knapra 200-pillret till jag får utredningen i Uppsala gjord och få resultatet där. Nog för att anfallen, eller dipparna som jag säger, är borta men kroppen i övrigt mår inte bra. Skallen är som mos, koordinationen har en hel del att önska och det blir ”glapp” i skallen emellanåt och man tappar tråden. Ögonen har svullnat och blivit ännu torrare än de var innan. Leva så här känns ju inte riktigt som det är värt det… men får jag bara börja köra bil igen så är jag nöjd. Men att må sämre på medicinen är inte optimalt. Aldrig trappat ner så man vet inte hur kroppen reagerar. Antidepressiva piller är starka grejer. Borde finnas olika sorter som de kan testa för dig som gör avgiftningen genomförbar. Ett år är en förbaskat lång tid att ha det som du har det nu.

    Ang plattan – antar att du har en iPad? Kanske detta kan vägleda. Tredje varianten kanske kan hjälpa
    https://support.apple.com/sv-se/HT207521

    Ta hand om sig! Kram

    • livsglimtar skriver:

      Just nu känner jag mig så förbenad, hade skrivit ett långt svar till dig som bara försvann. Orkar inte börja om och har inte samma inspiration kvar. Kram

  3. Carinas Photolifestyle skriver:

    Åh dessa mediciner 😦
    Det du skriver har jag hört från andra också….
    Har nu en närstående som jag fått testa L-tyrosin… Hälsokosten/apoteket. Det är ett aminosyra….Det är i detta fall värt att testa.
    Vi köpte dessa: http://www.bodystore.com/l-tyrosine-500-mg-90-kapslar?q=ltyrosin
    Sedan har jag fått höra att man ofta har brist av Bvitamin samt protein vid depression mm
    Allt är värt att testa ❤
    Kram till dig!

  4. livsglimtar skriver:

    Tack så mycket för dina tips, jag får inte äta något annat än det min njurläkare föreskriver för att det inte ska påverka all medicin jag äter för att njuren inte ska bekämpas ut av mitt immunförsvar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s