Vojne, känner mig deppig av att inte må bra. Igår var jag till sjukhuset och tappades på blod, det gick som vanligt snabbt. Men resten av dagen var helt hopplös och vi ska inte tala om den lilla kisstur Frasse fick under dagen, tröstar mig med att han gick en längre tur med maken, när jag tappades på blod. Sen sov jag och sov utan att känna mig varken piggare eller gladare när jag vaknade. Vädret hjälper inte till precis, ser lika deppigt ut som jag känner mig.
Imorse vaknade jag med samma gnöl i kroppen plus ett öga som svullnat pga allergi mot hunden. Nää, dra mig på en kärra, räcker väl med att jag mår skit, ska jag behöva se likadan ut också. Han låg säkert på min kudde när jag borstade tänderna, förbaskade allergi. Nu ligger han som vanligt bakom ändan på mig och sover med benen i luften.
Nu ska jag ta en Alvedon och lura upp mig själv, komma igång, låssas piggare kan jag väl med en Alvedon, så att duschen klaras av och Frasse får sin sväng.
Jag har precis ringt och ställt in besöket hos makens syster och man på lördag. Tråkigt, men jag vågar inte lita på att kroppen orkar minsta utsvävning, vi som skulle få se deras nya boende, det går fler tåg som tur är.
Sitter här och kikar mellan blomkrukorna ut över ett grått och disigt Stockholm med alla tinnar och torn. Tänker sorgsna tankar på hur människor förr hade det i Stockholm, tankar som hänger samman med verkligheten och Fågelströms böcker. Tänk så fantastiska hans böcker är, du som har missat dem, gå till biblioteket och låna.
I onsdags var jag på fotvård, fick ta med hunden som tur är, vi är ju vänner fotvårdaren och jag. Tog Rullatorn med som tur var för det var en jobbig tur, satt även under fotvården och trodde jag skulle svimma. Sa inget, är så sjukt trött på att få dessa jäkla anfall, testade att köra med knipövningarna syrran på mammografin tipsade om. Gick väl så där och om det gick över av sig själv eller av knipet vet jag inte, får testa nästa gång jag drabbas. Sen skulle jag, hund och Rulle hem, mötte en vän med Kol, så jag satte mig två gånger på Rulle och flåsade och hon stod och flåsade. Trodde inte jag skulle komma hem, men sen blev det kast med galen kropp i soffan, för att knappt resa mig mer den dagen.
Ja, ni ser så spännande dagar jag har, intressanta upplevelser att berika andra med, not. Men det vänder vilket år som helst … julen står för dörren och jag har skickat efter det mesta av klapparna. De ska slås in klappar och mat ska lagas, till nästa söndag ska vi ha lite jul för och med mamma på boendet. Jag ska baka saffranskladdkaka som serveras med grädde och kanel/sockrade muffins till kaffet. Så det blir till att fixa och släpa igen, jag har köpt böcker till barnbarnen från mamma. Sen ska det köpas något mer till mamma och det är inte så lätt, hon läser inte böcker längre, lyxiga crèmer fick hon på födelsedagen i november. Två festkvällar har hon haft med damerna på boendet, med ost, chark, kex och vin hon också fick på födelsedagen. Dottern ska baka kakor och göra en korg med hembakt fikabröd och en flaska likör, som tanterna kan festa på framöver. Tycker det är en bra julklapp, men vad jag ska hitta på vet jag inte just nu.
Nu sätter jag fart … snigelfart 🙂
Det är tuffa tider för dig nu. Svårt att hitta på klappar till gamla föräldrar som inte klarar allt själv. Knäck är ju inte att tänka på då x antal tanter kanske sitter med slutna munnar då den fastnat i (lös)tänderna. Kram
Hahaha knäck är ju livsfarligt även för mig, jag är rädd om mina amalgamfyllningar. Det är segt nu, inte bara med knäck i truten, men det har varit lite bättre idag trots allt. Väldigt lågt blodtryck och höög puls, är verkligen en jobbig kombo. Kram
Styrkekramar till dig 🙂
Detsamma till dig. Kram
Ja du min vän, dässe dager ä rene dreten på ren Värmländska. Vilja och inte kunna, planera att ta sig framåt och räkna med att man inte orkar. Som sagt många många vet inte alls hur det är. Jag kan givetvis inte känna igen allt, men jag ser. När syrran har sina skov och då finns inget att lindra med och när psyket läggs som lök på laxen. Att det är överdjävligt oavsett. Det är ju inte vad hon gör, utan att. EDS och fibromyalgi men hon orkar gå så lille Amigo har som tur är god kondition som säkert hjälpte till att han ändå klarade av operationen. Livet får faktiskt vara skit de dagar som de känns så, inte behöva hurta till sig och sätta på masken så att alla andra inte skall känna sig obekväma.
Du har så rätt i dina sista rader om att inte hurta till sig. Men jag kliver ut ur porten med hund och Rulle, mår så dåligt att det var svårt att ta mig ut. Där står en pratglad granne med första barnbarnet på armen och jag blir hurtig fast jag mår lätt illa i min just då, skitkropp. Ofta är jag så rädd att springa på grannar när jag mår så där, blir så osocial att det är helt kört. Men allt går i skov, som du säkert har sett med syrran din, stackars henne. LuciaKram
Oj, kom åt sänd 🤭 Ta hand om dig vännen 💕
Detsamma, jag har inte varit så mycket här inne sista veckan. Kram
Dina inlägg får mig att känna stor och ödmjuk tacksamhet över att jag – åtminstone än så länge – inte behöver dela ditt hälsotillstånd. 😥
Du är smart vill jag påstå, de flesta normalfriska har oftast inte en tanke på att man själv kan drabbas av elände. Extra bra om man medvetet kan njuta av sitt friska liv, göra så mycket man bara hinner eller kan, så länge kroppen håller. ❤
Snigelfart är bättre än ingen fart alls tänker jag men hoppas ändå att det kommer lite lättare dagar. Allergier är ett skräp tyvärr 😦
Julklappar till äldre är inte helt lätt. Min svärmor har alzheimer så mycket av det som hon kunde göra förr är det självklart inte tal om. I år får hon en fotokalender av oss. Bilderna är på oss i familjen så det blir samtidigt lite minnesträning för henne.
Åååå tack, nu gav du mig ett tips som heter duga. Jag ska rota upp hennes gamla fotoalbum med hennes uppväxt och så ett när hon fick mig och syrran. De ska jag slå in två paket av som boendets tomte kan ge henne på julafton, jo då tomten kommer. Nu när vi åker dit och firar lite jul med henne så ska vi ge henne ett stort, starkt förstoringsglas, hon har fått gråstarr, och har remitterats till läkare framöver. Tack! Lättnaden är stor över att veta vad hon ska få i paketen. Så svårt när de inte klarar av vanliga göranden som vi alla andra. Kram
Perfekt och säkert mycket uppskattat!
❤